Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Lite som att ifrågasätta varför vuxna människor ska ha med en fackrepresentant vid möten när det skitit sig med chefen/företaget de jobbar för, men det är det ingen som gör.
Hade nån av mina barn hamnat i samma knipa så hade jag lätt följt med. I den åldern och kanske första jobbet dessutom, så är det inte så lätt att vara tvärsäker och stå på sig inför en arbetsgivare i en sån här fråga. Moraliskt stöd är inte att förakta.
Jag tycker det låter lite tveksamt att ta med sig mamma till jobbet när man är 22 år![]()
De mammorna har jag också råkat ut för på mitt arbete men det är lite skillnad på att inte kunna ringa in o sjukanmäla eller stå på sig i en situation där man blivit uppsagd och där man ska vara schysst o inte ta ut hela sin innestående lön eller?Förvåna dig icke. Har haft 20+-åringar som bett mamma ringa och sjukanmäla för de har haft lite snuva, ont i lilltån eller någon okänd mindre krämpa som gör att de inte kan arbeta.
Ånej. Jag fick ett hotfullt mail från en pappa förra året, sonen var närmre 30 och skötte inte sitt jobb särskilt bra. Det var däremot pappan övertygad om och uppskattade inte att sonen fått en tillsägelse.Jag tycker det låter lite tveksamt att ta med sig mamma till jobbet när man är 22 år![]()
Jag hade aldrig i livet velat att min morsa följt med och börjat argumentera med min chef när jag var 22 år. Facklig representant är en helt annan sak.Varför?
Det handlar inte om någon skitsak utan om rätten till lön!
Om man inte har möjlighet att ha med en facklig representant så är den som är mest lämpad kunskapsmässigt bäst att ta med sig oavsett om det är mamma, mormor, bästa vännen...
Eftersom hon varit med för kort tid i Handels (har bara varit med i a-kassa sedan några år) så får hon inte med ngn representant.Jag tycker det låter lite tveksamt att ta med sig mamma till jobbet när man är 22 år
Jag hade aldrig i livet velat att min morsa följt med och börjat argumentera med min chef när jag var 22 år. Facklig representant är en helt annan sak.
Förresten så begriper jag inte hur trångsynta ni är när det gäller vem som för talan?
Min frågeställning från början handlade om enskild firma, uppsägning osv.
Fick väldigt bra svar av @Gnist (tack igen) då jag saknar just den kunskapen och kände att det var en djungel att läsa om hur man gör.
Jag använde mig alltså av kunskap som jag inte hade för att få hjälp...tur att du inte är min mamma Gnist ;-)
Jag använde mig alltså av kunskap som jag inte hade för att få hjälp...tur att du inte är min mamma Gnist ;-)
Jag tycker det är ok i ditt fall, att du hjälper din dotter, absolut. Men JAG, som AG, drar öronen åt mig när föräldrar ringer och tex raggar jobb till sina vuxna barn.Den pappan hade med andra ord inte insikten att sonen kan/kunde göra fel!
Den insikten har jag som mamma det kan jag lova men jag påpekar åter att det i detta fallet handlar om lagar som ska följas vid uppsägning och att det faktiskt är tillåtet att ta med den man känner är bäst lämplig vid förhandling.
Nu råkar det vara mamma...
Det kan jag verkligen förstå! Skulle verkligen inte vilja att mina föräldrar gjorde det.Jag tycker det är ok i ditt fall, att du hjälper din dotter, absolut. Men JAG, som AG, drar öronen åt mig när föräldrar ringer och tex raggar jobb till sina vuxna barn.
Och anställer aldrig dem.
Ni sitter i en helt annan sits. Så mitt inlägg var lite off topic
Hoppas ni får rätt på det.