Ensamstående och ekonomi (utbruten från Elpriserna)

[the_connemara]

Jag håller med dig om att det borde finnas! Och det är precis det som jag tycker borde vara fokus i diskussionen, vad kan göras för att stärka de individer som behöver stöd för att kunna få ett jobb. Samt att vi då är beredda på att betala för det, och det är väl där jag måste erkänna att jag tvivlar på om "jag klarade mig minsann själv"-personerna är villiga till det. Bland de politiska partier som förespråkar hårdare tag nämns det i alla fall sällan, om alls.

Jag är alltså med på vad du tänker för lösning, men det jag har problem med är retoriken "det måste ställas mer krav på dem som får bidrag" som inledde den här diskussionen. Det uttalandet förutsätter, enligt ditt resonemang ovan, att den här stödinstansen finns och har tillräckligt med resurser, att terapi finns och inte har för långa köer, eller är för otillgänglig i tid och plats. Och det finns ju inte idag, så i den kontexten lägger "det måste ställas mer krav på dem som får bidrag" istället allt ansvar på individen att lösa sin situation utan det stöd hen egentligen behöver.

Detta är vad jag tänker i iprincip varenda politisk diskussion. Tänk om fokuset legat här istället för alla fel individen gör? Bra sammanfattat!

 

[Masqueradee]

Jag har varit "mellan jobb" flera gånger, till exempel just nu. Jag börjar på måndag. Arbetsförmedlingen krävde inte att jag skulle söka jobb för att ha rätt till a-kassa. Men jag har också kunnat redovisa en plan.

Okej. Hon behövde I alla fall fortsätta söka jobb under en månad även om hon fått skriva kontrakt för ett nytt.

 

[Solis]

Men det finns väl inget sätt att säga EXAKT hur många jobb som inte kräver utbildning, som finns i Sverige? Eller hur skulle man få fram den siffran, menar du?

Nu är det ju inte jag som dragit upp en exakt siffra. Jag tyckte inte denna siffra var riktigt relevant, just pga att siffran från bara Platsbanken inte säger särskilt mycket.

Jag har inte skrivit något alls om att man skulle kunna få fram en EXAKT siffra, där har du uppenbarligen läst in mycket eget i den lilla text jag skrev.

 

[Solis]

Relevant till vad? Uppenbarligen har du helt missförstått avsikten med mitt inlägg.



Tack, trodde att jag höll på att bli lätt dum i huvudet där ett tag.

Nej, jag har inte missförstått, bara påpekat att ditt exempel inte säger så mycket.
Att inte hålla med betyder inte att man missförstått...
Dock nog om detta för min del då jag är totalt ointresserad att tjafsa vidare om en liten skitgrej.

 

[Tassa]

Bara ett litet påpekande, man får slösa bort sina pengar om man vill även om man har försörjningsstöd. Det man behöver redovisa är INKOMSTERNA tex insättningar, swishar, juklappspengarna farmor satt in åt en osv
Man behöver också visa att man har de utgifter man söker för då får du pengar till hyra så ska den betalas.
Vad du sen köper ska soc skita i och du har full rätt att stryka över inköpställerna.

Ok, det visste jag inte. Tänker att handläggarna inte gärna betalar ut bistånd till mat om du sedan handlar upp allt på biltema liksom.

 

[Mabuse]

Jag följer en (vettig mänsklig) influenser som häromdagen skrev något smart. Hon var slutkörd efter en sommar hemma med sina 4 barn. Fullt rimligt. En pappa finns med i hushållet, men ni som vet ni vet. Sommarloven är underbara, men också rätt påfrestande. Nog om det.

Hon skrev att vi borde leva i flockar. Inte så ensamma som vi gör idag. Man förväntas ta hand om jobbet, barn, hem, relationer till sin ev partner och vänner, samtidigt ha en hobby. Det är fan inte lätt.
Om man levde mer i amå byar där vi kunde hjälpa varandra skulle nog många få en rimlig återhämtning. Någon kan passa småbarn när den andra lagar mat, går wn promenad osv. Barnen kan leka med varandra.


Efter att ha läst tråden ser jag båda sidorna i det hela. Ja, man måste ta ansvar för sin familj, ekonomi och levene. Har man det dåligt ställt måste man lägga energi på att planera. Minska på onödiga poster.
Jobba och plugga samtidigt låter alldeles för påfrestande om man är ensamstående. Kanske en mycket kort period. Men annars är det ju som att be om att gå in i väggen.
Jag vet inte hur man kan hjälpa ensamstående mer än att räcka ut en hand till sin vän aom behöver. Erbjuda avlastning om man har möjlighet. Bjuda över på middag…

Alltså, flocktanken är ju bra om man är mamman med fyra barn. Tänk om det fanns fler vuxna runt henne som hjälpte till med matlagning, tvätt och barnpassning till hennes barn! Däremot är jag inte lika säker på att det känns lockande att vara en sån vuxen, som får använda sin egen semester till att ta hand om och laga mat till hennes barn?

 

[escodobe]

Ok, det visste jag inte. Tänker att handläggarna inte gärna betalar ut bistånd till mat om du sedan handlar upp allt på biltema liksom.

Bistånd enligt riksnormen som man får för en månad ska täcka bland annat mat, kläder,hygien,telefoni,toaborste,glödlampr,receptfria mediciner och sådant. Om man väljer att leva enbart på snabbnudlar för att kunna ha ett husdjur, gå till en frisör, betala din csnskuld så att du inte hamnar hos fogden eller liknade lägger sig soc inte i.
Däremot kan du inte göra dig av med alla dina pengar på något och sedan förvänta dig att få "nya pengar" till tex hyra eller mat.
Du måste planera ekonomi för att täcka ditt behov.

Men vi är tack och lov inte där att fattiga inte ens skulle få välja själva att avstå från något själva om de vill kunna köpa en julklapp sin mamma om de så vill.
Poängen med försörjningsstöd är att folk ska få en chans att leva självständiga liv. Inte att helt styra deras liv.
Det är jobbigt nog att leva på existensminimum över en längre tid. Den är inte beräknad för det

 

[Sel]

Alltså, flocktanken är ju bra om man är mamman med fyra barn. Tänk om det fanns fler vuxna runt henne som hjälpte till med matlagning, tvätt och barnpassning till hennes barn! Däremot är jag inte lika säker på att det känns lockande att vara en sån vuxen, som får använda sin egen semester till att ta hand om och laga mat till hennes barn?

Eller hur! Skräckscenariot!

 

[escodobe]

Alltså, flocktanken är ju bra om man är mamman med fyra barn. Tänk om det fanns fler vuxna runt henne som hjälpte till med matlagning, tvätt och barnpassning till hennes barn! Däremot är jag inte lika säker på att det känns lockande att vara en sån vuxen, som får använda sin egen semester till att ta hand om och laga mat till hennes barn?

Jag hade satsat på att bli eremit...

Vi har under 1900 talet byggt upp ett samhälle där vi använder skatter för att man inte ska behöva vara utlämnad till andras eventuella välvilja för att klara vardagen.

Det är inte så att det inte förekommer en djäkla massa sicial misär även i de länder där samhället är uppbyggt kring att familjen/släkten/byn/klanen tar hand om sina egna...

 

[escodobe]

Alltså, flocktanken är ju bra om man är mamman med fyra barn. Tänk om det fanns fler vuxna runt henne som hjälpte till med matlagning, tvätt och barnpassning till hennes barn! Däremot är jag inte lika säker på att det känns lockande att vara en sån vuxen, som får använda sin egen semester till att ta hand om och laga mat till hennes barn?

Ja, och det finns ju faktiskt olika former av kollektiva boendeformer man kan gå med i eller starta upp själv om man vill.

 

[MJLee]

Nu är vi mycket OT, men efter att ha levt i Kenya har jag insett att månggifte inte alltid är av ondo. Det fungerar som ett socialt skyddsnät eftersom fadern ofta är frånvarande (bor ofta i en stad för att arbeta) och kvinnor/fruar har gemensamt ansvar för sina barn och det lilla självhushållsjordbruket. Om en kvinna blir sjuk kan hon och hennes barn ändå klara sig eftersom de andra kvinnorna finns. Samma sak om mannen dör eller helt sonika försvinner, så klarar sig gruppen bättre än en individ med barn skulle göra.

Nu förespråkar jag absolut inte månggifte och det krävs mycket för att en grupp med flera fruar ska fungera, bl.a då att man inte är svartsjuk eller känner några större romantiska känslor för mannen ifråga. Men i en krissituation, sjukdom och liknande fungerar det som ett skyddsnät som samhället inte bistår med. Kanske en lösning skulle vara att ensamstående mammor slår sig ihop i ett kollektiv där man passar varandras barn, hämtar på dagis, vabbar, lagar storkok, hyr ett boende tillsammans och därmed kan frigöra resurser så att mammorna kan arbeta på heltid. Som gamla tiders kollektiv - detta sagt med glimten i ögat, men det kan vara en potentiell lösning.

 

[SaraMara]

Alltså, flocktanken är ju bra om man är mamman med fyra barn. Tänk om det fanns fler vuxna runt henne som hjälpte till med matlagning, tvätt och barnpassning till hennes barn! Däremot är jag inte lika säker på att det känns lockande att vara en sån vuxen, som får använda sin egen semester till att ta hand om och laga mat till hennes barn?

Ja herregud vilken mardröm. Det hade säkert varit najs att ha fyra gulliga ungar så länge jag slapp sköta dem, själv är jag väldigt väl medveten om mina begränsningar och prioriteringar och har därför stannat vid ett barn för att orka med livet.

 

[Thomasine]

Ett något besynnerligt sätt att hjälpa....
(en konstig människa i övrigt också, hon blev skitsur när jag fick VG på en tenta (och i kursen) i svenska trots att jag inte köpt böckerna till kursen och inte läst på alls till provet. Jag antar det sved som fan med tanke på hennes tidigare yrke och jag var bara en städerska..... men jag försvarade mig bara med att "det var ju gymnasiesvenska, där hade jag ju MVG redan" )

Uttryckte hon sig verkligen så? Att du "bara var en städerska", min high light. Så otroligt nedvärderande! I min bok ger det guldstjärna att gå viadare på det sätt som du gjort.

Är det något som kan få en människa att ge upp så är det just en sådan kommentar. Jag har ett liknande exempel från när jag företäste i avtalsrätt på utbildningen till paralegal. Någon uttelade att en person skulle nog inte klara av kursen, hon var ju bara växeltelefonist på ett advokatkontor. Men det gjorde hon!

 

[MJLee]

Vi människor är som art flockdjur så därför är frågan, är det inte egentligen mot naturen att dela upp sig i (mindre) familjer? Sverige är väl iofs ganska extremt kulturellt jämfört med andra länder där flergenerationsboende tex är mycket vanligare och fler människor ses som att de ingår i familjen och det sociala nätverket.

 

[Enya]

Uttryckte hon sig verkligen så? Att du "bara var en städerska", min high light. Så otroligt nedvärderande! I min bok ger det guldstjärna att gå viadare på det sätt som du gjort.

Är det något som kan få en människa att ge upp så är det just en sådan kommentar. Jag har ett liknande exempel från när jag företäste i avtalsrätt på utbildningen till paralegal. Någon uttelade att en person skulle nog inte klara av kursen, hon var ju bara växeltelefonist på ett advokatkontor. Men det gjorde hon!

Nej, hon uttryckte sig att jag inte gjorde mig förtjänt av mitt betyg, att jag hade favoriserats av läraren, det var därför jag fått det. Hon som varit journalist hade så svårt för det så jag som definitivt inte var det och bara gått gymnasiet borde inte ha högsta betyg bara sådär. Så uttryckte hon sig. Det var jag som skrev att det måste ha svidit hos henne att jag som bara var städerska klarade kursen och hon som var journalist inte hade gjort det med samma betyg som jag.

Nu fick jag ju betyg för att jag kunde ämnet och inte för att jag var favorit eller så.

 

[Fruentimber]

Nej, jag har inte missförstått, bara påpekat att ditt exempel inte säger så mycket.
Att inte hålla med betyder inte att man missförstått...
Dock nog om detta för min del då jag är totalt ointresserad att tjafsa vidare om en liten skitgrej.

Det finns ju inget att "hålla med om"? Allt jag skrev var att det finns x antal jobb för icke-utbildade på Platsbanken. Det var enda poängen med inlägget. Det finns liksom inget att tjafsa om så länge du inte misstror själva siffran, men det är ju enkelt att kolla själv.

 

[Ajda]

Alltså, flocktanken är ju bra om man är mamman med fyra barn. Tänk om det fanns fler vuxna runt henne som hjälpte till med matlagning, tvätt och barnpassning till hennes barn! Däremot är jag inte lika säker på att det känns lockande att vara en sån vuxen, som får använda sin egen semester till att ta hand om och laga mat till hennes barn?

Visst är det så. Jag personligen är halvt folkskygg och skulle aldrig palla att leva så. Men om det vore en norm skulle nog man tänka annorlunda.

 

[yennork]

Angående de jobb för lågutbildade som finns - är de fasta jobb eller tillfälliga? Timtjänst? Gig-jobb? Kan man planera sitt -och sina barns- liv för några månader eller vet du inte på kvällen om du ska jobba dagen efter?

Angående "skaffa" barn - de flesta som har barn har önskat och längtat efter barn. En del har kämpat i flera år, antingen med IVF eller liknande, eller för att bli godkända som adoptivföräldrar. Att livet sen inte alltid blev som man hoppats-tänkt-önskat är en annan sak.

 

[Enya]

Jag har varit "mellan jobb" flera gånger, till exempel just nu. Jag börjar på måndag. Arbetsförmedlingen krävde inte att jag skulle söka jobb för att ha rätt till a-kassa. Men jag har också kunnat redovisa en plan.

Det vanliga är krav att söka jobb. Eller en plan istället. Det är individuellt förstås. Följer du inte planen som de godkänt så får du inte A-kassa. Söker du inte tillräckligt många jobb får du inte A-kassa.

 

[Unafraid]

Det vanliga är krav att söka jobb. Eller en plan istället. Det är individuellt förstås. Följer du inte planen som de godkänt så får du inte A-kassa. Söker du inte tillräckligt många jobb får du inte A-kassa.

Jag är mycket väl medveten om det. Kraven från arbetsförmedlingen de senaste 4-5 gångerna jag varit inskriven (det är runt 6 år sen jag hade en fast anställning sist) har aldrig varit att jag behövt rapportera in något jobbsök pga den plan jag har presenterat. Så det är en individuell bedömning. De sista två gångerna har jag fått A-kassa.