Dömd pga yrke?

Alltså. Det där med identitet osv är ju bara självklart. Inget som jag har hittat på, utan något vi alla håller på med utifrån de förutsättningar osv vi har.

Jag skulle lika gärna kunna ta mig själv som exempel. Men då handlar det om andra förutsättningar , annat identitetsbygge och andra statussymboler - riktade mot andra sociala sammanhang. Och så vidare.
Och jag hävdar att det inte alls är självklart att tycke och smak har en koppling till identitetsbygge. Det kan likväl handla om vad man uppskattar. Min kollega älskar
Jag tänker att man har en mycket förenklad bild av människor om man tror att "feta" villor, stora bilar och dyra klockor inte har med status och identitetsbyggande att göra.
Jag tänker att det är ett trist och alldeles för förenklat argumentationstekniskt trick att väva in påståenden som aldrig nämnts för att försöka tvåla till någon verbalt.
 
Det gjorde jag. Så sett handlar det ju mycket mindre om just din person än du verkar tro.

Du skrev ett ironiskt inlägg, och hänvisade till expojkvänner och fina adresser som jag precis lyft som ett personligt exempel. Jag säger som Elaine Eksvärd när det kommer till att bemöta personliga gliringar - Om du inte vill att jag ska ta det personligt så säg något som inte är personligt. För övrigt anser jag att jag har skrivit tillräckligt mycket om min expojkvän på det här forumet för att du ska veta om att vår relation var allt annat än något som överhuvudtaget kan klassas som en statusmarkör. Psykisk sjukdom och långtidssjukskrivning brukar inte ligga på topp på den listan.
 
Fast det där ställer jag mig emot. Jag tror absolut att identitetsbyggande och statusmarkörer är en del i vad vi alla sysslar med, om än i varierande grad från individ till individ. Men att hävda att alla som bor på en viss plats gör det på grund av statusmarkör och inte personliga preferenser är att dra det för långt anser jag. Nu vet jag inte så mycket om just Långedrag, men bor själv på en någorlunda "fin" adress men ärligt talat så bor jag här mestadels för att jag då blir granne med mitt ex, som har min hund på dagarna när jag jobbar och på så vis underlättar det min vardag enormt. Varför vårt kommande lägenhetsköp också kommer att vara i samma område. Annars längtar jag ut från stan lite och hade gärna köpt i närförort. Jag skulle tycka att det vore supertrist om folk ansåg att lägenhetsköpet är en statusmarkör.
Jag vet inte riktigt hur du läste nu? Du citerade mig på ”Att en del bor i Långedrag och andra i Bergsjön beror inte på att de har olika personliga preferenser, även om hen i Långedrag ofta blygsamt framställer det så.” och argumenterar sedan mot att folk som bor fint bara gör det för att jaga status. Vilket jag inte skrivit. Du kan väl knappast vara omedveten att vi (alltså människor) har olika förutsättningar? Och att statusmässigt ingår Långedrag i ett paket och Bergsjön i ett annat.

En fin adress är en statusmarkör = något som visar status oavsett enskildas preferenser.
 
Jag vet inte riktigt hur du läste nu? Du citerade mig på ”Att en del bor i Långedrag och andra i Bergsjön beror inte på att de har olika personliga preferenser, även om hen i Långedrag ofta blygsamt framställer det så.” och argumenterar sedan mot att folk som bor fint bara gör det för att jaga status. Vilket jag inte skrivit. Du kan väl knappast vara omedveten att vi (alltså människor) har olika förutsättningar? Och att statusmässigt ingår Långedrag i ett paket och Bergsjön i ett annat.

En fin adress är en statusmarkör = något som visar status oavsett enskildas preferenser.

Ja, det är jag med på. Jag läste det som att personer på fina adresser väljer boendeadress enbart/mestadels som statusmarkör. Vilket jag motsade mig. Men då missuppfattade jag ditt inlägg. Givetvis är en fin adress alltid en statusmarkör oavsett huruvida det är relevant för den boende eller inte.
 
Men :D:D ... tror du att någon som fått sina statusmarkörer påpekade för sig någonsin sagt något annat? ”Ja jag har då köpt min villa i Långedrag för att bräcka alla andra” sa ingen människa någonsin.

Att en del bor i Långedrag och andra i Bergsjön beror inte på att de har olika personliga preferenser, även om hen i Långedrag ofta blygsamt framställer det så.

Du har ju själv flera saker som åtnjuter hög status. Du har ett av de mest prestigefyllda yrken vårt samhälle har, du har entusiastiskt skrivit om din nya blingade BMW-SUV (var det väl) och du startade en tråd när du ville bygga en Balibädd hemma vid poolen. Du kan liksom inte ställa dig utanför identitetsbygge och statusmarkörer då. Oavsett hur du själv ser det uppfattar andra att de här sakerna ger dig status.
Hur blev detta en fråga om privilegier? Och tror du faktiskt på riktigt att jag inte förstår att alla bostadsval (eller vad det nu vara månde) inte är beroende av resurser? Eller vem riktar du dig till?

Det är ju i vart fall för mig alldeles självklart att det är så och det är inte den diskussionen jag för. Vad jag vänder mig mot är att preferenser och önskan om att uppnå dessa per definition ska anses utgöra statusmarkörer, eller tecken på att vissa människor är karriärister som endast jagar social status.

Huruvida jag själv har saker som hos andra åtnjuter hög status eller ej hör väl dock knappast till denna diskussion, som jag endast gav viss personlig koppling genom min egna dröm om ett hus vid havet och den livskvalitet jag i vart fall tror att det skulle ge mig, som en fundering kring gemensamma drömmar med en presumtiv partner och eventuell diskrepans mellan drömmar som kan ge relationsrelaterade problem. Min dröm om ett hus i avskilt läge vid havet har noll och intet att göra med huset som en statusmarkör utan om något i så fall som en livsstilsmarkör. Ett lite lugnare liv närmre naturen, mindre stress, mer syre. Det finns enligt min mening fler bottnar än "du har råd att välja bort - alltså väljer du det du gör enkom pga. identitetsbygge".
 
Och jag hävdar att det inte alls är självklart att tycke och smak har en koppling till identitetsbygge. Det kan likväl handla om vad man uppskattar. Min kollega älskar

Jag tänker att det är ett trist och alldeles för förenklat argumentationstekniskt trick att väva in påståenden som aldrig nämnts för att försöka tvåla till någon verbalt.
Halva försvann, och nu har jag glömt vad som skulle följa och vad min kollega älskar. Oklart om den meningen ens skulle in där, får se om minnet återvänder så att jag kan fullfölja mitt inlägg...
 
Hur blev detta en fråga om privilegier? Och tror du faktiskt på riktigt att jag inte förstår att alla bostadsval (eller vad det nu vara månde) inte är beroende av resurser? Eller vem riktar du dig till?

Det är ju i vart fall för mig alldeles självklart att det är så och det är inte den diskussionen jag för. Vad jag vänder mig mot är att preferenser och önskan om att uppnå dessa per definition ska anses utgöra statusmarkörer, eller tecken på att vissa människor är karriärister som endast jagar social status.

Huruvida jag själv har saker som hos andra åtnjuter hög status eller ej hör väl dock knappast till denna diskussion, som jag endast gav viss personlig koppling genom min egna dröm om ett hus vid havet och den livskvalitet jag i vart fall tror att det skulle ge mig, som en fundering kring gemensamma drömmar med en presumtiv partner och eventuell diskrepans mellan drömmar som kan ge relationsrelaterade problem. Min dröm om ett hus i avskilt läge vid havet har noll och intet att göra med huset som en statusmarkör utan om något i så fall som en livsstilsmarkör. Ett lite lugnare liv närmre naturen, mindre stress, mer syre. Det finns enligt min mening fler bottnar än "du har råd att välja bort - alltså väljer du det du gör enkom pga. identitetsbygge".
Men en statusmarkör är en markör för status. Inte en markör för en persons drivkraft bakom att skaffa sig dessa statusmarkörer. Jag vet inte ens om det går att särskilja från livsstilsmarkör, som du nämner.
 
Men en statusmarkör är en markör för status. Inte en markör för en persons drivkraft bakom att skaffa sig dessa statusmarkörer. Jag vet inte ens om det går att särskilja från livsstilsmarkör, som du nämner.

Jag har nog tänkt, diskussionen igenom, att ordet statusmarkör syftar till att aktivt markera status. Alltså att jag köper denna bil, eller denna klocka, eller detta boende för att/till stor del för att aktivt markera status. Vilket förklarar en del motsättningar som jag gjort i tråden. En del verkar dock mena just aktivt statusjagande i tråden så det blir en himla förvirring av allt möjligt upplever jag.
 
@Voeux Fast hur kan man ens veta varför man vill ha något särskilt? Det går ju knappast att veta säkert att man aaaabsolut inte vill ha X eller bo i Y bland annat för att det har hög status i samhället, anses vara bra och lyckat.

Jag känner för resonemanget i den här tråden som jag gör när kvinnor hävdar att de rakar benen för att de genuint vill och inte för att de är influerade av samhälleliga normer: who do you think you're kidding?
 
Märkligt att det överhuvudtaget säljs lägenheter i finare områden om så få verkligen vill betala det dubbla priset mot motsvarande bostad annorstädes. Det blir en statusmarkör oavsett hur man motiverar det för sig själv.
 
@Voeux Fast hur kan man ens veta varför man vill ha något särskilt? Det går ju knappast att veta säkert att man aaaabsolut inte vill ha X eller bo i Y bland annat för att det har hög status i samhället, anses vara bra och lyckat.

Jag känner för resonemanget i den här tråden som jag gör när kvinnor hävdar att de rakar benen för att de genuint vill och inte för att de är influerade av samhälleliga normer: who do you think you're kidding?

Fast jag har ju skrivit i flera utav mina inlägg att det är många olika faktorer som sannolikt styr våra val, och att identitetsbyggande absolut är något vi alla gör. Det trodde jag framgick tydligt. Det jag ställer mig emot är att alla som har ett statusboende har valt det enbart, eller till största del, som aktivt val av statusmarkör. Alltså att detta boende vill jag ha så att jag får högre status. Jag tror att normer, preferenser, praktikaliteter, statusmarkörer osv. är en enda grötig röra som påverkar varandra i olika utsträckning. Så det enda jag motsäger mig är att alla med olika statusmarkörer i livet skulle ha dessa enbart eller till stor del just på grund av att de är statusmarkörer.
 
Märkligt att det överhuvudtaget säljs lägenheter i finare områden om så få verkligen vill betala det dubbla priset mot motsvarande bostad annorstädes. Det blir en statusmarkör oavsett hur man motiverar det för sig själv.
Jamen eller hur. Så himla lustigt liksom att så sjukt många människor bara råkar ha samma preferenser 🙄 . Samma med bilar och kläder och whatnot.
 
Och vem i tråden har påstått det?

Ja men det var ju precis det jag skrev några inlägg upp, att jag har tolkat ordet statusmarkör som aktivt val att markera status, och att det därmed uppstått förvirring. Men visst är det många i tråden som har skrivit om att aktivt jaga status i andra sammanhang än just detta.
 
@Voeux Jag har dock inte sett någon skriva att man enbart väljer något för att markera status. Däremot tycker i alla fall jag att det är så himla sjävklart att ens smak och preferenser är tätt sammankopplad med socioekonomisk tillhörighet och status. Det känns naivt att tro att alla val man gör är frikopplade från samhällets normer och ideal.

Titta bara på hur många bukefalister beskriver sina liv, sin vardag, sitt boende. Boende och arbete blir en del i hur man målar upp en bild av sig själv, det går från att vara sätt att försörja sig eller tak över huvudet till vara en del av den bild av en själv som man vill att andra ska ha. Och det märks ju mer bland vissa användare än andra, och då oftast bland användare som valt jobb och boende som ska signalera just status.
 
@Voeux Jag har dock inte sett någon skriva att man enbart väljer något för att markera status. Däremot tycker i alla fall jag att det är så himla sjävklart att ens smak och preferenser är tätt sammankopplad med socioekonomisk tillhörighet och status. Det känns naivt att tro att alla val man gör är frikopplade från samhällets normer och ideal.

Titta bara på hur många bukefalister beskriver sina liv, sin vardag, sitt boende. Boende och arbete blir en del i hur man målar upp en bild av sig själv, det går från att vara sätt att försörja sig eller tak över huvudet till vara en del av den bild av en själv som man vill att andra ska ha. Och det märks ju mer bland vissa användare än andra, och då oftast bland användare som valt jobb och boende som ska signalera just status.

Jag orkar inte leta igenom tråden för exempel, men utöver det vet jag inte var vi är oense. Jag har som sagt aldrig påstått att ens val är fristående samhällets normer och ideal.
 
@Voeux Fast hur kan man ens veta varför man vill ha något särskilt? Det går ju knappast att veta säkert att man aaaabsolut inte vill ha X eller bo i Y bland annat för att det har hög status i samhället, anses vara bra och lyckat.

Jag känner för resonemanget i den här tråden som jag gör när kvinnor hävdar att de rakar benen för att de genuint vill och inte för att de är influerade av samhälleliga normer: who do you think you're kidding?

Känns som en märklig jämförelse. Hur sköna rakade ben än kan vara går det inte att jämföra med känslan av att slippa pendla, ha utrymme för sina hästar hemma tex eller bra dagis eller vad som bu gör att man väljer ett boende i attraktivt område. Områden blir attraktiva för att de har nåt som många gillar.
 

Liknande trådar

  • Låst
  • Artikel
Dagbok Jag har verkligen ett underbart jobb, trivs jättebra! Och det är så fantastiskt SKÖNT att ha ett jobb där man trivs! Jag har provat...
Svar
0
· Visningar
927
Senast: cassiopeja
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp