Men det kan man ju, om man bara väntar i sisådär 18-20 år.
Vilken nytta har en ung kvinna som funderar över barnfrågan av den upplysningen, tycker du?
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Men det kan man ju, om man bara väntar i sisådär 18-20 år.
En liten påminnelse om att livet är ganska så långt och att man hinner göra många saker om man gör dem efter varandra.Vilken nytta har en ung kvinna som funderar över barnfrågan av den upplysningen, tycker du?
Meningen med livet måste ju vara att ha så kul som möjligt medan det pågår.Vad som är meningen med ditt liv kan ju bara du bestämma.
Jag undrar också över alla dessa som säger att "meningen med livet är att skaffa barn", "när jag fick barn fick mitt liv en mening" etc.
Vad innebär det då? att om du inte hade kunnat få barn så hade det inte funnit en mening med ditt liv?
Vad som är meningen med ditt liv kan ju bara du bestämma.
Man måste inte skaffa barn, även om man uppfyller alla kriterierna som ingår i normen. Men, man kan förbereda sig lite på att bli ifrågasatt av sin omgivning... och redan nu tänka ut bra svar på deras frågor och påståenden.Jag är 31, gift, äger ett hus. Enligt många är det "optimala förutsättningar" för att skaffa/vilja ha barn.
Men nej, jag har inga och vill inte ha några. Jag har aldrig haft ett sug efter barn och har aldrig kunnat/velat se mig själv som "mamma". Jag är helt enkelt för ointresserad av konceptet barn, barnuppfostran osv för att välja ett intresse som tar såpass mycket tid, omsorg och pengar. Jag vill inte ge upp så mycket av det jag vill göra själv, tillsammans med min man och mina hundar, som jag personligen tycker att man bör göra om man skaffar barn.
Ditt resonemang utgår då från ett övertalande perspektiv, det ska liksom "trösta" den som säger att Nej, jag vill inte ha barn, det skulle inkräkta för mycket på den livsstil jag vill ha.En liten påminnelse om att livet är ganska så långt och att man hinner göra många saker om man gör dem efter varandra.
Om man lever i 80 år och är barn själv i 20 år och har barn i 20 år så finns det 40 år kvar att göra annat på.
När man funderar på att skaffa barn så kan det vara en idé att tänka på var man vill placera dessa olika delar av livet.
Vill man ha dem tidigt och ha barn att ta hand om när man är 20-40 år och göra annat sedan kanske tillsammans med sina vuxna barn eller vill man göra annat först för att sedan boa in sig och vara förälder när man är klar med det?
Sannolikheten för att du nu kommer att få höra att man kan göra preciiiiis allt man vill även när man fått barn närmar sig 100 procent
#bukeluttrad
Jag har en 3-årig dotter och får väl således kalla mig förälder. Det var (då) ett hastigt påkommet beslut men på något vis ändå tillräckligt genomtänkt. Samtidigt så är det inte alltid en dans på rosor. Mina vänner och kollegor brukar då och då fråga hur jag hinner och orkar med heltidsjobb alternativt heltidsstudier och halvtidsjobb, ensamstående med barn varannan vecka, tre hästar och en hund. Svaret är väl helt enkelt att jag inte har något val. Jag har i dagsläget inget alternativ. (Jodå, tanken är att jag bara ska ha en häst så en är till salu och en ska lånas ut på foder.)
Idag är t.ex. en dag då jag är ledig från jobbet och min medryttare ska ta hand om hästarna. Helt ärligt så minns jag inte ens senast det hände. Men att gå och bli bitter för att jag har så mycket att göra ser jag ingen poäng med. Tvärtom, det är en chans för mig att bli effektiv och en bra organisatör. Dessutom får dottern hänga med på mycket och får därmed se och uppleva mycket.
Jag blev gravid på första försöket, hade en förhållandevis enkel graviditet där jag red två hästar om dagen ända fram till dagen då värkarna satte igång och hade inga problem efter förlossningen. Men jag vill troligen inte göra om det iaf. Barnkär är jag inte och jag har vare sig önskan eller behov av ett barn till. Nu har jag förvisso ett barn men känner man så när man inte har barn så tycker jag att man ska låta bli att skaffa barn.
I övrigt så tål jag inte sådana klyschor som att "livet fick mening när jag blev mamma" och liknande uttalanden. Mitt liv hade faktiskt haft precis lika mycket mening utan barn och hade jag av någon anledning inte kunnat få barn så hade jag varit nöjd med det också.
Avslutningsvis, nej, jag ångrar mig inte. Överhuvudtaget ångrar jag nog aldrig saker och ting. Det är ju nämligen poänglöst. Däremot kan jag ibland flyktigt fundera på hur livet kunde ha sett ut och hur mycket enklare tillvaron hade varit utan barn. Men sådana flyktiga funderingar har jag kring andra saker också, hur mitt liv skulle sett ut om jag inte hade haft hästar eller om jag inte hade valt att flytta till Skåne osv osv.
Håller med. Fast det är med att utesluta intressen går inte att generalisera, tycker jag. Där måste var och en själv bestämma om hen kan kombinera intresset X, Y eller Z med att ha barn. En person som lämnar ut hästen på foder under småbarnstiden ska inte behöva höra "Jag tävlade fyra hästar, tog fiollektioner och renoverade huset som nyförlöst, det är bara en fråga om prioriteringar".Det är klart att man kan. Bara man hinner på den kvart kolikbarnet sover sammanhängande per natt.
Faktum är att barn bör få ta en stor plats i en förälders liv. Annars är nåt på tok. Men att man måste utesluta vissa intressen helt och hållet är inte korrekt heller.
Det var inte meningen.Ditt resonemang utgår då från ett övertalande perspektiv, .....
Nej men precis, ångra sig är ju helt meningslöst, man kan ju inte gå tillbaka och ändra något iaf.
Förlåt, jag MÅSTE bara fråga: Hur tänker du här?![]()
Håller med. Fast det är med att utesluta intressen går inte att generalisera, tycker jag. Där måste var och en själv bestämma om hen kan kombinera intresset X, Y eller Z med att ha barn. En person som lämnar ut hästen på foder under småbarnstiden ska inte behöva höra "Jag tävlade fyra hästar, tog fiollektioner och renoverade huset som nyförlöst, det är bara en fråga om prioriteringar".
Vill man inte ha barn så tycker jag verkligen inte att man ska försöka få några heller, det är ju ingen brist på människor här i världen, så man kan lyxa till det med ett helt igenom egoistiskt beslut och jag tror det är allra bäst.