Duvor

[Scandi]

Här kommer lite fler före/efter bilder!
Underbara Gullungen som bebbe och vuxen:

 

[Scandi]

Hela hon var ju mörkt chokladbrun som unge men numera har hon en mörkgrå färg som går i brunt istället. Hennes vingar har dock fått behålla en hel del brunt! Så fin!

 

[Scandi]

Söta Minifläcken som bebbe/vuxen-ish:

Jag tror Minifläck är en flicka. Just nu är hen försvunnen sen ett tag tillbaka men jag tror inte det är någon fara. Minifläck kommer och går så det är åtminstone inte konstigt att hen är på vift.

 

[Scandi]

Den vita bebben med svart näbbtipp har klarat vintern den med! Den går under namnet Nippertipp och är rätt blyg. Bekväm med att vara fotsittare men mer närkontakt än så vill den inte ha! Tycker den är så söt.

 

[Scandi]

En fin från stora flocken:

 

[Scandi]

Den fina namnlösa från lilla flocken:

 

[Scandi]

Bästa Gråfläcken!

Jag tror Gråfläcken är en hon också, nästan helt säker och just nu är hon borta - på honornas ruvpass. Hanarna ruvar dag-kväll och honorna natt-morgon, så det skulle kunna vara det hon sysslar med om hon är en hon.

 

[Scandi]

Pärlan är iaf en han, det har han stolt berättat!

Det verkar som om att de bruna färgerna på bebbarna oftast försvinner. Pärlans bruna fjädrar har också blivit åt det grå hållet med åldern.

 

[Scandi]

Lilla Modig:

Att ett sånt här litet bebbskrälle kan bli en så ljuvligt vacker duva!

Hon är definitivt en hon, och hon har skaffat sig en lika kritvit karl så chansen att deras bebbar blir kritvita är nog rätt hög?

 

[Scandi]

Och sist men inte minst (iallafall inte längre), kämpen Lillevit:

Så glad att det gick vägen för honom, så ynklig och dålig som han var som liten bebbe så vågade jag ju knappt hoppas på att det skulle gå men Lillevit lyckades!

Det är lite bitterljuvt på ett sätt att se dem som vuxna nu, jag saknar ju deras söta bebb-jag samtidigt som det är helt fantastiskt att få se dem utvecklas, växa upp och blomma ut!

 

[Scandi]

Något/Någon har knyckt Ballerinans stjärt!

Det ser så konstigt ut när de blir av med stjärtfjädrarna, duvan ser halv ut! De använder stjärten flitigt så de måste känna sig väldigt handikappade när de blir av med den jämfört med hur akrobatiska de är annars.

Fjädrarna är iaf påväg ut igen och jag hoppas de växer ut snabbt nu och att hon är försiktigare i framtiden. Upplever henne som väldigt alert och misstänksam mot främmande folk och fä, men här hann hon ju uppenbarligen knappt undan. Så hemskt!

 

[Scandi]

Surfisen håller fortfarande på! Jag trodde att någon av de vuxna skulle ha läxat upp den och satt den på plats vid det här laget men icke! Arga bebben går bersärkargång:

Alltså, vad sysslar den med!? Jag tror att den anammat "anfall är bästa försvar". De vuxna hanarna kan vara rätt elaka mot de små ibland. Men den här verkar ha fått för sig att den måste försvara sig med näbbar och klor mot hela världen!? Det är dock några tuffare vuxna hanar som bebben verkligen utsett till ärkefiender, Jehu (den svartvita) är en av dem!

Oliköga som är världens snällaste förtjänade verkligen inte det här näbbnypet, men han verkar vara van vid jobbiga ungar. x)

Jag tycker den är så himla lustig och söt, den piper fortfarande och jag ser mest en liten bebbe som är väldigt rädd att någon ska vara dum mot den och att den inte ska få mat.

 

[Scandi]

Jehu hade snott in fötterna i en massa hårstrån igår. Fattar inte riktigt vad folk gör med sitt hår men Jehu klarade sig oskadd ur trasslet den här gången iallafall.

 

[Scandi]

Det här kunde ha blivit Jehus framtida fötter annars. Hur har den här stackars duvan ens en fot kvar?

Spoiler: Illa skadad duvfot

Det är en liten duva som kommit hit nyligen, det brukar vara de nyanlända som har värst skador och de som också är svårast att få tag i iom att de inte litar på mig öht. Tog nog en vecka från att jag först såg den till att jag tillslut fick fast på den.

Det var inte så mycket jag kunde hjälpa till med, det mesta hade redan försvunnit men det var nog skönt att bli av med de sista hårstråna som fortfarande skar in iaf.

 

[Scandi]

En annan trådduva som klarade sig oskadd:

 

[Scandi]

Ännu en som fick behålla tårna! En ung duva som trasslat in bägge fötterna men det var en förhållandevis snäll tråd så det hade inte hunnit bli någon skada på denna heller:

 

[Scandi]

Denna hade haft lite mindre tur, tror inte den kommer få behålla den inre framtån, den fungerade inte alls längre men baktån funkade iaf så det kommer nog bli okej för den ändå.

Spoiler: Skadad tå

 

[Scandi]

Så ja, det märks att det är vår nu. Under vintern när folk håller sig inne så är det inte alls så här mycket tråd och hårstrån. Det var bara en i vintras (i slutet av januari) som hade fastnat riktigt illa och den kallar jag numera för Pilkington. Den fick följa med mig hem eftersom jag varken kunde lämna in den hos viltrehab (pga pest-smittorisken då), lossa tråden på plats på ett säkert sätt eller lämna den till sitt öde. Det gick vägen för Pilkington iaf trots att det var en av de tråkigaste trådborttagningarna jag behövt hantera.

Stackaren hade så ont, satt fast med bägge fötterna i varandra och kunde knappt gå utan trillade bara fram. När jag försiktigt satte igång med att lossa tråden så började det blöda, det såg även ut som att tån skulle lossna helt så jag stoppade blodet och kände mig inte alls bekväm med att fortsätta på plats längre.

Kändes inte som om han ens skulle få en ärlig chans om jag bara tog loss tråden och lät honom flyga iväg med tanke på vädret och vilket skick både han och fötterna verkade va i, så det blev ändrade planer och Pilkington fick följa med mig hem istället.

Hemma fick jag vackert börja med att tvätta rent hela undersidan av duvan. Han var jättesmutsig och luktade blä efter att ha kasat omkring på magen i stadens alla hörn och inte kunnat tvätta sig själv iom att det var så svårt för honom att stå.

Sen var det en lång och försiktig process att tvätta, desinficera och mjuka upp fötterna och få loss tråden. Två tår var redan borta, ytterligare två var döda - varav en föll av direkt efter att jag fått bort tråden och en annan satt fast enbart i en liten hudflik. Baktån på högerfoten fungerade inte längre men levde och satt i alla fall kvar. Jag kände bara att hur sjutton ska det här gå?

Samtidigt så har jag sett mycket värre fötter trippa omkring, men de ska ha lite tur med hur skadorna påverkar foten och Pilkington visade tydligt att det gjorde ont vilket gjorde mig väldigt osäker på hur det skulle bli.

Före/dagen efter: (Jag mår illa av bilderna själv så vet man med sig att sånt här hänger med en så klicka inte.)

Spoiler: Illa skadade duvfötter

 

[Scandi]

Efter trådborttagningen fick den ett eget litet rum som den kunde få vara ifred i, vila och äta hur mycket den ville. Pilkington är en väldigt cool duva så han gjorde sig hemmastadd rätt omedelbart.

Gjorde iordning en liten upphöjd ligg/sitt-plats till honom vid spegeln, vissa verkar känna sig mindre ensamma på det viset. Där la den sig såhär för att slippa stå på sina stackars fossingar:

Hjärtat brister ju totalt över dem när de är såhär söta och tillitsfulla, medans man inte vet om det någonsin kommer bli bra för dem igen.

 

[Scandi]

De är ju dock helt fenomenala på att återhämta sig, tack och lov. Det blev bättre så fort och han kunde stödja på bägge fötterna:

Hur söt är han inte!?