Dras till helt fel kille.

Man kan såklart inte bara sluta vara attraherad av någon. Ibland svalnar sådant med tiden och ibland finns attraktionen alltid kvar, speciellt om man inte agerar på den utan sätter den åt sidan. Det du kan göra är att aktivt välja att inte agera på din attraktion, av anledningar du själv nämnt i tråden, eller så kan du välja att agera på attraktionen och ta eventuella konsekvenser av det beslutet.
Jag vet vilket val jag gjort då jag redan "gått på den lätta" och inlett olika typer av relationer jag visste inte skulle bli bra, men som jag var lockad av för stunden - Men bara du kan välja för din egen del :) Eftersom du skrivit att han är myndig så är det helt upp till dig att välja det du vill ha.
 
Det är nog bara karaktär som behövs,
’bara’ 😎

Låt dej ha känslorna men stängsla in dom. Rejält. Och släpp inte ut dom. Så kanske det svalnar med tiden. 😇

Är det troligt att han stannar länge på det här jobbet eller är han kanske på väg iväg till annat så småningom? Branschen kan ju vara lite rörlig.
Det kanske löser sej helt naturligt sen menar jag.
 
Förstår i ärlighetens namn inte heller vad problemet är egentligen.
Alltså, jag förstår att man vill vara professionell på jobbet. I detta sammanhang, ser jag inte nödvändigtvis hur det måste störas.
Vad det beträffar åldern. Fyllde han 18 år igår, kan man väl möjligen kanske diskutera lämpligheten i det. Men om han är 19-20 och du 29-30 förstår jag inte alls problemet. Jag känner flera personer i min ålder där åldersskillnaden är runt 10 år, och där även killen är den yngre, och det verkar vara stabila relationer som hållit i flera år redan. Så jag ser faktiskt helt ärligt inte problemet. :)

Jag som är 30 tycker det skulle kännas som barnarov mer eller mindre om jag fick ihop det med 19-20-åring :o mina kollegor i den åldern kallar jag för kidsen :p
 
Jag önskar jag hade något vettigt råd att ge, för jag antar att det är något annat som skaver utöver åldern?
Den enda råd jag har just nu är att försöka analysera situationen och se om du kommer fram till någon annan slutsats än att det är riktigt dålig idé?
 
Och jag tycker att det är upp till var och en och inget andra ska lägga sig i.
Utan att påstå att du gör det, så är det ju tydligt att flera inte klarar av att låta bli att ha åsikter.

Nä, jag skulle inte lägga mig i andras val heller men jag skulle säkert höja på ögonbrynen inombords av anledningen i mitt tidigare inlägg. Jag skulle inte lägga någon mer energi på det, jag orkar inte bekymra mig om vad andra gör som inte påverkar mig :)
 
Hur slutar man vara attraherad av någon???

För några månader sedan började en ny grabb på mitt jobb. Han är ca 10år yngre än mig, och löjligt snygg.

Från början var det väl najs med lite ögongodis men ju mer vi pratat med varandra och jobbat ihop ju mer känner jag att han är så fin. Precis lika fin på insidan som på utsidan.
Men han är alldeles, alldeles för ung!

Efter en riktig skitjul där jag varit 40 mil från min familj och känt mig ganska ensam drog vi ihop en spontan jobbfest i mellandagarna, blev alldeles för full och han hångla upp mig..
Så tydligen är attraktionen ömsesidig, men såhär kan jag för tusan inte ha det. Gå och tråna efter en tonåring 😑

Hur bryter jag det här på snabbast och lättast sätt? Jag VILL INTE känna det den här killen får mig att känna- det finns inte på kartan att det skulle kunna bli något.

Hur får man in rationella tankar när hela känsloregistret får kortslutning?
Alltså gör det något om känslorna svallar? Jag kan ofta känna så när jag lär känna nya människor och upptäcker hur fantastiska de är! Ibland blir jag helt galet glad! Men det går över med tiden och blir en stor uppskattning över en fin människa som jag känner.
 
Jag som är 30 tycker det skulle kännas som barnarov mer eller mindre om jag fick ihop det med 19-20-åring :o mina kollegor i den åldern kallar jag för kidsen :p

Ja men det är ju så jag känner 😑
Var bombsäker på att han var betydligt närmare min egen ålder från början.
Skulle ju aldrig falla mig in att titta på så unga grabbar annars.
 
Ja men det är ju så jag känner 😑
Var bombsäker på att han var betydligt närmare min egen ålder från början.
Skulle ju aldrig falla mig in att titta på så unga grabbar annars.

Det kan vara jättesvårt att gissa folks ålder tycker jag, händer jätteofta att folk tar fel på mig med. Det är förståeligt att man kan ta miste :) Åldern i sig är väl egentligen inte problemet men jag påminns ofta om hur stor skillnad det är mellan mig och dem i vardagslivet. En av mina yngre kollegor skar sig i handen en kväll på jobbet och när jag frågade om jag skulle rota fram plåster fick jag svaret ”mamma ska ändå hämta mig så hon fixar det innan kvällsmaten”. Right, de flesta har inte ens flyttat hemifrån än...

(Jag hoppas också du såg passagen om att flera inte tycker ålderskillnaden är en issue och att man (jag) inte förväntar mig att andra ska tänka och känna på samma sätt som jag gör)
 
Om jag skulle bli dissad, inte på grund av min person utan ett jäkla nummer på ett papper skulle jag bli väldigt lessen. Livet är inte alltid enkelt och att träffa människor man gillar, attraheras av eller bara har kul tillsammans med är fan en gåva. Jag skulle aldrig låta ålder bli en faktor!
 
Om det bara är åldern som är "problemet" (så att säga) hade inte jag brytt mig och följt det som känns rätt.
Min pappa är ca 10 år äldre än mamma och hon fick mig när hon var 19 och skulle fylla 20, så jag skulle säga att så länge det inte finns några andra hinder (som kan försvåra) än åldern - är åldern bara en siffra.
 
Jag skulle aldrig låta ålder bli en faktor!
Men så blir det ju ändå. Jag har varit den yngre (20 mot hans 30) och blev till slut dumpad. Då blev jag sårad och tyckte jag att han var skitlöjlig, nu (såhär 14 år senare) förstår jag honom precis. Vi var så långt i från varandra på så många plan. Han kompisar bildade familj och jag hade precis tagit studenten typ. Jag fattar att han inte investerade mer i vårt förhållande. Jag har själv som cirka 30-åring haft flings med yngre killar och tjejer, men det har varit just flings. Inget seriöst, bara lite kul. Visst finns det undantag men de allra, allra, allra, allra flesta jag träffat som var typ 18-19 när jag var typ 29 har varit helt ointressanta ur förhållandesynpunkt och det har känts helt naturligt.
 
Men så blir det ju ändå. Jag har varit den yngre (20 mot hans 30) och blev till slut dumpad. Då blev jag sårad och tyckte jag att han var skitlöjlig, nu (såhär 14 år senare) förstår jag honom precis. Vi var så långt i från varandra på så många plan. Han kompisar bildade familj och jag hade precis tagit studenten typ. Jag fattar att han inte investerade mer i vårt förhållande. Jag har själv som cirka 30-åring haft flings med yngre killar och tjejer, men det har varit just flings. Inget seriöst, bara lite kul. Visst finns det undantag men de allra, allra, allra, allra flesta jag träffat som var typ 18-19 när jag var typ 29 har varit helt ointressanta ur förhållandesynpunkt och det har känts helt naturligt.
Ja, så kan det såklart bli men då får det visa sig tänker jag. Det är ju inte åldern som är problemet utan att man vill olika saker med sitt liv. Det kan ju bli så i alla förhållanden oavsett ålder. Hur man ser på arbete, ekonomi och barn har ju minst lika stor påverkan. Jag är kanske lite naiv eller luststyrd men jag har nog aldrig valt bort någon relation i förtid utan levt den hela vägen tills det visat sig att nu är det dax att gå skilda vägar.
 
Om jag skulle bli dissad, inte på grund av min person utan ett jäkla nummer på ett papper skulle jag bli väldigt lessen. Livet är inte alltid enkelt och att träffa människor man gillar, attraheras av eller bara har kul tillsammans med är fan en gåva. Jag skulle aldrig låta ålder bli en faktor!

För mig handlar det mer om att man är på helt olika platser i livet, har olika livserfarenhet osv.
Inte åldern i sig.

Har en kollega som är sjukt söt och gullig. Han är 20 år och bor fortfarande hemma med hela livet framför sig. Näver bäver att jag skulle ragga på honom.
Inte för siffran på pappret utan för att jag inte känner att jag inte har mycket gemensamt med en så ung människa.
 
Min sambo är 12 år äldre, jag var 25 när vi träffades. Han var ganska omogen för sin ålder så det fungerade rätt bra. Min erfarenhet säger att killar är "senare" än många tjejer, så jag tror att jag skulle ha svårt att bli tillsammans med en 12 år yngre kille. Och jag hade nog inte velat bli tillsammans med någon som är 19-20-21 om dom inte var extremt mogna för sin ålder. I den åldern måste man fortfarande lära sig vad det innebär att vara vuxen.
 
För mig handlar det mer om att man är på helt olika platser i livet, har olika livserfarenhet osv.
Inte åldern i sig.

Har en kollega som är sjukt söt och gullig. Han är 20 år och bor fortfarande hemma med hela livet framför sig. Näver bäver att jag skulle ragga på honom.
Inte för siffran på pappret utan för att jag inte känner att jag inte har mycket gemensamt med en så ung människa.
Jag har vänner som är väldigt mycket både yngre och äldre än mig och vi har mycket gemensamt så jag skulle inte bara utifrån ålder tänka att det inte passade. Jag kan bli lite trött på att många är så väldigt åldersfixerade. Livet kan ju levas på många sätt och åldersnormer är onödigt begränsande.

Jag skulle inte ragga på en människa som jag inte kände attraktion för såklart. Om att bo hemma är en avtändande faktor, det skulle den nog vara om någon var 30 och gjorde det, så är det väl så. Men att ha hela livet framför sig förstår jag inte varför det skulle vara ett problem. Sen behöver ju inte attraktion leda till en relation. Det jag menar är att som jag förstått TS så är hon ju attraherad, lev det då. Det är ju inte ens säkert att det leder till en relation där var man är i livet är relevant. Det verkar så onödigt krångligt att välja bort stundens goda för något som kanske kan hända senare.
 
Jag har vänner som är väldigt mycket både yngre och äldre än mig och vi har mycket gemensamt så jag skulle inte bara utifrån ålder tänka att det inte passade. Jag kan bli lite trött på att många är så väldigt åldersfixerade. Livet kan ju levas på många sätt och åldersnormer är onödigt begränsande.

Jag skulle inte ragga på en människa som jag inte kände attraktion för såklart. Om att bo hemma är en avtändande faktor, det skulle den nog vara om någon var 30 och gjorde det, så är det väl så. Men att ha hela livet framför sig förstår jag inte varför det skulle vara ett problem. Sen behöver ju inte attraktion leda till en relation. Det jag menar är att som jag förstått TS så är hon ju attraherad, lev det då. Det är ju inte ens säkert att det leder till en relation där var man är i livet är relevant. Det verkar så onödigt krångligt att välja bort stundens goda för något som kanske kan hända senare.

Jag har också vänner i olika åldrar. Men jsg känner mig alldeles för långt ifrån en så ung människa för att vilja ha någon form av relation mer än endast vänskapligt.
 
Tror @cambodias tips hjälpt lite 😅

Hans reaktion på att ses på jobbet igen efter fyllehånglet var också en bra påminnelse om att han är såpass mycket yngre- rodna ordentligt, knappt hälsa och springa fort förbi 😂
Hade jag nog gjort med för ca 10 år sedan, nu kan jag ändå skratta åt det.

Sen har jag kommit till en till insikt.
En ganska pinsam sådan men känner mig hyfsat anonym här (hoppas jag) och kan väl bjuda er som svarat hittills på ett gott skratt.
Jag har nyligen, efter ca 15års användning tagit en paus på hormonella preventivmedel.. Och insåg att när dom här känslorna blossade upp som mest har jag högst troligt haft ägglossning 🙄
Ett helt naturligt, oväntat kåtslag helt enkelt? 😂
 
Min mamma har en tio år yngre karl... min bror är tio år yngre än sin fru, min morfar var 18 år äldre än min mormor. Ser inte problemet... 😉

Men om du generellt undrar hur länge en plågsam förälskelse håller i sig så gör den det ungefär i ett år. Vill du undvika att hångla med mannen under denna period så får ni väl hålla er undan messenger, telefon, att ses utanför jobbet, eller annan fritidskontakt. Att umgås, eller dricka lite alkohol tillsammans ”som kompisar” under passionsfasen, är dömt att misslyckas. 🤷‍♀️
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

  • Balkong 2025
  • Ögonfärg
  • Eurovision 2025

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp