Det finns mycket fint i norden, och min pensionärsplan är att kuska runt i husbil.
Jajamen. Jag "lokalturistar" ofta och älskar små obskyra museum och sånt när jag reser i Sverige.
Och Öken! Jag vill verkligen få uppleva en riktig sandöken! Att få uppleva den enorma kontrasten mellan kylan på natten och värmen på dagen.
Vi var i Agadir. Förvisso det enda trevliga minnet i närvaro med inhemska män var just när vi red på en 2 timmar lång tur på sanddynerna, bland Eucalyptusträden (om jag minns rätt träd, det är trots allt 18 år sedan) och även genom de fattigare områdena där människor bodde i plåtskjul. Den upplevelsen var så bra att jag lyckades tjata till mig att vi skulle göra den ritten två gånger. Nu vågar jag inte säga var vi åkte då men vi lämnade inte hotellet mycket i övrigt men det var ingen lång resa från hotellet till turridningsstället.
Jag har varit i Marocko fyra gånger - första gången när jag var nio. Andra gången som 15-åring och sedan som ensam kvinna som 20 och 25 åring. I agadir. Folk har varit allmänt trevliga, och landet besöks varje år av en miljon turister, många återvändare, många ensamma kvinnor. Tack och lov är det långt ifrån alla som har din upplevelse, och med tanke på hur många som enligt facebookgrupper som t.ex #allavi via #metoo har varit utsatta som väldigt unga, verkar det vara ett relativt vanligt fenomen världen över att äldre män får stånd av småtjejer, självklart tragiskt, men kanske inget man ska tro gäller hela den manliga befolkningen i MENAregionen. När det kommer till de så kallade marockanska gatubarnen vet vi att de har en helt annan historia, dessa är inte heller några man kan dra över samma kam som varenda människa i hela landet.
Jag har ju flera familjemedlemmar som varit där och rest runt i landet vid olika tillfällen de senaste 30åren.
Jag med!!! Jag vill sova under öknens stjärnhimmel!!
En kollega till mig som var där då, fattade inte alls att det blev en så stor grej i Sverige och hörde inte av sig och sa att hen var okej. Jag kan LÄTT identifiera mig med det.
Jag har ingen konkret plan, men någon gång ska jag till Marocko. Det har jag vetat i 20 år.
Då kan hen inte varit på en plats som var så särskilt drabbad. Där vi var så var det uppenbart att det var en rätt stor grej
Men det var ingenting jämfört med obehaget att dagtid promenera igenom Agadir med familjen. Ja, precis!
Trist att du känner så. Min känsla inför en eventuell resa har inte påverkats faktiskt. Jag vill gärna besöka vissa delar av USA också liksom, trots alla skolskjutningar och våld. Åker gärna till London också, och Stockholm.
Alltså, stora delar av världen har ju usel kvinnosyn, vissa länder går ju tyvärr bakåt som Iran, afganistan och Polen.@escodobe Magsjukan ja, den hade jag faktiskt nästan glömt bort, men den fick jag ju också.
Tycker dina föräldrar sig se en skillnad i landet under de här 30 åren, då pratar jag alltså om kvinnosyn och pedofiili och den biten, den kulturen. Att landet blivit rikare eller att folk är bättre på engelska och att det finns påstridiga försäljare är något jag räknar med är utvecklingen i de flesta länder jag har återvänt till på mer eller mindre turistiga platser. Magsjukan är verkligen inte landets största problem, det är lite dit jag vill komma.
Nja, hen såg det och var vid stranden. Men stor grej är en sak, på plats. Stor grej i Sverige är en annan sak. Och det var det hen inte fattade. Alltmedan chefen hemma panikade över att inte kunna nå hen.
