Ensamstående och ekonomi (utbruten från Elpriserna)

[miumiu]

Det låter väl som en utmärkt anledning till att soc skulle kunna gå in och hjälpa till med ett flyttbidrag eller särskilda insatser för utbildning. Visst att det låter enormt tragiskt med människor helt utan släkt eller vänner som skulle kunna stötta men det finns säkert, däremot så är man en person helt utan den typen av kontakter i närområdet borde det snarare göra att man är mer flyttbar om man får hjälp med det och inte mindre eftersom man inte har något kontaktnät där man bor.

Att på heltid ta hand om någon annans barn är ett enormt ansvar. Det är ett beslut där samtliga parter måste vara väl införstådda med vad det faktiskt innebär, samt att barnet/barnen ifråga måste känna sig trygga i upplägget. Så att påstå att en saknar socialt nätverk bara för att en inte har personer i sin närhet som vill ta sig an en sådan uppgift tycker jag blir väl förenklat.

Dessutom har både jag och flera andra här i tråden påtalat att även föräldrar med delad vårdnad ofta definieras som ”ensamstående”, och då är det inte så enkelt för den ena föräldern att bara bryta upp och flytta.

 

[Angel]

Fast nu är det så att barn har rätt till båda sina föräldrar. Det är inget som går att trolla bort. Och två timmar (ditt exempel) är alldeles för långt för ett barn att åka. Om jag ska skjutsa mitt barn till och från skolan två timmar bort varje morgon och eftermiddag så blir det knappast lönsamt varken ekonomiskt eller ur miljöaspekt. Och hur ska jag kunna jobba om jag ska sitta i bilen i fyra timmar? En ettagluttare eller någon som går i femman eller på förskolan kan inte pendla på egen hand.

Eller tänker du att en förälder ska ge upp sin rätt till sina barn? Att barnen ska vara utan en förälder?

I övrigt har jag aldrig sagt något om att man inte ska försörja sig.

Jag har pendlat till skolan 1,5 h enkel väg rätt länge när jag var ett barn, började i fyran om jag kommer ihåg rätt, och jag bodde precis utanför en större stad. Så njae, det är för långt för ett litet barn att åka själv absolut men inte alla barn. Många barn som bor på landsbygden har säkert minst en sån strecka per dag att åka så att göra det varannan vecka eller på helgen känns inte som att ”beröva barnet rätten till en förälder”.
Fortfarande, vad är din alternativa lösning till hur försörjningen ska se ut?

 

[nullo-modo]

Ett snabbt sök på platsbanken med filtret "utan krav på utbildning" och "tillsvidare- eller tidsbegränsad" (jättekonstigt att slå ihop dessa?) ger en träff på strax över 12 000 jobb.

Det är ju liksom inte bara ensamstående morsor som ska slåss om de anställningarna. De två första sidorna visade främst tidsbegränsade anställningar på 3-6 månader.

Letar en jobb med hjälp av endast platsbanken så begränsar en sig väldigt mycket och jag förstår att det blir svårt att skaffa sig ett jobb.

 

[Angel]

Att på heltid ta hand om någon annans barn är ett enormt ansvar. Det är ett beslut där samtliga parter måste vara väl införstådda med vad det faktiskt innebär, samt att barnet/barnen ifråga måste känna sig trygga i upplägget. Så att påstå att en saknar socialt nätverk bara för att en inte har personer i sin närhet som vill ta sig an en sådan uppgift tycker jag blir väl förenklat.

Dessutom har både jag och flera andra här i tråden påtalat att även föräldrar med delad vårdnad ofta definieras som ”ensamstående”, och då är det inte så enkelt för den ena föräldern att bara bryta upp och flytta.

Lite av ”problemet” är väl iof att det inte är helt ovanligt att papporna gör just det (dvs flyttar) om det behövs för att få jobb. Medan det för mammorna anses för krångligt.

 

[Fruentimber]

Letar en jobb med hjälp av endast platsbanken så begränsar en sig väldigt mycket och jag förstår att det blir svårt att skaffa sig ett jobb.

Var skrev jag det? Det var ett exempel. Det trodde jag framgick med all tydlighet.

 

[nullo-modo]

Var skrev jag det? Det var ett exempel. Det trodde jag framgick med all tydlighet.

Tycker det inte säger något om hur många jobb det finns att söka genom att kolla på platsbanken. Kan i och för sig missuppfattat inlägget och det inte alls har med hur många jobb det finns att söka.

 

[miumiu]

Lite av ”problemet” är väl iof att det inte är helt ovanligt att papporna gör just det (dvs flyttar) om det behövs för att få jobb. Medan det för mammorna anses för krångligt.

Ja, eller kanske för att det känns helt otänkbart för de flesta mödrar att lämna sina barn och reducera umgänget till kanske helger i bästa fall, medan det för ett större antal fäder känns mer hanterbart?

 

[Fruentimber]

Tycker det inte säger något om hur många jobb det finns att söka genom att kolla på platsbanken. Kan i och för sig missuppfattat inlägget och det inte alls har med hur många jobb det finns att söka.

Jag har inte haft för avsikt att göra någon form av sammanställning om hur många jobb det finns att söka? De 12 000 jag nämnde kommer ju just från Platsbanken vilket jag var tydlig med. Det betyder väl inte att det inte finns andra jobb att söka, det betyder bara att på just Platsbanken finns ca 12 000 jobb.

 

[Bapelsin]

Jag har pendlat till skolan 1,5 h enkel väg rätt länge när jag var ett barn, började i fyran om jag kommer ihåg rätt, och jag bodde precis utanför en större stad. Så njae, det är för långt för ett litet barn att åka själv absolut men inte alla barn. Många barn som bor på landsbygden har säkert minst en sån strecka per dag att åka så att göra det varannan vecka eller på helgen känns inte som att ”beröva barnet rätten till en förälder”.
Fortfarande, vad är din alternativa lösning till hur försörjningen ska se ut?

Om du läser bakåt i tråden så hr vi haft den här diskussionen flera gånger, bara för att det funkade för dig och dina föräldrar är det inte troligt att det funkar för alla. Och hur hade det funkat för dig om du hade varit fyra år? Och hur hade det funkat för dina föräldrar om du hade flera syskon dessutom? Är dina föräldrar skilda eller pendlade du 1,5 timme med båda föräldrarna närvarande? Åkte du skolskjuts? Hur hade det funkat för din om du hade behövt åka kollektivt med två eller tre byten? Det är så jävla lätt att säga ”det funkade för mig”.

Dessutom, om nu alla utan jobb ska flytta till de där jobben, då lär de jobben knappast räcka till alla. Återigen, så enkelt är det inte.

Jag har inte sagt någonstans att man inte ska försöka försörja sig själv men det är verkligen inte att bara göra si eller bara göra så. Och jag vet inte hur man ska ge alla människor i hela Sverige jobb, tror du på fullaste allvar att det ens är möjligt? Det enda jag vet är att barn inte är robotar eller leksaker som man bara kan packa ner i sin lilla kappsäck och flytta med sig hit och dit.

 

[Fruentimber]

Men kan vi lägga ner alla dessa "JaG hAr GjOrT sI oCh JaG hAr GjOrT sÅ"-inlägg? Det blir så fullkomligt orelevant när vi pratar om en grupp i sin helhet.

 

[nullo-modo]

Jag har inte haft för avsikt att göra någon form av sammanställning om hur många jobb det finns att söka? De 12 000 jag nämnde kommer ju just från Platsbanken vilket jag var tydlig med. Det betyder väl inte att det inte finns andra jobb att söka, det betyder bara att på just Platsbanken finns ca 12 000 jobb.

Då säger det inte mer än vad det gjorde häromdagen när jag var i stan och jag såg skyltar på 3 olika butiker/matställen som sökte personal.

 

[Fruentimber]

Då säger det inte mer än vad det gjorde häromdagen när jag var i stan och jag såg skyltar på 3 olika butiker/matställen som sökte personal.

Alltså. Det säger precis det jag skriver. Att det finns 12 000 jobb för icke-utbildade med inställningen tillsvidare- eller tidsbegränsad anställning på Platsbanken. Verkligen inte svårare än så, så jag förstår faktiskt inte vart du vill komma.

 

[Angel]

Om du läser bakåt i tråden så hr vi haft den här diskussionen flera gånger, bara för att det funkade för dig och dina föräldrar är det inte troligt att det funkar för alla. Och hur hade det funkat för dig om du hade varit fyra år? Och hur hade det funkat för dina föräldrar om du hade flera syskon dessutom? Är dina föräldrar skilda eller pendlade du 1,5 timme med båda föräldrarna närvarande? Åkte du skolskjuts? Hur hade det funkat för din om du hade behövt åka kollektivt med två eller tre byten? Det är så jävla lätt att säga ”det funkade för mig”.

Dessutom, om nu alla utan jobb ska flytta till de där jobben, då lär de jobben knappast räcka till alla. Återigen, så enkelt är det inte.

Jag har inte sagt någonstans att man inte ska försöka försörja sig själv men det är verkligen inte att bara göra si eller bara göra så. Och jag vet inte hur man ska ge alla människor i hela Sverige jobb, tror du på fullaste allvar att det ens är möjligt? Det enda jag vet är att barn inte är robotar eller leksaker som man bara kan packa ner i sin lilla kappsäck och flytta med sig hit och dit.

Jag åkte kollektivt med flera byten och jag har flera syskon så det i sig är inget om. Men två timmar pendling bort kan vara samma som att flytta till fel sida i större stad om man måste åka vid fel tider likväl som att det kan vara 20+ mil bort. Vill man bo på andra sidan staden är det säkert mycket lättare att motivera än om man inte vill bo i ”industrihålan i skogen”.

Jag undrar fortfarande vad det hållbara alternativet för försörjning skulle vara om man inte förväntas sköta försörjningen som förälder. Bidrag måste vara någonting tillfälligt och kan inte vara en permanent försörjning om man är frisk nog att jobba.

 

[Bapelsin]

Jag åkte kollektivt med flera byten och jag har flera syskon så det i sig är inget om. Men två timmar pendling bort kan vara samma som att flytta till fel sida i större stad om man måste åka vid fel tider likväl som att det kan vara 20+ mil bort. Vill man bo på andra sidan staden är det säkert mycket lättare att motivera än om man inte vill bo i ”industrihålan i skogen”.

Jag undrar fortfarande vad det hållbara alternativet för försörjning skulle vara om man inte förväntas sköta försörjningen som förälder. Bidrag måste vara någonting tillfälligt och kan inte vara en permanent försörjning om man är frisk nog att jobba.

Jag undrar också vad det hållbara alternativet till försörjning skulle kunna vara. Att packa ihop barnen och dra känns inte som ett hållbart alternativ i min värld. Barn med otrygg anknytning och otrygga uppväxtförhållanden löper ju så vitt jag vet tex högre risk att utveckla ”psykisk ohälsa” (klumpar ihop lite fult) och liknande som vuxna så det är verkligen inte hållbart ur ett långsiktigt perspektiv heller.

 

[Solis]

Alltså. Det säger precis det jag skriver. Att det finns 12 000 jobb för icke-utbildade med inställningen tillsvidare- eller tidsbegränsad anställning på Platsbanken. Verkligen inte svårare än så, så jag förstår faktiskt inte vart du vill komma.

Långt ifrån alla jobb hamnar i Platsbanken och då blir det lite skevt att använda den för att visa att det är svårare för ensamstående (outbildade) mammor att få jobb än för andra. Som jag tolkade det som att du ville visa.

 

[Narcissa]

Jag själv som inte har kompletta betyg från gymnasiet (inte godkänt i svenska bland annat) och bor i utkanten av storgöteborg. Tycker inte det är svårt att få jobb idag, tycker framförallt att industrier och restauranger skriker efter folk fortfarande. Har inga barn men bara fått frågan en gång på intervju och det var 2004.

Visst vissa företag är lite kinkiga när det kommer till att inte ha godkänt i alla grundämnen.

Ser säkert jätteolika ut beroende på var i Sverige.

Ja precis. Har genom arbetet träffat många som fått jobb innan de ens är klara med gymnasiet. Vissa blir inte ens klara för de väljer att arbeta istället. Finns massor av jobb om man bara vill.

 

[Angel]

Jag undrar också vad det hållbara alternativet till försörjning skulle kunna vara. Att packa ihop barnen och dra känns inte som ett hållbart alternativ i min värld. Barn med otrygg anknytning och otrygga uppväxtförhållanden löper ju så vitt jag vet tex högre risk att utveckla ”psykisk ohälsa” (klumpar ihop lite fult) och liknande som vuxna så det är verkligen inte hållbart ur ett långsiktigt perspektiv heller.

Hur skulle en flytt till en annan stad automatiskt ge en otrygg anknytning. Låter helt bisarrt att en flytt skulle ge mer mentala problem som vuxen än att ha levt i fattigdom med en förälder som aldrig lyckats få ett jobb under hela sin uppväxt.

 

[nullo-modo]

Alltså. Det säger precis det jag skriver. Att det finns 12 000 jobb för icke-utbildade med inställningen tillsvidare- eller tidsbegränsad anställning på Platsbanken. Verkligen inte svårare än så, så jag förstår faktiskt inte vart du vill komma.

@Solis Förklarade det som jag inte lyckades få fram.

 

[Kamomilla]

Lite av ”problemet” är väl iof att det inte är helt ovanligt att papporna gör just det (dvs flyttar) om det behövs för att få jobb. Medan det för mammorna anses för krångligt.

För att oftast är det mammorna som har barnen boendes hos sig och då måste den andra föräldern godkänna att barnen byter boendeadress.
Den förälder som inte har boendet behöver inte någon annans godkännande för att flytta.

Hur ska en ensamstående mamma kunna flytta för ett jobb om hon har ett x som vill djävlas?

Exempel från verkligheten: Mamma med barn flyttar inom samma område från en tvåa till en trea. Skatteverket skickar papper till pappan att han ska godkänna flytten. Han svarar inte. Påminnelse skickas från skatteverket. Han svarar inte. Skatteverket flyttar barnens boendeadress ändå till där de bevisligen bor.

MEN!!!! Dessa 3 månader, ca, som detta förfarande tar, så får mamman inget bostadsbidrag och inget bidragsförskott då hon och barnen inte är skrivna på samma adress. Vilken lågavlönad klarar av att mista ca 5 000 i månaden i tre månader?

 

[miumiu]

Jag åkte kollektivt med flera byten och jag har flera syskon så det i sig är inget om. Men två timmar pendling bort kan vara samma som att flytta till fel sida i större stad om man måste åka vid fel tider likväl som att det kan vara 20+ mil bort. Vill man bo på andra sidan staden är det säkert mycket lättare att motivera än om man inte vill bo i ”industrihålan i skogen”.

Jag undrar fortfarande vad det hållbara alternativet för försörjning skulle vara om man inte förväntas sköta försörjningen som förälder. Bidrag måste vara någonting tillfälligt och kan inte vara en permanent försörjning om man är frisk nog att jobba.

Svaret på den sista frågan skulle jag vilja påstå är att det inte finns en lösning som är applicerbar på varje individuellt fall. Jag blir faktiskt lite häpen när jag läser här i tråden och ser att så många faktiskt tror att deras verklighet delas av exakt alla i liknande situation. Och tar en inte till sig av "råden" så är en bekväm, krånglig, ovillig att lösa problemet etc etc.

Jag är varken arbetslös eller ensamstående själv. Däremot vet jag att livet kan leverera skitmackor till människor oavsett uppväxt, bakgrund, socioekonomisk status osv. Detta har gjort mig ödmjuk inför att människor helt enkelt är olika, och hanterar kriser olika.