Du vet att du är en lantis,,,,,,,

En skillnad som jag ser är att många som bor på landet har en förmåga att ta hand om sig själv om något skulle hända. Man har kaminer och vet hur man skulle kunna laga mat på och i dem. Man vet hur man kan göra upp eld i naturen och få mat på bordet även om en katastrof skulle hända. Nu gäller detta såklart inte alla men av alla jag känner som har egen gård mm vet alla hur de skulle kunna klara sig i händelse av en katastrof. De som bor i stan är mycket mer handfallna och vet knappt hur man gör en brasa eller vikten av att veta var man kan få tag på vatten.
Jag är alltså uppvuxen i Malmö men har sedan flyttat ut på den skånska landsbygden (vilket inte verkar räknas till landet om man ser på många inlägg här).
Jag skulle aldrig lita på en stadsbo om något hände utan litar mycket mer på de som bor på landet då de enligt min erfarenhet har mer överlevnadskunskaper.
Detta har alltså inget med generell utbildning att göra utan ett fenomen som jag ofta lägger märke till. Jag skulle tycka det var jobbigt att vara helt handfallen i händelse av kris.

Jag skulle definitivt ryka först i händelse av kris.
 
Haha varför det?

Skulle Sverige hamna i krig och utsättas för en attack så skulle jag väl dels gissa att vi som bor i centrala Stockholm ligger risigt till bara rent geografiskt. Jag bor på en ö så det är lätt att blockera broarna. Men utöver det har jag inget vatten utöver kranvattnet hemma, så skulle det strypas så har man ju inte så mycket tid kvar. Inga matreserver som håller så länge, bor i etta så det finns inte så mycket utrymme att bunkra upp. Jag har dessutom inte ens läst igenom broschyren "I händelse av kris eller krig" som skickades ut i våras :angel: Min enda chans är helt enkelt att göra inbrott på livsbutiken på andra sidan gatan och skulle gissa att jag i händelse av kris inte är den enda stadsbo som tänker samma tanke.
 
Det där var väldigt intressant läsning.
Trodde faktiskt att min del av en av kommunen skulle ingå i benämningen tätort. Åtminstone delar av den.
Här är det ganska intressant. Allt är blandat. Hästgårdar ligger bredvid tätbebyggelsen osv. Jag kan lätt räkna in 10 stall och tre ridhus inom en area på 2 km.
På min gata har det delvist varit tomt på bebyggelse, men nu bygger man tätt och mycket.
Men när jag går ut så har jag utsikt över en enorm åker.
Till Stockholm tar det 30 min med pendeln (som snabbast). Bussarna nära mig går varje kvart i högtrafik, mer sällan på kvällarna.
Två skolor ligger 1 km bort. Flera finns ca 10 min med bil bort.
Och så finns det en massa kyrkor.

Jag antar att jag då bor lantligt men i en begynnande tätort då?
Kanske missförstår dig, men listan är ju bara över vad som hör till Sthlms tätort, inte vad som räknas som tätort öht i dessa kommuner. Antingen bor du i något som hör till en annan tätort, eller så bor du utanför. Definitionen är "ett tätbebyggt område med minst 200 invånare där avståndet mellan husen är mindre än 200 meter samt där andelen fritidsfastigheter understiger 50 procent"
 
Skulle Sverige hamna i krig och utsättas för en attack så skulle jag väl dels gissa att vi som bor i centrala Stockholm ligger risigt till bara rent geografiskt. Jag bor på en ö så det är lätt att blockera broarna. Men utöver det har jag inget vatten utöver kranvattnet hemma, så skulle det strypas så har man ju inte så mycket tid kvar. Inga matreserver som håller så länge, bor i etta så det finns inte så mycket utrymme att bunkra upp. Jag har dessutom inte ens läst igenom broschyren "I händelse av kris eller krig" som skickades ut i våras :angel: Min enda chans är helt enkelt att göra inbrott på livsbutiken på andra sidan gatan och skulle gissa att jag i händelse av kris inte är den enda stadsbo som tänker samma tanke.
Åh nej. Jag hade stressat ihjäl mig om jag hade vetat att jag var körd om något hände.
 
Tack! Sambon vill att jag byter kläder när jag varit hos hästen. Sa att folk som har egen gård inte gör så men han trodde inte på det :p.

Nja.
När jag växte upp på 1980-talet och pappa var bonde så fick han inte komma längre in i huset än köket utan att byta kläder (han gick in genom pannrummet, genom farstun och in i köket; ytterkläderna stannade i pannrummet).
Så en del personer som bor på landet, byter om innan de går in "på riktigt".
Hemma hos mig byter man inte om för att komma vidare från köket.
 
Kanske missförstår dig, men listan är ju bara över vad som hör till Sthlms tätort, inte vad som räknas som tätort öht i dessa kommuner. Antingen bor du i något som hör till en annan tätort, eller så bor du utanför. Definitionen är "ett tätbebyggt område med minst 200 invånare där avståndet mellan husen är mindre än 200 meter samt där andelen fritidsfastigheter understiger 50 procent"
Ja, självklart. Såklart är det nedlåtande.
Nej, jag tillhör nog en av kommunerna som citeras.
Jag tror, observera tror, att kraven för tätort uppfylls. I alla fall nu, de senaste åren.
 
Fast du verkar ha ett visst mått av förakt (eller iaf ifrågasättande av) för kunskapen om vad man gör med en topplockspackning. Jag kommer från den där lantliga miljön och arbetar i den. Klart att jag ibland möts av skepsis pga min akademiska utbildning men om jag visar respekt för den kunskap de har så brukar de faktiskt visa mig respekt för den kunskap jag har... jag har nog aldrig varit med om något annat faktiskt.

Men visst, kommer man som akademiker och visar att man vet bäst får man nog tåla rätt mycket bildningsförakt. Det har dock inte så mycket med ett generellt bildningsförakt att göra...
Jag har varit med om annat. Jag tror inte att det handlar om att jag visar förakt för kunskap om bilmotorer. Tvärtom, vid behov har jag glatt betalat de som har sån kunskap för att fixa.

Mina kunskaper är dessutom värdefulla på landet. Tack vare dem får jag lön och kan bla köpa tjänster.

Mitt problem här är i stort sett bara det där att man oavsett vad man i övrigt kan och gör, liksom måste kunna och vara det som en viss kategori lantisar kan och gör och är. Fallerar jag på de punkterna, typ topplock, så läggs ovanpå det tillkortakommandet min utbildning mig snarast till last. Det är jag trött på.
 
Jag skulle tro att jag bor i en alldeles genomsnittlig landsbygd.

Runt om i byarna bor både "vanliga" akademiker och disputerade forskare. Tillsammans med dem som bara gått grundskola.

Jagser inget som helst groll eller förakt från någon sida. Var och en gör det man är bra på. Om ordföranden i vägföreningen är ingenjör så är det bara bra eftersom man då kan få ett tränat öga att granska offerter och reglementen. :)

Den som drivit ett lantbruksföretag i decennier är naturligtvis en tillförlitlig kunskapskälla när det kommer till frågor som rör jord skog och ordling. Vi frågar varann. Nu senast diskuterade jag förökning av skogslind med en professor - vi möttes på en föreläsningskväll i NTO-lokalen.

Mitt hästliv hade börjat sämre om jag inte förutom min far inte haft grannen som var hästkarl i många generationer och hade kallblodstravare. Han visste alltid råd.

Varför skulle vi se ner på varann? Vi är ju bra på olika saker?

För att gå lite OT så är bildningsföraktet något jag snarare sett i bruksorterna - både små och lite större! Alltså inne i stan. För att vara en "hederlig människa" så ska man arbetat på bruket. Den som satt vid skrivbordet var oftast föraktad av dem på golvet.


Är högst märkligt att det blev en sådan diskussion om något som startade som "lek och tjatter". Jag känner inte igen mig i beskrivningarna av förakt..
Förutom då att du beskriver din milda ömhet över slashasar till stadsbor som saknar mening och mål i livet (såsom snöskottning).
 
....om inte annat, dom bygger utav bara helskotta i hel min kommun.
Jag tycker det är bra. Bland annat har dom byggt, på min gata, ett område där vissa av husen är sk attefallshus. Det gör dom på flera andra ställen också. Det tycker jag är jättebra eftersom det ger unga människor en rimlig chans att kunna flytta hemifrån.
Hyreslägenheterna som byggs har ju ofta på tok för höga hyror för normala människor.
 
Nej, jag tillhör nog en av kommunerna som citeras.
Jag tror, observera tror, att kraven för tätort uppfylls. I alla fall nu, de senaste åren.
Det sa jag inget om :)
Jag skrev bara att bara för att den del av din kommun som du bor i, inte är med på listan, betyder det inte nödvändigtvis att du inte bor i en tätort. Bara att du inte hör till Stockholms tätort.
 
Nja.
När jag växte upp på 1980-talet och pappa var bonde så fick han inte komma längre in i huset än köket utan att byta kläder (han gick in genom pannrummet, genom farstun och in i köket; ytterkläderna stannade i pannrummet).
Så en del personer som bor på landet, byter om innan de går in "på riktigt".
Hemma hos mig byter man inte om för att komma vidare från köket.

Ja, jag skulle nog vilja påstå att hur man har det skiljer sig lika mycket mellan bönder och bönder som det skiljer mellan folk som inte är bönder.
Jag känner (till) folk som har gård där de går in i köket med stövlarna på, som inte byter om kläder varesig när de kommer in, eller ska in till stan. Och jag känner de med gård som har en skild "smutsingång" som leder direkt till ett omklädningsrum enbart för fähuskläder, som är noga att byta om när de kommer in eller ska bort någonstans, som dammsuger varje dag och håller huset tip-top rent. Och sedan självklart allt däremellan.
 
Jag har varit med om annat. Jag tror inte att det handlar om att jag visar förakt för kunskap om bilmotorer. Tvärtom, vid behov har jag glatt betalat de som har sån kunskap för att fixa.

Mina kunskaper är dessutom värdefulla på landet. Tack vare dem får jag lön och kan bla köpa tjänster.

Mitt problem här är i stort sett bara det där att man oavsett vad man i övrigt kan och gör, liksom måste kunna och vara det som en viss kategori lantisar kan och gör och är. Fallerar jag på de punkterna, typ topplock, så läggs ovanpå det tillkortakommandet min utbildning mig snarast till last. Det är jag trött på.
Kom hit så ska du få en kurs i topplockspackningar, du ska få göra en helt från grunden för allt material finns här i händelse av krig. :up:
 
Jag har varit med om annat. Jag tror inte att det handlar om att jag visar förakt för kunskap om bilmotorer. Tvärtom, vid behov har jag glatt betalat de som har sån kunskap för att fixa.

Mina kunskaper är dessutom värdefulla på landet. Tack vare dem får jag lön och kan bla köpa tjänster.

Mitt problem här är i stort sett bara det där att man oavsett vad man i övrigt kan och gör, liksom måste kunna och vara det som en viss kategori lantisar kan och gör och är. Fallerar jag på de punkterna, typ topplock, så läggs ovanpå det tillkortakommandet min utbildning mig snarast till last. Det är jag trött på.
Nu vet jag inte vad du jobbar med men just det fetade i citatet ser jag rött på då jag hört det ett antal gånger, då handlar det om att den som säger det menar att just den är så mycket bättre så personen tycker att vissa saker ligger under deras värdigt så är mycket bättre att betala andra för att göra det och på köpet göra en god gärning för lägre utbildade har ju då jobb tack vare dom med högre utbildning.
 
Nu vet jag inte vad du jobbar med men just det fetade i citatet ser jag rött på då jag hört det ett antal gånger, då handlar det om att den som säger det menar att just den är så mycket bättre så personen tycker att vissa saker ligger under deras värdigt så är mycket bättre att betala andra för att göra det och på köpet göra en god gärning för lägre utbildade har ju då jobb tack vare dom med högre utbildning.

Fast det är ju så att för att nån ska kunna försörja sig på att byta däck måste nån annan vilja betala för det? Det är ingen god gärning, det är ekonomi.
Samhället är inte uppbyggt på att alla är 100% självförsörjande och autonoma.
 
Fast det är ju så att för att nån ska kunna försörja sig på att byta däck måste nån annan vilja betala för det? Det är ingen god gärning, det är ekonomi.
Samhället är inte uppbyggt på att alla är 100% självförsörjande och autonoma.
Gäller både hög, låg och mellanutbildade köper ingen tjänsten så finns det inget att försörja sig på och inget unikt för något yrke.

Har hänt mer än en gång att någon med den attityden som jag beskrev innan sitter i diket på vintern och dom med traktor har tröttnat på attityden och givit numret till bilbärningen oavsett utbildning på traktorägaren.
 
Gäller både hög, låg och mellanutbildade köper ingen tjänsten så finns det inget att försörja sig på och inget unikt för något yrke.

Har hänt mer än en gång att någon med den attityden som jag beskrev innan sitter i diket på vintern och dom med traktor har tröttnat på attityden och givit numret till bilbärningen oavsett utbildning på traktorägaren.

Självklart! Men jag har flera gånger upplevt kommentaren: ah, sånt där larv, om mitt jobb vilket jag Aldrig skulle anse om någon annans.
Jag jobbar på ett stort företags HK, vi har mängder av så kallade yrkesarbetare. Deras respekt för det jobb jag utför skulle jag säga är obefintlig, till skillnad från min syn på deras. Mitt jobb är att förenkla deras vardag, de anser till stor del att jag är tärande och de närande. Kul synsätt.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Kattsnack 10
  • Uppdateringstråd 29
  • Lös i magen

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp