Det här med färglära och vad man passar i

[anhe]

Tycker det är vansinnigt intressant det här med färger och hur det påverkar utseendet på folk. Jag vill klä mig i mer färger, men känner mig lite borta. Men på buke finns säkert svaret.

Jag har kommit fram till att jag mest troligt är något som kallas mjuk sommar. Tycker själv att jag passar riktigt bra i lite turkosa nyanser, grön - blå alltså, men även typ plommonlila, vilket stämmer med den färgpalett jag kikat på. Så då handlar det alltså om kalla färger, med lite blå toner i. So far so good. Men så intresserar jag mig vidare för det här med ögonfärg, Jag har blå ögon, och jag passar ganska bra i t.ex grönt med lite intoning av både vitt och svart. Håller mig alltså till "min" färgskala. Men så läser jag att för att verkligen framhäva blå ögon ska jag vända mig till kontrastfärgerna som då skulle handla mer om varma färger i orange och rostbrun. Jag har vansinnigt svårt att bära upp bruna toner, så det gör mig skeptisk, men de kanske har varit kalla de jag provat, har nog definitivt varit för lite skimmer i dem i alla fall??

Min fråga då, om jag nu skulle gå på varma lite orange toner på ögonskugga, hur passar det då till min kalla ljusa hy, och hur matchar man till kläder som jag ju förstår bör vara kalla och milda i färgerna. De står ju också i kontrast till ögonskuggan? Bör man kombinera varma och kalla färger alltså?

Jag är livrädd för det här med att färger bara blir totalfel och man bara ser "billig" och glåmig ut.

 

[tjenixen]

Sv: Det här med färglära och vad man passar i

alltså det är ju väldigt svårt att prata om färger, kombinationer mm i text.

det är ju klart att det finns teorier att gå efter, samt kulturella "dessa saker kan du absolut inte kombinera "

Men i grund och botten spelar det faktiskt inte jättestor roll. det absolut viktigaste är att du gillar det du har på dig, känner dig fantastisk och inspirerad. Det lyser igenom alla potentiellt dåliga matchningar och gör dem modiga och utmanande istället.

du behöver inte läsa dig fram till sådant (men each to their own!), utan ställ dig i provhytten eller med grejerna du har hemma och prova och se vad du gillar. hett tips: ta kort på dig själv för att få en mer objektiv vinkel.

gillar du färg, bara lassa på och ha kul! du kan göra precis som du vill.

 

[tanten]

Sv: Det här med färglära och vad man passar i

Själv anser jag att "färglära" är ytterligare ett sätt att begränsa kvinnor.

Varför kan man inte lita på sin egen känsla när man provar kläder? Varför måste en utifrån kommenderad "lära" bestämma vad jag ska bära?

OK för tips och inspiration - men när det går till att slaviskt följa en modell, typ "sommar", så tycker jag det är rent nys!

 

[tjenixen]

Sv: Det här med färglära och vad man passar i

Jag vet inte om jag håller med om att det är ett sätt att begränsa kvinnor - mitt intryck är mera att det används i säljsammanhang för att folk ska "våga" köpa nya grejer/designs genom att ges en formel de kan känna sig trygga i. Eller ett format: här köp dess saker också, de kompletterar "sommarformatet" (vinter-/höst-/fest-/fritids- osv osv zzzz....).

men hur som helst, ja det där med att slaviskt följa en modell eller färgskala är bara marknadsföringstrams! (men det gör säkert också livet enklare för många som inte vill, orkar eller har intresse av mode.

 

[Digbil]

Sv: Det här med färglära och vad man passar i

Tycker det är vansinnigt intressant det här med färger och hur det påverkar utseendet på folk. Jag vill klä mig i mer färger, men känner mig lite borta. Men på buke finns säkert svaret.

Jag har kommit fram till att jag mest troligt är något som kallas mjuk sommar. Tycker själv att jag passar riktigt bra i lite turkosa nyanser, grön - blå alltså, men även typ plommonlila, vilket stämmer med den färgpalett jag kikat på. Så då handlar det alltså om kalla färger, med lite blå toner i. So far so good. Men så intresserar jag mig vidare för det här med ögonfärg, Jag har blå ögon, och jag passar ganska bra i t.ex grönt med lite intoning av både vitt och svart. Håller mig alltså till "min" färgskala. Men så läser jag att för att verkligen framhäva blå ögon ska jag vända mig till kontrastfärgerna som då skulle handla mer om varma färger i orange och rostbrun. Jag har vansinnigt svårt att bära upp bruna toner, så det gör mig skeptisk, men de kanske har varit kalla de jag provat, har nog definitivt varit för lite skimmer i dem i alla fall??

Min fråga då, om jag nu skulle gå på varma lite orange toner på ögonskugga, hur passar det då till min kalla ljusa hy, och hur matchar man till kläder som jag ju förstår bör vara kalla och milda i färgerna. De står ju också i kontrast till ögonskuggan? Bör man kombinera varma och kalla färger alltså?

Jag är livrädd för det här med att färger bara blir totalfel och man bara ser "billig" och glåmig ut.

Jag gjorde en sån där färganalys hos en kompis-kompis (typ) mest på skoj. Vi var fyra stycken som kände varandra. Hon hade de olika "färgkartorna" (vinter-vår-sommar-höst) i form av tygstycken samlade på varsin ring. Vi tyckte att olika "kartor" var olika fina.

Sen fick vi sätta os i en stol i vitt ljus med vit handduk på huvudet och vitt på kroppen. Hon kollade hud, ögon etc. Sen började hon lägga på tygen och visade lite de effekter som de gav. Det var rätt häftigt. På en tjej lade hon två olika färger över vardera axeln och då såg hennes ansikte helt snett ut. Man kunde se hur vissa färger fångades upp av ögonen. Vissa färger speglades märkligt på hakan etc.

I slutändan visade det sig att de färgkartor vi gillade från början också var de som passade en bäst.

Jag anser inte att det är begränsande, inte i den form vi gjorde det (hon hade förövrigt lika många män som kvinnor som kunder). För mig betydde det en väg ut ur "svart-träsket". Begränsande blir det väl bara om man gör det till sin egen begränsning. För mig var det inspiration. Det finns flera färger i "min" färgkarta som jag aldrig någonsin skulle klä mig i och det finns andra jag älskar och ofta väljer. Sen finns det färger ur andra kartor som jag använder dagligen. Sen ska man tänka på att det är ju bara det man bär närmast ansiktet som speglas där. Jag ser exempelvis väldigt sjuk ut i senapsgult men ett par senapsgula byxor påverkar inte, en senapsgul tröja kan brytas av med en scarf i bra färg (nu skulle jag aldrig bära senapsgult öht ....men).

 

[anhe]

Sv: Det här med färglära och vad man passar i

Jag ser det inte alls som begränsande, jag ser det som ett sätt att uppnå harmoni, liksom jag vill uppnå det i min inredning också. Färger kan vara ett riktigt make or break i inredning liksom på kläder. Harmoni behöver inte alls vara en soppa av neutrala färger, men med bas-, komplement- och accentfärger kan något mycket intressant, färgrikt, men ändå harmoniskt skapas. Nu är jag ingen hejare på det här utan tvärtom alldeles för feg, men det är likväl intressant. Hamnar man fel med färgerna så känns det liksom inte behagligt, utan tvärtom lite kaotiskt och jobbigt för ögat.

 

[Pepson2]

Sv: Det här med färglära och vad man passar i

Hamnar man fel med färgerna så känns det liksom inte behagligt, utan tvärtom lite kaotiskt och jobbigt för ögat.

Här har du ju ett svar! Våga lita till din egen känsla, vad du tycker att du passar och känner dig bekväm i

Pepsn2/ Vars garderob består av 50 nyanser av svart, typ

 

[mandalaki]

Sv: Det här med färglära och vad man passar i

Själv anser jag att "färglära" är ytterligare ett sätt att begränsa kvinnor.

Varför kan man inte lita på sin egen känsla när man provar kläder? Varför måste en utifrån kommenderad "lära" bestämma vad jag ska bära?

Jag läste något i den svängen för ett tag sedan, artikeln handlade om det relativt nya fenomenet personal shopper. En av dem som intervjuades, någon expert på shoppingbeteende eller liknande, sa ungefär: "Det är egentligen sorgligt att man måste ta professionell hjälp för att handla kläder, istället för att lita på sig själv." Jag säger inte emot.

 

[Sassy]

Sv: Det här med färglära och vad man passar i

Jag läste något i den svängen för ett tag sedan, artikeln handlade om det relativt nya fenomenet personal shopper. En av dem som intervjuades, någon expert på shoppingbeteende eller liknande, sa ungefär: "Det är egentligen sorgligt att man måste ta professionell hjälp för att handla kläder, istället för att lita på sig själv." Jag säger inte emot.

Jag tycker det är skönt att få tips från utomstående, som inte anpassar sig till vad jag brukar ha? Det är svårt att tänka utanför boxen om man är inkörd på en stil, och det kan dessutom vara skitsvårt att föreställa sig hur plagget på galgen kommer se ut på kroppen (och vem orkar prova alla "kansken" ?)

Av samma anledning ger jag min frisör helt fria händer att välja klippning och färg emellanåt. Hon är proffs på hår. Jag har jättesvårt att tänka mig hur något helt annorlunda skulle se ut och kännas, och kan bara referera till de frisyrer jag redan haft.

 

[Digbil]

Sv: Det här med färglära och vad man passar i

Jag läste något i den svängen för ett tag sedan, artikeln handlade om det relativt nya fenomenet personal shopper. En av dem som intervjuades, någon expert på shoppingbeteende eller liknande, sa ungefär: "Det är egentligen sorgligt att man måste ta professionell hjälp för att handla kläder, istället för att lita på sig själv." Jag säger inte emot.

Fast måste och måste. Sorgligt och sorgligt. Jag har noll insikt och känsla för vad jag kan passa i. Jag väljer svarta tält för att synas så lite som möjligt. Jag skulle verkligen tycka det vara fantastiskt att få hjälp av någon riktigt duktig som kan hjälpa mig att våga prova annat. Att visa på att "kolla! det här klär dig".

Jag skulle köpa en festklänning till ett högtidligt tillfälle och jag fick titta runt och visa vilka klänningar jag gillade så att hon fick en känsla för vilken smak jag har. Sen lade hon fram ett antal provexemplar av olika modeller. Det var väl en eller två som var OK. Sen sade hon att "Jag vill att du provar den här". Det var en klänning jag aldrig någonsin skulle plockat fram. Den var fin men den skulle sitta som en påse ankskit på mig tänkte jag. Men den var helt fantastisk på och det blev den jag köpte och den är välanvänd.

Antagligen ÄR jag sorglig men jag har inte känslan (självkänslan?), modet, blicken för att hitta min stil och våga gå utanför mina svarta tält och för mig skulle en duktigt "personal shopper" kunna vara en hjälp på vägen.

Men det är ju vad jag tycker.

 

[tjenixen]

Sv: Det här med färglära och vad man passar i

..., och det kan dessutom vara skitsvårt att föreställa sig hur plagget på galgen kommer se ut på kroppen (och vem orkar prova alla "kansken" ?)

Det är ju just genom att prova dem du lär dig känna igen hur det kan tänkas se ut på / passa eller inte - bara genom att se det på galgen

 

[Blueberry]

Sv: Det här med färglära och vad man passar i

Jag tycker mest att det finns så mycket färgmesande, det finns ju så många färger!
Min garderob är svart, blå och lila - men å andra sidan har jag 48 par strumpbyxor i roliga färger och mönster att matcha mina svarta eller blå klänningar med. Nu jobbar jag visserligen med färg och utseende, så jag kanske inte är representativ. Men ändå.

Orange = den allra bästa färgen. Den passar till allt!

 

[Sassy]

Sv: Det här med färglära och vad man passar i

Det är ju just genom att prova dem du lär dig känna igen hur det kan tänkas se ut på / passa eller inte - bara genom att se det på galgen

Jag har inte tålamod att prova alla plagg i butiken, så jag tycker det är jättebra om någon som har koll på utbudet kan plocka ut vad som är i rätt härad iaf. Provar jag klänning nummer 1 och talar om vad jag tycker om den kan det komma 2-3 andra som är åt det hållet jag vill ha, istället för att jag ska springa runt och gissa. Älskar att shoppa, hatar att rota runt bland kläder, hatar att prova. Kunnig personal är guld!

Ännu viktigare när det gäller byxor, jag kan omöjligen gissa vilka av tusentals jeansmodeller som passar min kropp. Expediten hos jeansspecialisten kan plocka ut flera som passar smala höfter och rund rumpa, utan att jag behöver gråta över de tio paren som glappar i ryggen/inte går över rumpan.

Dessutom är flera av de plagg som nu är mina favoriter sådant som jag aldrig tagit i med tång om inte någon annan räckt fram dem. Fascinerande nog är de nära nog perfekta på, trots att mitt första intryck var .

 

[tjenixen]

Sv: Det här med färglära och vad man passar i

Härligt!

 

[labb]

Sv: Det här med färglära och vad man passar i

Färglära när det gäller kläder är för mig de färger jag tycker är vackra, hur jag passar eller inte passar i dem är mer en akademisk icke-fråga. Sen försöker jag köpa kläder tillverkade i Sverige eller något grannland men det är svårt, numera är det nästan bara skjortor man kan köpa som sys i Sverige och tröjor. Skor är lättare för de finns att få från England. Kavajer också såklart. Å andra sidan är det sällan jag behöver köpa nytt eftersom jag använder dem tills de är utslitna och kvalitet håller länge.

 

[hastflicka]

Sv: Det här med färglära och vad man passar i

<snip>

Orange = den allra bästa färgen. Den passar till allt!

Utom till mig ... jag ser blek och sjuk ut i orange.

 

[lizzie]

Sv: Det här med färglära och vad man passar i

Orange = den allra bästa färgen. Den passar till allt!

Eller hur!!

Funkar till svart, blått, mörklila, grönt, beige, brunt etc.... Dessutom blir folk glada när man kommer som en orange färgklick. Helt fantastisk färg

/Lizzie

 

[gylle]

Sv: Det här med färglära och vad man passar i

Orange resp kraftigt rosa är de två färger som man använder för att bestämma om en människa tillhör varm eller kall färg, de är liksom de två färger som framhäver det så kraftigt som möjligt och de flesta passar antingen i det eller inte alls. Därav är orange ofta en sådan färg som du antingen passar i eller inte alls kan ha. Bara de som är neutrala kan passa hyffsat i båda.
Sen finns det sådana undantag som jag som inte alls passar in någonstans på färgkartorna, jag har en kombination av ögonfärg, hudton och färg i övrigt som inte stämmer med någonting, inte heller stämmer jag in på neutral. Färgmässigt på kläder är det tacksamt för jag kan nog ha i stort sett vilken färg som helst från kraftigt färgat till ljust oavsett om det är på varma eller kalla skalan. Däremot har jag ett problem det finns inget smink vad gäller foundation/puder odyl som stämmer med min hudton varken de toner som går mot rosa eller mot gult stämmer mer en en som kliat sig i huvudet ang det. Solbrända toner stämmer bättre men ser ju minst sagt egendomligt ut när man inte är det minsta solbränd, tur man inte är en sådan som sminkar sig en massa men det hade ju varit kul att någongång kunnat bättra på lite utan att man helt behöver byta ansiktsfärg .
Jag har alltid varit skum i färgerna, ljusblont hår upp till 20 års åldern med riktigt mörka färger tex på ögonbryn/ögonfransar odyl, i 20 års åldern blev håret plötsligt mörkt ? Tilll det en ovanlig riktigt djupblå ögonfärg som är riktigt blå men som det samtidigt är något skumt med provade sådana där aqua linser när de kom som skall förstärka den färg du har på ögonen alltså du får blåare om du har blåa och grönare om du har gröna, mina ögon blev riktigt läskigt lysande turkosa med dem, optikern hade aldrig sett något liknande. Såg verkligen skitknepigt ut riktigt giftiga ögon, vi skrattade så vi höll på att storkna.

 

[tjenixen]

Sv: Det här med färglära och vad man passar i

lite OT, men har du provat en foundation som är riktigt lätt och inte så täckande? De brukar vara lite mer förlåtande. Jag har t ex två olika och båda kan jag ha både som vinterblek eller skapligt solbränd (brukar lägga av med foundation vid en viss nivå av solbränna).
De jämnar då till hudtonen mer naturligt och man kan bygga på med rouge/bronzer istället för att "bleka ner" vad man nu vill med concealer/puder.

 

[Anna]

Sv: Det här med färglära och vad man passar i

Jag tänker på det här ibland. Jag var jätteblond och hade jätteblå ögon som barn (inte bara som spädbarn då för då har jag hört att de flesta har väldigt blå ögon).

Exempel:

Nu har jag inte alls samma färger. Då var jag som finast i mörkblått och mörkare grå färger - nu ser jag halvdöd ut i sådana färger på vintern. Jag har blivit mörkblond (för att inte säga råttfärgad) och mina ögon har tagit på sig en grön-blå-grå melerad färg som tar helt olika intryck beroende på vilken färg jag har på ögonskuggan och/eller på överkroppsplagget.

Därmed tror jag att det skulle vara ganska hopplöst att göra en färganalys på mig eftersom jag ser helt sjuk ut (bokstavligen) i gult eller orange på vintern, men på sommaren blir det fint - och på sommaren, om jag fått lite färg, blir det jättebra mot gult eller orange men hopplöst mot mörkare toner.

Men - jag tänker - du ser ju själv vad du passar i! Tycker du att du är fin så är du fin