Detta med lyckliga förhållanden....igen....

[prinsessfeminist]

Återigen. De är inte sånt sm avgör.
En man kan för min del leva på pizza och inte ha tagit ett enda steg i ett löpspår men ändå vara högst attraktiv. för mig handlar det mer om hull. Sladdrigt hull är inte sexigt i mina ögon. Och smala män finns i alla möjliga varianter. En hel hög smala i min omgivning varken tränar på gym eller springer och äter en hel del godis.
För min del är hjärnan en av de sexigaste delarna på en man.

Vi lever i olika kontexter du och jag. Med olika preferenser.
det är väl en himla tur. annars skulle jag inte ha en chans.

Men sluta!

Nu blir jag faktiskt irriterad. Jag talar bara om det fysiska.

Intellektet är en annan sak. Känslor också.

Jag är inte alls någon som endast attraheras av utseende. Jag skev att utseendet har övergående betydelse.

Det känns som om du vill missförstå mig och det är inte så kul.

 

[Petruska]

Jag tror man skall vara väldigt försiktig med att döma någon.

För tidigt för någon kan vara försent för någon annan.

Att fundera för sig själv är väl inte att "döma".

Jag tycker att formuleringarna kring det hela tål att diskuteras och behöver diskuteras. När vi säger om ett par som har separerat att de har "gett upp", vad säger vi då samtidigt om förhållanden? Vilka värderingar tycks ligga bakom uttrycket? Vill vi bidra till att befästa sådana värderingar?

 

[prinsessfeminist]

Att fundera för sig själv är väl inte att "döma".

Jag tycker att formuleringarna kring det hela tål att diskuteras och behöver diskuteras. När vi säger om ett par som har separerat att de har "gett upp", vad säger vi då samtidigt om förhållanden? Vilka värderingar tycks ligga bakom uttrycket? Vill vi bidra till att befästa sådana värderingar?

Det är ju det jag menar.
Man skall kanske fundera för dig själv men att uttrycka sig om andra är faktiskt att på något vis döma, fördöma eller befästa normer och värderingar.

 

[Gnist]

Men sluta!

Nu blir jag faktiskt irriterad. Jag talar bara om det fysiska.

Håller med om jag tolkat rätt och det är jag inte helt 100 på då jag inte följt diskussionen slaviskt, men mina 5 cent:

Den fysiska attraktionen är otroligt viktig när det kommer till sexlivet i en relation oavsett form och fason på partnern. Den dag man inte tänder på, inte blir kåt på, inte attraheras av och vill ha sex med sin partner längre så är relationen ganska körd för min del.

Sen om det är muskelknuttar, lång mager, kort tjock, sladdrigt hull, kulmage eller what ever fysiska attribut som i ursprunget är anledning till den fysiska attraktionen är ju helt och totalt oväsentligt. Attraktion är attraktion och säger inget om preferenserna liksom och fysisk attraktion är inte samma som att attraheras av någons personlighet, men finns inte rätt typ av personlighet innanför skalet så spelar utsidan inte heller nån större roll. Båda måste finnas i ett och samma paket för att det ska finnas både fysisk och psykisk attraktion och att ha bara det ena i en partner funkar inte för mig i af.

 

[Bulldoozer]

Jag och maken har snart varit ihop i 11 år, det känns som igår vi träffades !

Det har inte alltid varit en dans på rosor såklart men minst 95% av tiden så har vi det bra och roligt ihop, vi älskar varandras umgänge även om vi inte måste sitta ihop limmade i varandra jämt. Han är den person jag VILL vara med, jag är den person han vill vara med vilket resulterar i att vi inte direkt är jätte-sociala med andra då han är min bästa vän såväl som partner så har jag inget jätte-behov av att sitta och gagga med andra. Misstänker att det samma för hans del. Får vi välja så föredrar vi ju varandras sällskap framför någon annans och har samma umgängeskrets då vi bägge tränar så då brukar vi träffa folk tillsammans.

Eftersom jag jobbar natt och han jobbar dagtid så händer det att vi knappt ser varandra på nåt dygn, det innebär ju också att när vi är lediga så vill vi umgås. Sen så ser vi ju varann när vi tränar i varierande grad, just nu tränar vi på samma gym och kör en del pass ihop men han har sitt schema och jag har mitt men vill man ha nån som kollar tekniken eller passar så hojtar man till.

Han får mig att skratta, när nån av oss kommit på nåt man man vill så är det ofta den andra redan tänkt på samma sak, vi kan prata med varann om allt, vi små-gnabbas och retar varandra ständigt och jag har svårt att tänka mig nån annan som jag skulle kunna dela bostad med utan att bli galen!! (Har haft både syster och bror som bott inneboende och det drev mig till vansinne mot slutet, exet var värre ändå)

Vi har inte så höga krav i livet heller, vi behöver ingen fancy villa, dyr bil eller massa onödiga prylar så länge vi har varann. Jag bor hellre i en koja med honom än på ett slott med någon annan..

 

[Bulldoozer]

Sen kommentar om det fortfarande pirrar? Inte konstant såklart som i början, det skulle ju vara tröttande. Men när jag ser på honom så är attraheras jag fortfarande, han är den vackraste person jag vet (undantaget dottern). Den där häftiga nyförälskelsen har lagt sig men den blossar upp då och då igen, numera så skulle jag säga att det finns en stabil grund av djup kärlek.

Jag "vet" inte om han är personen jag kommer dela resten av mitt liv med men jag vet att just nu så kan jag inte tänka mig någon annan. Så länge vi har det bra tillsammans så kommer vi hålla ihop, men jag kommer aldrig mer göra mig själv illa och stanna i ett förhållande som är sämre än det jag har idag.

 

[Efwa]

Jag tycker det är märkligt med sådana kommentarer som att "folk ger upp för tidigt"
Du har ju ingen aning om hur de har det? Kan du på allvar säga att du vet så mkt om folks relationer så du kan avgöra om de ger upp för tidigt!!!!

Och jag tycker det är märkligt att du översatt "de flesta" med "alla".

Bara för att jag belyser ett problem i ett inlägg betyder det inte att jag kan se det från andra hållet vilket jag gjort i andra inlägg. Det är det sammanlagda som räknas.

Jag skrev inte att "folk ger upp för tidigt" vilket vore jävligt dumt då jag inte känner alla folk.
Men jag tror, och står fast vid det att de "flesta ger upp för tidigt". Det betyder ändå att det bara är mer än 50%. Jag har en hel del erfarenhet då jag känner och har känt många i min bekantskapskrets väldigt väl.

De jag känner och har känt har de flesta gett upp när det är lite jobbigt eller när det inte är uppåt hela tiden. Jag har ju hört dem säga det. Kärleken har liksom inte varit en del av problemet.
Det har alltid varit det där som kanske var frågan här från början, att det finns bättre och som får en hög hela livet.
Vissa i bekantskapskretsen har, enligt mig, satt det i system att aldrig vara nöjda och tro att det bara är att byta ut.

Som jag också skrev har jag varit med om det motsatta, och blivit ifrågasatt där av @tanten. Jag anser (igen) att många är kvar i förhållanden de inte ska vara i och har en del sådana bekanta också. Eller att inte den andra parten vet om att den andra inte älskar dem. De har försökt för länge istället.
Men jag kan i sanning säga att de är betydligt färre i min relativt stora bekantskapskrets.

Sedan har jag dessutom koll på dem min far och mor känner så jag har en del erfarenhet i minst två generationer.

 

[stjarnhimmel]

Och jag tycker det är märkligt att du översatt "de flesta" med "alla".

Bara för att jag belyser ett problem i ett inlägg betyder det inte att jag kan se det från andra hållet vilket jag gjort i andra inlägg. Det är det sammanlagda som räknas.

Jag skrev inte att "folk ger upp för tidigt" vilket vore jävligt dumt då jag inte känner alla folk.
Men jag tror, och står fast vid det att de "flesta ger upp för tidigt". Det betyder ändå att det bara är mer än 50%. Jag har en hel del erfarenhet då jag känner och har känt många i min bekantskapskrets väldigt väl.

De jag känner och har känt har de flesta gett upp när det är lite jobbigt eller när det inte är uppåt hela tiden. Jag har ju hört dem säga det. Kärleken har liksom inte varit en del av problemet.
Det har alltid varit det där som kanske var frågan här från början, att det finns bättre och som får en hög hela livet.
Vissa i bekantskapskretsen har, enligt mig, satt det i system att aldrig vara nöjda och tro att det bara är att byta ut.

Som jag också skrev har jag varit med om det motsatta, och blivit ifrågasatt där av @tanten. Jag anser (igen) att många är kvar i förhållanden de inte ska vara i och har en del sådana bekanta också. Eller att inte den andra parten vet om att den andra inte älskar dem. De har försökt för länge istället.
Men jag kan i sanning säga att de är betydligt färre i min relativt stora bekantskapskrets.

Sedan har jag dessutom koll på dem min far och mor känner så jag har en del erfarenhet i minst två generationer.

Och min erfarenhet säger det motsatta.
Jag tycker folk verkar kämpa järnet.

 

[Kattennizze]

Jag tycker det är märkligt med sådana kommentarer som att "folk ger upp för tidigt"
Du har ju ingen aning om hur de har det? Kan du på allvar säga att du vet så mkt om folks relationer så du kan avgöra om de ger upp för tidigt!!!!

Eller hur. Jag tycker folk ger upp för sent och försöker hålla liv i totalt urtrista relationer.

 

[Efwa]

Och till och med om man visste "allt" om andras relationer, så är det där med "ge upp för tidigt" en underlig tanke. Som om det fanns en plikt att hålla ihop. Jag lutar snarare åt att folk håller liv i dödfödda relationer på tok för länge för sitt eget bästa. Jag tycker man ser många förhållanden som ser trista ut för de inblandade.

Japp, och det har jag redan belyst i ett annat inlägg. Det finns sanningar åt alla håll, jag har tagit upp två av dem. Om jag skrivit "alla" hade det såklart varit en annan sak. Jag har aldrig skrivit alla.

Du skrev folk. Menar du alla då?
Jag skrev "de flesta". Är det alla?

 

[stjarnhimmel]

Eller hur. Jag tycker folk ger upp för sent och försöker hålla liv i totalt urtrista relationer.

Ja och jag tycker inte att jag som utomstående kan säga att de gav upp för tidigt. Det kan bara de själva i relationen göra.

 

[Efwa]

Och min erfarenhet säger det motsatta.
Jag tycker folk verkar kämpa järnet.

Jag har många sådana bekanta också. Som jag ju skrivit förr.

Några har fått lön för mödan och några har tack och lov separerat.

 

[Efwa]

Ja och jag tycker inte att jag som utomstående kan säga att de gav upp för tidigt. Det kan bara de själva i relationen göra.

Men du kan som utestående säga att de kämpade för länge?

Jag pratar ju bara om de förhållanden jag vet om med säkerhet.

 

[stjarnhimmel]

Och till och med om man visste "allt" om andras relationer, så är det där med "ge upp för tidigt" en underlig tanke. Som om det fanns en plikt att hålla ihop. Jag lutar snarare åt att folk håller liv i dödfödda relationer på tok för länge för sitt eget bästa. Jag tycker man ser många förhållanden som ser trista ut för de inblandade.

Det där är en viktig aspekt. Ge upp? Personerna kanske gör det motsatta dvs när man separerar får man ett nytt liv och ny kraft. Det blir en separation men personens liv får fart.

 

[Kattennizze]

Jag har många sådana bekanta också. Som jag ju skrivit förr.

Några har fått lön för mödan och några har tack och lov separerat.

Jag förstår inte uttryck som lön för mödan. De och liknande uttryck signalerar om att när det gäller (par)relationer så ska man kämpa, vårda, jobba, slita och släpa för sin relation och SEN komma till något slags himmelrike där man på något underligt vis ska tycka om och trivas tillsammans. Varför då? Är inte livet många gånger nog jävligt ändå?
Jag tycker TS inställning i grunden är sund, hon söker och letar efter det hon vill ha ut av sitt liv. Sedan innebär det såklart en himla massa frustration som hon säkert kan behöva hjälp med att bena ut, men det innebär att hon också vågar lämna relationer som inte längre ger något. Och det är sunt och bra och också ett fantastiskt bevis på kvinnors frigörelse.

 

[stjarnhimmel]

Men du kan som utestående säga att de kämpade för länge?

Jag pratar ju bara om de förhållanden jag vet om med säkerhet.

Varför ens ha en åsikt om andras förhållande? Jag var inte där. Jag får gå på det som de inblandade säger. Min åsikt är inte väsentlig. Det är bara de berörda själva som kan bestämma det.

Och varför ska man ha det jobbigt och kämpa så? Varför ha ett förhållande som är så jobbigt. Självklart går det upp och ner i förhållanden och man har bra och dåliga tider. Men jag förstår inte inställningen att man ska hålla ihop till varje pris.

 

[mandalaki]

Och jag tycker det är märkligt att du översatt "de flesta" med "alla".

Bara för att jag belyser ett problem i ett inlägg betyder det inte att jag kan se det från andra hållet vilket jag gjort i andra inlägg. Det är det sammanlagda som räknas.

Jag skrev inte att "folk ger upp för tidigt" vilket vore jävligt dumt då jag inte känner alla folk.
Men jag tror, och står fast vid det att de "flesta ger upp för tidigt". Det betyder ändå att det bara är mer än 50%. Jag har en hel del erfarenhet då jag känner och har känt många i min bekantskapskrets väldigt väl.

De jag känner och har känt har de flesta gett upp när det är lite jobbigt eller när det inte är uppåt hela tiden. Jag har ju hört dem säga det. Kärleken har liksom inte varit en del av problemet.
Det har alltid varit det där som kanske var frågan här från början, att det finns bättre och som får en hög hela livet.
Vissa i bekantskapskretsen har, enligt mig, satt det i system att aldrig vara nöjda och tro att det bara är att byta ut.

Som jag också skrev har jag varit med om det motsatta, och blivit ifrågasatt där av @tanten. Jag anser (igen) att många är kvar i förhållanden de inte ska vara i och har en del sådana bekanta också. Eller att inte den andra parten vet om att den andra inte älskar dem. De har försökt för länge istället.
Men jag kan i sanning säga att de är betydligt färre i min relativt stora bekantskapskrets.

Sedan har jag dessutom koll på dem min far och mor känner så jag har en del erfarenhet i minst två generationer.

Om man ser ett problem med ditt resonemang är det nog inte huruvida du menar alla, de flesta, 49 eller 51 procent. Utan det är nog att du verkar förutsätta att det är bra om ett förhållande är så långt som möjligt. Ett förhållande ska hålla, gör det inte det så har man gett upp. Du problematiserar inte det alls.

Det tycker i alla fall jag är ett större problem än hur många du menar.

 

[Kattennizze]

Det där är en viktig aspekt. Ge upp? Personerna kanske gör det motsatta dvs när man separerar får man ett nytt liv och ny kraft. Det blir en separation men personens liv får fart.

För kvinnor blir det ofta så. Män brukar ganska snabbt hitta en ny kvinna som får vara relationsbärare åt honom. Generellt alltså och på gruppnivå är bäst att tillägga.

 

[Kattennizze]

Om man ser ett problem med ditt resonemang är det nog inte huruvida du menar alla, de flesta, 49 eller 51 procent. Utan det är nog att du verkar förutsätta att det är bra om ett förhållande är så långt som möjligt. Ett förhållande ska hålla, gör det inte det så har man gett upp. Du problematiserar inte det alls.

Det tycker i alla fall jag är ett större problem än hur många du menar.

Men bläckis, har du inte förstått att man får en guldklocka efter 30 år i samma relation?! För lång och trogen tjänst?! Trodde du visste det, annars skulle du inte skriva sådana här inlägg! Skärpning.

 

[Tass]

MANDALAKI ÄR TILLBAKA!!!!