Byte från spjälsäng till "stor" säng! Vad? När?

[Blueberry]

Jahapp.
Kid har somnat i nya sängen. Är nu övertygad om detta:

Han kommer ramla ur sängen och slå sig

Han kommer vakna och bli rädd och ledsen pga ej van att vakna där. Ensam och allt!

Han kommer ju alldeles uppenbarligen att bli traumatiserad.

Jag kommer inte kunna sova pga ovanstående.

(Har kommenderat pappan till gästrummet, närmast barnrummet.)

 

[Carand]

Jahapp.
Kid har somnat i nya sängen. Är nu övertygad om detta:

Han kommer ramla ur sängen och slå sig

Han kommer vakna och bli rädd och ledsen pga ej van att vakna där. Ensam och allt!

Han kommer ju alldeles uppenbarligen att bli traumatiserad.

Jag kommer inte kunna sova pga ovanstående.

(Har kommenderat pappan till gästrummet, närmast barnrummet.)

Haha eller så sover han gott hela natten och endast stackars mamman är vaken... Ibland överraskar dom en!

 

[Miks]

Till den förstfödde bytte vi när han var 2 och fick eget rum. Då fick han en 140 säng. Väldigt bra att kunna ligga bekvämt och läsa bok.

Den lilla började klättra ur spjälsängen för några veckor sedan. Hon är strax över 2 år. Jag fick nog när hon mitt i natten halvsatt på hörnan av spjälsängen Vi köpte då en juniorsäng eftersom hon fortfarande bor i vårt sovrum pga avsaknad av fler rum.

Mvh Miks

 

[Miks]

Men en följdfråga från en vars barn snart säkert vill byta upp sig:
När barnet är så litet som 1-1,5 år, är ni inte nervösa för att de ska typ gå upp och härja runt på natten utan att man märker nåt? Om jag känner vårt barn rätt skulle hon väl typ rulla ur sängen, smyga förbi babyvakten och sen typ gå och slänga sina fina Kavat-skor i toaletten, smaka på kattbajs eller nåt annat kul som man inte får göra när mamma och pappa är vakna. Eller skada sig på något, vad vet jag. Hur tänker man kring det? Håller ni dörren till barnets sovrum stängd?

Jo den stora var jag orolig över. Han älskade nämligen att gå ut. Då satte vi en säkerhetskedja på dörren som vi låste varje kväll. Han skulle aldrig bada i toaletten så det var vi aldrig oroliga över.

Den lilla är en liten smygare. Men jag tror inte hon skulle gå upp. Snarare komma upp och hoppa på oss i vår säng.

Mvh Miks

 

[kahe]

Jo den stora var jag orolig över. Han älskade nämligen att gå ut. Då satte vi en säkerhetskedja på dörren som vi låste varje kväll. Han skulle aldrig bada i toaletten så det var vi aldrig oroliga över.

Den lilla är en liten smygare. Men jag tror inte hon skulle gå upp. Snarare komma upp och hoppa på oss i vår säng.

Mvh Miks

Åh herregud, DEN tanken hade jag inte tänkt. Gå ut, det älskar mitt barn också. Kan tack och lov inte låsa upp dörren själv men det kommer väl. Hon "klär på sig" (kan vara t.ex iförd blöja, gummistövlar och med overallen runt halsen), stället sig vid ytterdörren och säger "eedåååå".

Nu fick jag en till noja

 

[Miks]

Åh herregud, DEN tanken hade jag inte tänkt. Gå ut, det älskar mitt barn också. Kan tack och lov inte låsa upp dörren själv men det kommer väl. Hon "klär på sig" (kan vara t.ex iförd blöja, gummistövlar och med overallen runt halsen), stället sig vid ytterdörren och säger "eedåååå".

Nu fick jag en till noja

Om hon inte kan låsa upp är det ju lugnt

Vassego för nojan! Bjuder på den! Free of charge Jag har fler på lager

Mvh Miks

 

[YaHilweh]

Men en följdfråga från en vars barn snart säkert vill byta upp sig:
När barnet är så litet som 1-1,5 år, är ni inte nervösa för att de ska typ gå upp och härja runt på natten utan att man märker nåt? Om jag känner vårt barn rätt skulle hon väl typ rulla ur sängen, smyga förbi babyvakten och sen typ gå och slänga sina fina Kavat-skor i toaletten, smaka på kattbajs eller nåt annat kul som man inte får göra när mamma och pappa är vakna. Eller skada sig på något, vad vet jag. Hur tänker man kring det? Håller ni dörren till barnets sovrum stängd?

Vi sover på övervåningen, där finns 1 toalett, vårt sovrum, hennes sovrum och ett rum med garderober. För att hon ska gå in i något annat rum måste hon gå förbi vår säng. Dörren till toaletten och rummet med garderober är alltid stängd, även trappgrinden och i hennes rum finns det inget vi är oroliga för

 

[pudsey]

Men en följdfråga från en vars barn snart säkert vill byta upp sig:
När barnet är så litet som 1-1,5 år, är ni inte nervösa för att de ska typ gå upp och härja runt på natten utan att man märker nåt? Om jag känner vårt barn rätt skulle hon väl typ rulla ur sängen, smyga förbi babyvakten och sen typ gå och slänga sina fina Kavat-skor i toaletten, smaka på kattbajs eller nåt annat kul som man inte får göra när mamma och pappa är vakna. Eller skada sig på något, vad vet jag. Hur tänker man kring det? Håller ni dörren till barnets sovrum stängd?

Jag funderar också på hur det ska gå, en bekant satt en grind för dörröppningen mem vet inte om jag vill göra de. Tror det får bli samma typ av anordning som till köksskåpen på de dörrar hon inte ska öppna då kan hon komma in till oss om hon vill iaf. Har känslan av att hon kommer smyga in och ta en av våra mobiler och smyga tillbaka till sin säng och se på film.

 

[Blueberry]

Jahapp.
Kid har somnat i nya sängen. Är nu övertygad om detta:

Han kommer ramla ur sängen och slå sig

Han kommer vakna och bli rädd och ledsen pga ej van att vakna där. Ensam och allt!

Han kommer ju alldeles uppenbarligen att bli traumatiserad.

Jag kommer inte kunna sova pga ovanstående.

(Har kommenderat pappan till gästrummet, närmast barnrummet.)

Han sov till 01:30, då vaknade han och blev jätteledsen. Pappan tröstade, sedan fick J krypa ner bredvid mig och sov som en ryggsäck på mig resten av natten

(I natt ville han sova i spjälsängen, men "vilade" lite i andra sängen när vi var där och lekte förut.)

 

[MM]

Min stora pojk är ju lite speciell så han kan man egentligen bortse ifrån, men han fick en vanlig säng vid 5 år.
Mellantjejen fick en vanlig säng vid ca 2 år och minsta tjejen på 16 månader sover fortfarande i spjälsängen och kommer göra ett tag till. Denna kan man dock ta bort en långsida på så den kommer agera vanlig säng med en "ramla inte ur bräda" ett tag. Hon kommer få sova inne hos oss ett bra tag till. Jag är rätt nojjig av mig och kan inte låta henne sova i eget rum eller dela med någon syskonen utan vill ha koll och vi trivs alla som det är.
Vi samsov med mellanbarnet tills hon var 7 år och jag är glad mini sover i sin egna säng iaf. Hon sover nog hos oss i minst 1 år till, kanske 2, och hinner få bort långsidan på spjälsängen innan dess
(Och ja, jag är nog lite skadad av att ha funktionshindrade barn så jag blir extra beskyddande, det kan jag erkänna.)

 

[YaHilweh]

3:e natten i 120 säng, alltså varför gjorde vi inte det här tidigare?
Inget skrik och ledset innan sänggående, i spjälsängen vaknade hon flera gånger/natt och gallskrek. Det kunde ta 90 min att lägga henne i spjälsängen och tillslut somnade stackarn av utmattning

Nu får man ligga och "brottas" lite i 5 min, sedan lägger hon sig tillrätta, igår började vi lyssna på Astrid Lindgrens alla vi barn i bullerbyn. Efter 15 min knölsov hon och efter 25 knölsov mamma Dock vaknade mamma efter 20 min igen, sedan vaknade inte liltjejen fören 3:30, fick lite vällin och jag kröp ned hos henne sedan sov vi till 7 i morse