Covid-19 del 9

[Sel]

Jag höll på att bli vansinnig på just detta med tid i butiken när vi hade väganvisningar för hur man var tvungen att röra sig i korridorerna. Tanken var ju god, men det innebar att jag var tvungen att gå genom Hela affären och spendera kanske en halvtimme eller mer på ett ärende som hade kunnat ta mig fem minuter.

 

[bettysmatte]

Fast vad skulle du kunna bli smittad av när någon passerar utan att ni tar på varandra eller pratar med varandra? Det tar en sekund eller tre. Covid är smittsamt, men inte en loppa som hoppar från människa till människa.
Visst är det onödigt att trängas, men jag känner att stanna så länge som möjligt inne i butiken för att vänta ut andra kunder är en minst lika stor (eller större) risk.

Utandningsluften från någon som är sjuk? Jag vet faktiskt inte..... Frågan är ju i så fall varför det står vid varje ingång att man ska hålla 1,5 - 2 meters avstånd från andra kunder/personal om det nu inte skulle behövas ?

 

[nullo-modo]

Jag kan bli lite provocerad av att vi möjligen ska ha kvar restriktioner för att skydda de som inte vill vaccinera sig.
Om man ska vara väldigt krasst och se det som svart och vitt så kan jag inte se anledningar till att skydda människor som inte vill skydda sig själva.

Varför ska kravet ligga på ”alla andra”?

Att man inte kan vaccinera sig av t.ex allergiorsaker eller att man är gravid är en sak men de skulle ju dock skyddas av flockimmuniteten, om alla tog sitt vaccin.

Aldrig hört men håller med om att det låter som någon tänkt fel någon stans.

 

[Sel]

Nej det tror inte jag heller. Samtidigt tycker jag att beteendet är respektlöst, något man inte gör liksom. Just nu är avstånd det vi ska hålla till våra nästa, så gott det går, och att då trängas eller så, känns inte ok. Ibland har man otur när man tänker eller glömmer bort sig, och kommer för nära, vi är ju bara människor, men då får man backa och ställa sig med avstånd.

Jag fick ett utbrott på en person som gick på tåget när dörrarna öppnades häromdagen. Hon trängde sig in före vi som skulle ut hade gått ut. Trängde sig alltså. Samma person har gjort samma sak vid minst två tillfällen tidigare när jag har skullat gå av. Nu stannade jag upp och väste idiot efter henne med sammanbiten mun och gick sedan. Allra helst hade jag velat slita ut henne ur tåget och sagt att hon kan gå dit hon skulle eftersom hon inte ens kan visa andra människor normal respekt. Men så kan man inte göra heller så det blev den lilla sammanbitna reaktionen.

Det är oerhört frustrerande med människor som nästan måste gå på en i sin iver att komma först.

Men att bokstavligen trängas armbåge mot armbåge för att passera genom en dörr är något helt annat än att man vill komma förbi någon som tar tid på sig när de botaniserar i godan ro inne på en butik, tycker jag.

 

[Enya]

Är ju tudelad i detta. Visst är det tråkigt för hotellägare som satsat i helt fel tid men å andra sidan så måste resande minska för miljön.

Det håller jag med om!
Men hotell kan ju ta in personer från det egna landet, hemestrare, vi borde bli bättre på att semestra i Sverige och se vad vi har för fint land här!

 

[Sharpless]

Om restriktioner införts så tidigt som i januari hade vi inte nått tresiffriga dödstal än. WHO var oroat redan då och kommunicerade att det fanns starka belägg för smitta människa-människa.

Kineserna själva hade börjat bygga sitt tillfälliga epidemisjukhus i Wuhan med tusentals platser. Personligen tycker jag att det borde ha varit en varningssignal för svenska aktörer inom epidemibekämpning, eftersom några sådana varningstecken inte fanns vid SARS-epidemierna före. Redan i januari införde Taiwan och Sydkorea starka restriktioner för resande från utlandet.

Aktiviteten i WHO var frenetisk i februari, men pandemideklarationen kom först den 11 mars. I slutet av februari när statsepidemiologen rekommenderade oroliga sportlovsfirare från 08-området att utnyttja sina bokade resor till Alperna, meddelade den tyska hälsovårdsministern att tyska myndigheter hade tappat kontrollen över smittspridningen.

Naturligtvis hade dödstalen varit mycket lägre om inreserestriktioner (två veckors hemmakarantän för människors som besökt utlandet, och för personer i samma hushåll) hade införts i februari eller mars också. Det hade räckt med att FoHM gått ut med rekommendationer att människor som varit på resande fot borde stanna hemma i två veckor efter resa, och att kollegor till folk, som varit ute och rest men envisades med att gå till jobbet, skulle hålla långa avstånd till resenärerna. När WHO hade gjort sin pandemideklaration var det fritt fram för alla åtgärder i smittskyddslagen.

I våras skedde knappt någon smittspårning. Det är oerhört sorgligt och förvånande att FoHM ansåg att beprövade åtgärder (karantän och smittspårning) som stoppat smitta i 1000 år inte var tillämpliga. Svenska folket har fått betala ett högt pris för myndighetens missgrepp. Jag vill betona att jag inte förespråkar att någon total lock-down skulle ha genomförts, eftersom dödstalen hade varit oerhört mycket lägre bara med gammaldags välkända metoder för epidemibekämpning.

FoHM kan inte ensamma lastas för den oerhört dåliga beredskapen och de obefintliga materialförråden. Inte heller för de dåliga arbetsförhållandena i äldrevård och omsorg. Där är andra myndigheter och styrande som inte skött sina (mycket välbetalda) jobb.

Tror inte att folk hade lyssnat då.

Och gällande smittspårning mm, vad jag minns hade FoHM åsikter om att det skedde i för liten utsträckning förra våren. Problemen låg ju inte att vi inte hade kapacitet att hantera vare sig testning och smittspårning, och allt blev det inte gjort.

 

[Lovisaleonora]

Min verklighetsbild stämmer inte med det. Sedan 1 april har jag åtminstone levt under strikta restriktioner som sedan skärptes ytterligare i november. Med konstant återkommande budskap om avstånd, isolering av äldre, begränsade sociala kontakter, stängda verksamheter och arbeta hemifrån om möjligt.

Det är ”allt är som vanligt” har jag missat helt och hållet. Å andra sidan jobbar jag för en utländsk organisation som ägare, som haft det ännu mer kämpigt än Sverige så det avspeglar sig säkert.

I mitten av september (måndag) påbörjade vi ett månadslångt jobb med många tillkallade entreprenörer, från hela Sverige och ett par från utlandet. Samma dag som alla anlände meddelades det att Covid härjade bland de egna anställda och att det gjorts justeringar för att minska risken för smittspridning. INGEN följde dessa regler, och ingen från anläggningen brydde sig heller om detta. De ansåg att det inte hade något med deras ansvar att göra (internationell koncern).

Vi har varit på flera stora anläggningar under hösten och det har varit samma sak där, med undantag av två st. Ingen tyckte heller att det var bekymmersamt att många tog kollektivtrafiken till jobbet och sedan beblandade sig - sett ur smittspårningssynpunkt helt galet när det väl började sprida sig.

Mitt intryck är att anläggningarna gör precis det de måste för att på pappret vara ansvarstagande, men när det kommer till den praktiska biten är det precis som corona aldrig funnits.

 

[Lovisaleonora]

Här finns en insändare (läsartext) om antivaxxers (Covid), jag delar skribentens inställning.
https://www.sydsvenskan.se/2021-01-23/ska-vaccinvagrarna-fa-vard-om-det-ar-trangt

 

[bettysmatte]

Här finns en insändare (läsartext) om antivaxxers (Covid), jag delar skribentens inställning.
https://www.sydsvenskan.se/2021-01-23/ska-vaccinvagrarna-fa-vard-om-det-ar-trangt

Låst artikel. Går inte att läsa om man inte är prenumerant tyvärr....

 

[aiquen]

Min verklighetsbild stämmer inte med det. Sedan 1 april har jag åtminstone levt under strikta restriktioner som sedan skärptes ytterligare i november. Med konstant återkommande budskap om avstånd, isolering av äldre, begränsade sociala kontakter, stängda verksamheter och arbeta hemifrån om möjligt.

Det är ”allt är som vanligt” har jag missat helt och hållet. Å andra sidan jobbar jag för en utländsk organisation som ägare, som haft det ännu mer kämpigt än Sverige så det avspeglar sig säkert.

Jag håller med. Det har varit många månader av konstant distansarbete, och vid tillfällen för närvaro på kontoret strikta regler för att inte vara många på samma yta samtidigt. Detta sedan i mars. Typ väl i samma veva som äldreboenden började vädja om att inte komma dit för besök (samt till sist införde besöksförbud, jag kommer inte ihåg när det beslutet fattades nationellt) och jag har inte besökt nära anhörig sedan vad ... januari? Alla presskonferenser, den ständiga (nästan timme-för-timme) nyhetsrapporteringen, nedstängningar och restriktioner för verksamheter och skolundervisning etc.

Glasklart är det väldigt olika hur man kanske framför allt som enskild individ (men även enskilda arbetsgivare) ser på läget i stort, vilka bedömningar man gör i skilda situationer och över huvud taget hur långt man är beredd att följa restriktionerna, men det finns inte en antydan till att vardagen skulle ha varit - eller ha uppmanats att kunna vara - något ”som vanligt”, i min värld.

Jag tänker snarare att upplever man det så - att det allmänt har antytts att det är helt okej att fortsätta leva/flänga runt precis som vanligt och man sedan gör det, utan hänsyn och anpassningar till vad som pågår, framför allt när det kommer till kontakt med andra människor - då måste man ha fastnat med huvudet flera meter ner i sanden.

(Oaktat diskussionen om samhället på en övergripande nivå hade kunnat göra mer eller annorlunda.)

 

[EmmaBovary]

Här finns en insändare (läsartext) om antivaxxers (Covid), jag delar skribentens inställning.
https://www.sydsvenskan.se/2021-01-23/ska-vaccinvagrarna-fa-vard-om-det-ar-trangt

Jag är djupt skeptisk till antivaxxers, och tycker att det är oetiskt att inte vaccinera sig (och är nog faktiskt med på linjen att det borde vara ett krav hos vårdpersonal om det inte finns medicinska orsaker till att det inte är möjligt) men steget till att neka någon vård känns för omänskligt.

 

[nullo-modo]

Här finns en insändare (läsartext) om antivaxxers (Covid), jag delar skribentens inställning.
https://www.sydsvenskan.se/2021-01-23/ska-vaccinvagrarna-fa-vard-om-det-ar-trangt

Är ju samma frågan om folk ska få vård om det är trångt för sin kol om personen rökt hela vuxna livet eller förare som krockar efter en bilfärd i 170 km/h eller något annat.

Mitt svar är självklart ska dessa få vård även om det är trångt.

 

[Lovisaleonora]

Är ju samma frågan om folk ska få vård om det är trångt för sin kol om personen rökt hela vuxna livet eller förare som krockar efter en bilfärd i 170 km/h eller något annat.

Mitt svar är självklart ska dessa få vård även om det är trångt.

Tycker jag absolut inte. Det här handlar om de grundvalar som hela samhällstanken bygger på. Att vi tillsammans måste arbeta ihop för att få samhället att fungera. Vara beredda att offra något för vår personliga del för att samhället i stort ska fungera.

Det du beskriver handlar ju bara om den personen det berör (KOL och föraren)

 

[nullo-modo]

Tycker jag absolut inte. Det här handlar om de grundvalar som hela samhällstanken bygger på. Att vi tillsammans måste arbeta ihop för att få samhället att fungera. Vara beredda att offra något för vår personliga del för att samhället i stort ska fungera.

Det du beskriver handlar ju bara om den personen det berör (KOL och föraren)

Visst KOL berör bara den enskilde medan föraren har utsatt andra under sin färd.
Ser det ändå som en grym värd att neka vård pga av val personen gjort eller inte gjort.

 

[bettysmatte]

Belöning funkar kanske bättre än tvång? Vårdpersonal som vaccinerar sig skulle kunna få ett lönepåslag. Jag tycker att det är jätteviktigt att de som arbetar nära andra människor, dvs vården, förskolor, skolor, och liknande blir vaccinerade. För mig är det en självklarhet att ta sprutan så fort jag blir erbjuden!

 

[Lovisaleonora]

Visst KOL berör bara den enskilde medan föraren har utsatt andra under sin färd.
Ser det ändå som en grym värd att neka vård pga av val personen gjort eller inte gjort.

Det kommer ju heller aldrig att bli verklighet, men jag står bakom principen. Vägrar man delta i att förinta sjukdomen är det bra fräckt att ändå förvänta sig uppbackning av det samhället man nekat att stötta.

 

[Efwa]

Men att bokstavligen trängas armbåge mot armbåge för att passera genom en dörr är något helt annat än att man vill komma förbi någon som tar tid på sig när de botaniserar i godan ro inne på en butik, tycker jag.

Javisst men här är det ju frågan om att jag är i en gång, jag går hela tiden och bromsar inte. Trots det MÅSTE nästa som vill in i gången tränga sig in innan jag hunnit ut.

Samma med de som har bråttom. Man kan lätt ta sig förbi om man har lite bråttom genom att ta lite genvägar eller senvägar genom andra gångar men man ska hellre sicksacka genom alla som går med avstånd.
Jjag förstår det faktiskt inte.

 

[Efwa]

Är ju samma frågan om folk ska få vård om det är trångt för sin kol om personen rökt hela vuxna livet eller förare som krockar efter en bilfärd i 170 km/h eller något annat.

Mitt svar är självklart ska dessa få vård även om det är trångt.

Jag håller med dig. Det ska inte vara någon urskiljning på vem som ska få vård och när.

Däremot kan jag kanske se att man kan få andra konsekvenser för att man inte vaccinerar sig och framförallt inte att alla andra ska fortsätta leva på begränsat sätt för att vissa väljer att inte vaccinera sig.

Det kan vara att de inte får resa, inte får vissa jobb där vaccination är viktigt. Det vill säga FÖRE man blir sjuk. Jag ser det inte heller som diskriminerande i detta fall då ett helt samhälle kan vara i fara.

 

[Enya]

Det kommer ju heller aldrig att bli verklighet, men jag står bakom principen. Vägrar man delta i att förinta sjukdomen är det bra fräckt att ändå förvänta sig uppbackning av det samhället man nekat att stötta.

Jag håller med om att det kan kännas rätt fräckt att avstå vaccin och sedan förvänta sig vård när man blir sjuk i det vaccinet kunnat hindra, men steget till att tycka att de inte ska få vård är för mig rätt långt egentligen. Det är fel att neka människor vård, oavsett vad för val de har gjort eller inte gjort. Man ska alltid ge vård.

 

[Lovisaleonora]

Det är fel att neka människor vård, oavsett vad för val de har gjort eller inte gjort. Man ska alltid ge vård.

Och så kommer alltid att ske, efter förmåga - vi lever i Sverige. Men att tro att IVA-vården inte blir lidande med den belastning som sker nu är nog rätt naivt.