dalmatin

[Cani_SWE]

hejsan svejsan

Jag och min kille funderar skarpt på att skaffa oss en liten hundvalp, en dalmatin. Vi bor i stan i en lägenhet och är nybörjare på området..Någon här som kan berätta lite om hundrasen och om hur det är att bo i stan med hund..

 

[Jejjen]

Jag o min sambo skaffade en liten dalmatinertjej i februari i år. Jämfört med vår tidigare erfarenhet av schäfer är det rätt annorlunda. Men KUL! Det är full fart hela tiden, tjejen kräver uppmärksamhet hela tiden inomhus (alternativt sooooover). Vi tränar just nu på att ha tråkigt ibland, vilket vi har lite olika uppfattning om.

När det gäller träning får man jobba rätt hårt, vilket är en del av den härliga utmaningen. Man får inget gratis, men det är desto roligare när man känner att träningen ger resultat :-)

Självständig är nog ordet tror jag! Men man har fördelen att de flesta "dallar" gör vad som helst för en liten matbit

De har väldigt lite jaktinstinkt, vilket gör att de är lätta att ha med ute. Drar inte iväg efter rådjur o fåglar i första taget. Däremot har de en tendens att kunna bli lite dragiga i koppel. Vi jobbar stenhårt med det och har gjort det hela tiden, vilket har gett resultat.

Det negativa jag har upplevt är väl att väldigt många har mycket fördomar! Många väldigt motsägelsfulla. Så det gäller att inte ta åt sig av kommentarer, som kommer från alla möjliga håll.

Och så får man vänja sig vid "Titta en Dalmatiner!!!!" när man är ute :-) Ganska roligt, tror att nästan var fjärde person kommenterar! Mest barn - de har väl sett Pongo...

Titta gärna på min lilla vovves fotodagbok: http://hem.bredband.net/b152886/

 

[KaZa]

En ganska tuff förstahund är min kommentar. Men självklart beror det på Era kunskaper.

 

[Nebraska]

Jag har en dalmatiner som första hund.Men dels så har jag stor djurvana,och även av hundar.Så har jag nog fått en toppindivid oxå .
Mina erfarneheter är att det är en väldigt glad och positiv hund med mycket fart.Men i alla fall min hund har ro inne.Och älskar sovmornar .
Men att de drar tror jag är rastypiskt .
Min hund får vara mycket ute på gården+ att de dagar jag hinner(brkar bli 3-4dagar i veckan) får han följa med lös o skogen på en promenad.Då brukar han rusa av sig ordentligt.Ni bor i lägenhet.För att en dalmatiner ska passa er,tror jag det vill till att ni lever ett ganska aktivt liv.Som att hunden kan följa med ut och springa osv.De är ju avlade för att vara vagnshundar .
Min Bruce;

 

[Moniq]

Det gick alldeles utmärkt för mig att ha dalmatiner som första hund. Hade över huvudtaget ingen erfarenhet av av hundar annat än att jag klappat andras.

Med sunt förnuft och att gå valpkurs och lite till går det säkert alldeles utmärkt.

Efter några år hade jag 3 dalmatiner. Har inte upplevt att de var mer "dragiga" i kopplet än andra raser. Mina dalmisar var livliga men ena riktiga soff- o sängpotatisar inne.

En härlig ras med ett temperament som passade mig. Enda nackdelen tyckte jag var pälsen. Nu när jag haft långhårshundar vet jag att jag hellre föredrar att samla dammråttor i hörnen än att plocka ut dalmatinerhår med pincett ur fötterna .

Man har ju hört så mycket vad en del påstår om dalmatiner - att de skall vara tjuvaktiga, svårdresserade, ögontjänare osv. Inget av detta stämde på mina tre hundar i alla fall. Däremot var de smarta! Så det gällde att inte bli överlistad.

 

[amalia]

Jaqg kan varmt rekomendera rasen... Men det gäller att veta vad man ger sig in på! Precis som andra nämnt tidigare så behöver dalmatinerna aktivering! Både för hjärnan och kroppen! Men det är en allsidig hund! Vår hund älskar att arbeta. Jag tror att det är en oupptäckt brukshund med sinne för bruksgrenarna! Vår hane är en riktigt kelråtta och tror nog att han är en liten knähund!

Är ni villiga att gå kurser med er hund och en del långpromenader, kanske åka någonstans där ni kan släppa hunden lös så kommer ni säkert att trivas med en dalmatiner!!!

Ett tips är att gå in på www.dalmatiner.nu där ni hittar info om rasen samt uppfödare!

(Vi ska själva åka till Becajo's kennel på lördag för att välja ut en valp )

Lycka till

 

[J3O]

Hær kommer jag och førstør nu med mina åsikter..

Jag har sjælv en damatiner tik på 9 år och har haft henne sjælv hela livet och uppfostrat och så..

Om jag vore du skulle jag INTE skaffat en dalmatiner.. De ær inga læmpliga førsta hundar. Denna rasen ær den som ær nærmast beslæktad med vargen i sitt beteende (enligt vad jag har hørt från håll och bøcker), och ær då en mycket svår lærd hund.. De ær absolut inte korkade utan tænker mer "det ær ju inte så att jag måste om jag inte får något før det". Det jag menar ær att med en sådan hund måste du træna dubblet så mycket æn en "vanlig" ras som t.ex, schæffer, labbe osv. Sen behøver dem oxå mycket motion och ær inte alltid en "barnhund".. Det ær en "en mans hund". Men væljer ni denna ras och orkar med den så kan ni får en jætte kanon hund.. Min egen ær verkligen værldens snællast (riktig barnhund) och lugnaste (va inte så nær hon va yngre) och har gett mig allt hon kan.. Min BÆSTA væn!

 

[Cani_SWE]

jag. tycker det låter bra...vi ska fundera lite mera och prata med några uppfödare innan vi ger oss in i hundlivet

 

[Cani_SWE]

har ju som sagt hört att dalmatiner är super bra "häst" hundar...stämmer det?!

 

[Jejjen]

De är ju avlade för att följa - och vakta - hästekigape en gång i tiden. Jagar inte och kan springa långa sträckor i närheten av sin "flock". Så på så vis kan man väl säga att de är bra hästhundar om man syftar på att man vill ha dem med ut på ridturer. Fast jag antar att det gäller att ha en god grundlydnad i botten trots generna...

Min lilla har fått prova på att hänga med mig o hästen en kortkort tur (med husse som extra säkerhet förstås) och jag måste säga att det verkade sitta en del i generna. Hon hade ett superbra naturligt avstånd till hästen och lyssnade extremt bra på matte på hästryggen.

I USA (och även i Sverige, tror jag mig ha läst? Någon som vet?) har man tagit upp denna tradition och ordnar träningar o tävlingar i just detta att dalmatinen ska följa hästekipage.

 

[Cani_SWE]

oh, låter jätte bra..

 

[Jejjen]

Fast jag måste även tillägga att vi svär en hel del här hemma, när det gäller den lilla damens temprament.
Jag har hundvana, men ej valpvana sedan tidigare och har inga egna valperfarenheter att jämföra med. Svärmor har det däremot och hon påstår att vi har det jobbigt i jämförelse med hur hon haft det med sina valpar.

Jag är iofs emot att klassa hundar efter ras, det har ju i slutändan alltid med individen att göra. Finns nog alla sorter, och vår tjej är en sådan som vägrar ha tråkigt .

Idag kunde vi både laga o äta en hel middag utan att hon ens försökte sno mat :smirk: Ytterligare ett steg framåt!

Berätta gärna hur det går för er med era planer!

 

[Cani_SWE]

ja, vi ska prata lite mera om det snart.. Hur ska man göra om vi ska på resa?! hunddagis, är det en ide som går bra..Man vill ju att älskligen ska ha det bra fast man åker bort....

 

[Kassiopeja]

Hunddagis kan ju vara en lösning.
En annan är att börja vänja hunden vid att "hälsa på hos [sätt in trevlig hundälskande väns namn här]" och även att sova över.
Då blir det lättare för hunden att bli bortlämnad lite längre tid om ni ska åka på semester. Själv lämnar jag min Boxer (som är snart 2 år) dels hos mina föräldrar och dels hos en väninna i min hemstad lite nu och då. På det viset är hon trygg där och äter bra och allt sånt där även när jag behöver lämna henne borta flera dagar. *tipsar om*
Lycka till i valet av första egna hund!

/JES

 

[Jejjen]

Håller med Kassiopeja. Vår valp är redan van att bo borta en natt. För oss har det gått enkelt o smidigt, känns bra att ha ett alternativt hem där vovven känner sig hemma. Nackdelen är väl att den kanske inte alltid gäller samma strikta regler hos svärföräldrarna som här hemma, så det har blivit lite extra tränig när hon kommit hem från sin "spa-helg" :smirk:

 

[Cani_SWE]

jadu, det låter bra. Men vi bor måste hitta någon som kan bli min hunds dagmamma =) när jag väl skaffa en hund så klart. Det lär ju vara bättre för hunden att vara hos någon den är van vid ist för dagis..

 

[Kassiopeja]

Hehe.. själv har jag valt att stenhårt försöka träna mina föräldrar. Tycks iaf hittills vara lättare än att träna hunden "after the fact"...

/JES

 

[Jejjen]

Haha! Ja... jag försöker att:
* uppfostra sambon att
* uppfostra sina föräldrar att
* hjälpa till att uppfostra hunden :smirk:

Mina egna föräldrar är lättare, men de har å andra sidan inte haft någon egen hund och lyssnar således noga på allt man säger.

 

[Cani_SWE]

haha ja, det är inte lätt... Vad är det roligaste/bästa med hund då?!?

 

[Jejjen]

Att det alltid händer något (kul - eller knasigt, beroende på) och framför allt att det alltid finns någon som är glad när man kommer hem

Just idag har det dock varit kaos... se min tråd om "Bakslag i ensamträningen".

Alla bakslag är givetvis trista, men ofrånkomliga. Det är tur att glädjen över framstegen överskuggar bakslagen.