Elak chef

[Lobelia]

Arbeiterkammer har jag pratat med mååånga gånger, dock inte om chefens beteende men om mina rättigheter på jobbet.


Och så en liten update...
Igår frågade chefen om jag hade skrivit listan. Svarade att jag inte jobbar gratis på min fritid och att hennes motivering till varför jag skulle skriva en lista inte stämde. Och då bröt helvetet lös Då börjar hon säga att jag STÅR på fel sätt när jag jobbar (hon härmade också hur jag stod. Jag funderade mest på hur gammal hon egentligen är), frågade mig om jag ens är medveten på vilket ställe jag jobbar (dyrare butik, högre klass), att jag aldrig ler eller skrattar osv osv. Svarade att bara för att jag inte skrattar med henne betyder det inte att jag ALDRIG skrattar. Jag ler mot varje kund och skrattar konstant tillsammans med mina jobbarkompisar (visst har jag många gånger fått höra att jag ser sur ut men det är liksom så jag ser ut när jag är koncentrerad, men lika många gånger har jag fått höra att jag alltid ler och skrattar konstant).

Chefen sa även att hon tillsammans med mina två andra chefer har pratat mycket över mig och de förstår inte vad som är fel med mig. De tycker att de har haft otroligt mycket tålamod med mig (ingen aning över vad) och att de inte ens ska behöva bry sig om att jag mått dåligt (jag var sjukskriven en vecka pga stress. Fick en ångest/panikattack på väg till jobbet. Kom dit och bara grinade obehindrat och skakade och kunde inte andas. Men dom ska inte behöva bry sig om sånt. Min chef tyckte tydligen att jag skulle ha jobbat).
Vidare fortsatte hon med att de försökt sååå många gånger att få till en konversation med mig (i början försökte jag få till en konversation med min chef, men hon gick alltid iväg), och de två andra cheferna pratar jag ofta med men inte om några direkt djupare ämnen eftersom jag vet att dom pratar bakom ryggen på alla.
Sedan frågade hon om jag ens tycker det är kul att komma till jobbet, om jag känner mig motiverad. Svarade precis som jag tycker; att jag ser fram emot att träffa mina jobbarkompisar eftersom alla är otroligt snälla och roliga, att jag ser fram emot att träffa våra kunder, men att jag tyvärr inte kan säga samma sak om att träffa mina tre chefer. Då blev hon tyst.

Jag påpekade även för henne att hon kallat mig tråkig och att de gjort sig lustiga över att jag är så tyst, men nej. Det hade hon INTE gjort. Hon hade sagt att jag var "lugnande", vilket i princip är en synonym för tråkig. Däremot erkände hon att dom glömmer bort att jag existerar "men det vet du ju redan, det har vi ju sagt flera gånger." Försökte förklara för henne att det är väldigt elakt att säga så till människor, speciellt när man har en sån position som dom har (och speciellt när hon är väl medveten om att jag har en historia med både psykologer och antidepp).
Men hon sa bara att jag pratade strunt. Så jag gav upp, sa att det tydligen inte spelar någon roll vad jag säger för hon har redan sin bild av mig klar och den ändrar hon inte. Hon hoppades dock att jag skulle jobba mina sista veckor, vilket jag kommer göra på ett proffesionellt sätt och lämna med huvudet högt.

Men idag har jag iaf varit hjälten bland mina jobbarkompisar. De trodde nog inte nåt sånt om mig, men hey, no more Mr. Nice guy Så idag när jag stressat omkring som en tok har vi skämtat om att jag inte gör nånting och bara står still, och att jag aldrig ler Och idag har även en till på jobbet sagt upp sig. Och fler lär det bli. Jag hoppas att ledningen inser att något är fel när ingen i personalen känner sig lycklig på jobbet, men det lär tiden utvisa. Jag kan iaf vara stolt att jag satte igång hela den här cirkusen, och att jag äntligen slutade ta skit

Strongt gjort av dig. Du är en hjälte!

 

[Agapi]

Strongt gjort av dig. Du är en hjälte!

Tack Jag hoppas jag gör det här till en vana, att säga emot och inte ta skit hela tiden. För det har jag tyvärr gjort alldeles för många gånger. Hade såklart varit en sak om det hon sa stämde, men efter att ha bott tre år i ett land där någon Jantelag inte existerar, så kan jag med stolthet säga att jag är en jävel på att arbeta (sen var jag nog lite modigare också eftersom jag redan har sagt upp mig, annars hade jag med all säkerhet fått sparken )

 

[Casteloro]

Arbeiterkammer har jag pratat med mååånga gånger, dock inte om chefens beteende men om mina rättigheter på jobbet.


Och så en liten update...
Igår frågade chefen om jag hade skrivit listan. Svarade att jag inte jobbar gratis på min fritid och att hennes motivering till varför jag skulle skriva en lista inte stämde. Och då bröt helvetet lös Då börjar hon säga att jag STÅR på fel sätt när jag jobbar (hon härmade också hur jag stod. Jag funderade mest på hur gammal hon egentligen är), frågade mig om jag ens är medveten på vilket ställe jag jobbar (dyrare butik, högre klass), att jag aldrig ler eller skrattar osv osv. Svarade att bara för att jag inte skrattar med henne betyder det inte att jag ALDRIG skrattar. Jag ler mot varje kund och skrattar konstant tillsammans med mina jobbarkompisar (visst har jag många gånger fått höra att jag ser sur ut men det är liksom så jag ser ut när jag är koncentrerad, men lika många gånger har jag fått höra att jag alltid ler och skrattar konstant).

Chefen sa även att hon tillsammans med mina två andra chefer har pratat mycket över mig och de förstår inte vad som är fel med mig. De tycker att de har haft otroligt mycket tålamod med mig (ingen aning över vad) och att de inte ens ska behöva bry sig om att jag mått dåligt (jag var sjukskriven en vecka pga stress. Fick en ångest/panikattack på väg till jobbet. Kom dit och bara grinade obehindrat och skakade och kunde inte andas. Men dom ska inte behöva bry sig om sånt. Min chef tyckte tydligen att jag skulle ha jobbat).
Vidare fortsatte hon med att de försökt sååå många gånger att få till en konversation med mig (i början försökte jag få till en konversation med min chef, men hon gick alltid iväg), och de två andra cheferna pratar jag ofta med men inte om några direkt djupare ämnen eftersom jag vet att dom pratar bakom ryggen på alla.
Sedan frågade hon om jag ens tycker det är kul att komma till jobbet, om jag känner mig motiverad. Svarade precis som jag tycker; att jag ser fram emot att träffa mina jobbarkompisar eftersom alla är otroligt snälla och roliga, att jag ser fram emot att träffa våra kunder, men att jag tyvärr inte kan säga samma sak om att träffa mina tre chefer. Då blev hon tyst.

Jag påpekade även för henne att hon kallat mig tråkig och att de gjort sig lustiga över att jag är så tyst, men nej. Det hade hon INTE gjort. Hon hade sagt att jag var "lugnande", vilket i princip är en synonym för tråkig. Däremot erkände hon att dom glömmer bort att jag existerar "men det vet du ju redan, det har vi ju sagt flera gånger." Försökte förklara för henne att det är väldigt elakt att säga så till människor, speciellt när man har en sån position som dom har (och speciellt när hon är väl medveten om att jag har en historia med både psykologer och antidepp).
Men hon sa bara att jag pratade strunt. Så jag gav upp, sa att det tydligen inte spelar någon roll vad jag säger för hon har redan sin bild av mig klar och den ändrar hon inte. Hon hoppades dock att jag skulle jobba mina sista veckor, vilket jag kommer göra på ett proffesionellt sätt och lämna med huvudet högt.

Men idag har jag iaf varit hjälten bland mina jobbarkompisar. De trodde nog inte nåt sånt om mig, men hey, no more Mr. Nice guy Så idag när jag stressat omkring som en tok har vi skämtat om att jag inte gör nånting och bara står still, och att jag aldrig ler Och idag har även en till på jobbet sagt upp sig. Och fler lär det bli. Jag hoppas att ledningen inser att något är fel när ingen i personalen känner sig lycklig på jobbet, men det lär tiden utvisa. Jag kan iaf vara stolt att jag satte igång hela den här cirkusen, och att jag äntligen slutade ta skit

Heja dig!

 

[pepp]

Tack Jag hoppas jag gör det här till en vana, att säga emot och inte ta skit hela tiden. För det har jag tyvärr gjort alldeles för många gånger. Hade såklart varit en sak om det hon sa stämde, men efter att ha bott tre år i ett land där någon Jantelag inte existerar, så kan jag med stolthet säga att jag är en jävel på att arbeta (sen var jag nog lite modigare också eftersom jag redan har sagt upp mig, annars hade jag med all säkerhet fått sparken )

You go girl!!!!