Sv: Dagis/dagmamma eller inte
kl
Vi kommer också att få en bebis när My är 19 månader, och vi har inga planer på att skola in henne på dagis. Det känns konstigt att hon ska vara på dagis när vi ändå är hemma, och jag slipper gärna att passa tider och dra upp lilla bebisen som kanske sover, för att My ska iväg några timmar på dagis. Knappt har man kommit hem igen innan hon ska hämtas liksom... Så illa kanske det inte är, men jag ser gärna att jag slipper ändå =)
Med tanke på vår situation där Micke är hemma så mycket som han är, och alla barn vi har runt omkring oss, så tror jag inte att det kommer bli några som helst problem för My att få social stimulans och möjlighet att leka med andra barn. Mickes bror och hans fru (våra närmsta grannar och kära vänner) har en liten på två månader och kommer vara hemma ett bra tag framöver, grannen bredvid dem (tillika Mickes barndomsvän) har två små på 4 resp 2,5 år som är hemma fre-tis, och ska ha en till vid årsskiftet, och de leker ofta och gärna med My. En annan barndomsvän till Micke ska ha barn samtidigt som oss, och de bor också på gångavstånd. Sen har jag ett gäng med kompisar i stan (vi bor en bit utanför stan) med barn i Mys ålder, kompisar med barn här i kommunen som jag träffat via föräldragruppen, samt en kompis här i kommunen som ska ha en liten några veckor innan vi får vår nästa... Så det kryllar av ungar här och vi träffas ofta och gärna och leker med våra små. Det händer också att vi går på ÖF, men jag tycker alltid att vi blir sjuka varje gång vi varit där, så vi träffar hellre kompisar ute och leker!
My älskar att träffa andra barn och leka, men hon trivs precis lika bra med att bara hänga med mig eller Micke eller mormor/farmor på upptäcktsfärd på tomten, på någon lekplats, i stallet eller liknande. Hon är bra på att leka själv, men tycker såklart oftast att det är snäppet roligare om någon är med. Hon är en riktig liten upptäckare och är väldigt bestämd med hur saker och ting ska vara! Visst kommer det bli tufft till en början med en liten bebis också, men jag tror ändå att både jag och My och Micke kommer trivas bättre med att My är hemma med oss än att hon skulle vara på förskola. Det är möjligt att jag hade tänkt annorlunda om jag skulle vara hemma ensam med båda två till största del, men så kommer det ju inte att bli. Jag tror heller inte att så små barn egentligen har något behov av att gå på förskola, det behovet tror jag kommer först senare. Men alla barn är olika och man känner sitt barn bäst, och fårsåklart ta hänsyn till det och till situationen i sig.
Ang hur vi kan vara hemma så länge så har jag kunnat ta ut få dagar så att vi har många sparade. Micke jobabr som brandman med en vanlig kommunal lön som inte är så hög, och jag har en sgi på 255 700kr. Jag har tagit ut ca 2,5-3 dagar/veckan fram tills My blev ett år, och sen har jag tagit ut 5 dagar i veckan för att skydda min sgi. Nu ska vi ju ha en till och får massa mer dagar, och då kan jag vara hemma längre. Micke har inte varit ledig något utöver de tio första dagarna (och komner vara fl i juli) mest pga att han ändå är hemma ca 4 dagar/vecka (han jobabr heltid, men schemat ser ut så) men också pga att jag precis avslutade mina studier innan My kom och inte hann få något fast jobb. Vi bor i ett nybyggt hus på landet och betalar bara räntan på lånen (som just nu varit låååga tack och lov!), har två bilar varav den ena är en "skrotbil" som är toppen för att köra byggrejer och släp. Vi klarar alla kostnader på Mickes lön och mina pengar blir liksom en bonus så att vi kan spara lite, köpa lite till bygget eventuellt och kanske unna oss något extra någon gång. Men vi har inte så mycket mer utgifter än själva hushållet och hästen min för tillfället, och vi försöker att leva så billigt vi kan med mat och sådant. Vi äter middag tillsammans med mickes bror och hans fru och lagar således inte mat mer än varannan dag, och det är inte speciellt mycket dyrare att göra mat till fyra personer (+my) än till två, så där sparar vi faktiskt lite också.
Nog babblat, det blev lite långt och pladdrigt =)
//Julia
