I början av maj ramlade jag plötsligt ner i ett djupt svart mentalt hål på livets stig. Så min maj månad har tillbringats nere i det svarta hålet.
Det är jävligt trist där nere, måste jag säga.

När jag mår tillräckligt dåligt kan jag inte skriva något vettigt. Det blir så fruktansvärt geggigt och nattsvart när det bara är mitt dåliga mående som talar. Det jag skriver då tål inte att publiceras - det får stanna i det privata dokumentet.

Och eftersom jag tycker att jag har tjatat sönder vissa ämnen här i min dagbok så har jag rödlistat vissa ämnesområden som jag inte vill skriva mer om här. Problemet är att det är de ämnena som tjatas om och om igen i skallen på mig, så då blir det inte heller mycket skrivet…

Jag funderar mycket på det jag upplever som generella beteenden i samhället. Det är många som är väldigt arga, och det är många som mår väldigt dåligt. Grubblar en del över det, var beteendena kommer ifrån och hur samhället påverkar oss. Funderar också på hur olika man kan uppleva livet med olika världssyn, olika “livsglasögon”. Funderar på hur jag kan komma åt att byta mina “livsglasögon” när allt känns som mörkast. Livet och omgivningen är ju densamma - det är bara min uppfattning av den som ändras när jag går från uthärdligt till olidligt.
Det sker inuti mig. Alltså måste jag kunna komma åt att ändra tillbaks. Men hur?

Jag har i alla fall fortsatt att monitorera min elförbrukning. Det är skönt att hänga upp sig på siffror och statistik ibland för att fly från annat grubbel… 😉 All värme är avstängd nu, och då kan jag drifta mitt hus på en basförbrukning på ca 0,06-0,1 kWh. Det känner jag mig ändå rätt nöjd med! Alltså 60 watt - det är ju bara en gammaldags glödlampa ffs! :p Och jag kommer ju inte ifrån att jag har separetttoalett som har en fläkt som måste gå hela tiden, att avloppet är ett minireningsverk som måste ha ett styrskåp gående hela tiden, att jag har kylfrys, en luftvärmepump som visserligen är avstängd men som drar ström ändå för att motionera sig, plus några andra småprylar som är ständigt inkopplade. Sen drar det förstås mer el så fort jag rör mig i huset - lagar mat, duschar, kör disk/tvätt, använder vatten, internet och så, plus att varmvattenberedaren skapar små toppar i förbrukningen när den går igång. Men jag hoppas på att komma ner på under 150 kWh totalt på en månad. Och når jag det så känner jag mig nöjd!

Jag har också tröstat mig med att tänka på att livet tar slut förr eller senare, och har kommit mig för att sortera upp en del praktiska grejer inför livets slut. Det känns bra. Kanske skriver om det senare.

Däremot har jag dock gett upp tanken på att lyckas leva på endast 3000 kr per månad (utöver återkommande räkningar). Med specialkost och sånt så klarar jag inte ens av att hålla bara en månads matinköp på den summan - trots att jag har försökt dra ner rejält på min matförbrukning. Jag försöker dock fortfarande slipa på att hitta billigare vanor och lösningar på allt.

Hoppas på att det kan få vända lite uppåt under juni och att jag kanske kan få näsan över kanten på det svarta hålet… Jag har köpt på mig kosttillskott som jag som kost- och hälsorådgivare inte skulle rekommendera någon annan att ta!... 🙈🙊 Tänker att jag ändå kanske kan försöka utnyttja min kunskap inom området, åtminstone för att kanske putta över mig till den drägliga sidan av livet.

Nu måste jag ut och vattna gräsfröna som jag spred ut innan jag insåg att det skulle bli svår torka… 😖 Får se om det går att rädda dem… (snart är det en månad sedan det föll en regndroppe här sist)
 

I början av maj ramlade jag plötsligt ner i ett djupt svart mentalt hål på livets stig. Så min maj månad har tillbringats nere i det svarta hålet.
Det är jävligt trist där nere, måste jag säga.

När jag mår tillräckligt dåligt kan jag inte skriva något vettigt. Det blir så fruktansvärt geggigt och nattsvart när det bara är mitt dåliga mående som talar. Det jag skriver då tål inte att publiceras - det får stanna i det privata dokumentet.

Och eftersom jag tycker att jag har tjatat sönder vissa ämnen här i min dagbok så har jag rödlistat vissa ämnesområden som jag inte vill skriva mer om här. Problemet är att det är de ämnena som tjatas om och om igen i skallen på mig, så då blir det inte heller mycket skrivet…

Jag funderar mycket på det jag upplever som generella beteenden i samhället. Det är många som är väldigt arga, och det är många som mår väldigt dåligt. Grubblar en del över det, var beteendena kommer ifrån och hur samhället påverkar oss. Funderar också på hur olika man kan uppleva livet med olika världssyn, olika “livsglasögon”. Funderar på hur jag kan komma åt att byta mina “livsglasögon” när allt känns som mörkast. Livet och omgivningen är ju densamma - det är bara min uppfattning av den som ändras när jag går från uthärdligt till olidligt.
Det sker inuti mig. Alltså måste jag kunna komma åt att ändra tillbaks. Men hur?

Jag har i alla fall fortsatt att monitorera min elförbrukning. Det är skönt att hänga upp sig på siffror och statistik ibland för att fly från annat grubbel… 😉 All värme är avstängd nu, och då kan jag drifta mitt hus på en basförbrukning på ca 0,06-0,1 kWh. Det känner jag mig ändå rätt nöjd med! Alltså 60 watt - det är ju bara en gammaldags glödlampa ffs! :p Och jag kommer ju inte ifrån att jag har separetttoalett som har en fläkt som måste gå hela tiden, att avloppet är ett minireningsverk som måste ha ett styrskåp gående hela tiden, att jag har kylfrys, en luftvärmepump som visserligen är avstängd men som drar ström ändå för att motionera sig, plus några andra småprylar som är ständigt inkopplade. Sen drar det förstås mer el så fort jag rör mig i huset - lagar mat, duschar, kör disk/tvätt, använder vatten, internet och så, plus att varmvattenberedaren skapar små toppar i förbrukningen när den går igång. Men jag hoppas på att komma ner på under 150 kWh totalt på en månad. Och når jag det så känner jag mig nöjd!

Jag har också tröstat mig med att tänka på att livet tar slut förr eller senare, och har kommit mig för att sortera upp en del praktiska grejer inför livets slut. Det känns bra. Kanske skriver om det senare.

Däremot har jag dock gett upp tanken på att lyckas leva på endast 3000 kr per månad (utöver återkommande räkningar). Med specialkost och sånt så klarar jag inte ens av att hålla bara en månads matinköp på den summan - trots att jag har försökt dra ner rejält på min matförbrukning. Jag försöker dock fortfarande slipa på att hitta billigare vanor och lösningar på allt.

Hoppas på att det kan få vända lite uppåt under juni och att jag kanske kan få näsan över kanten på det svarta hålet… Jag har köpt på mig kosttillskott som jag som kost- och hälsorådgivare inte skulle rekommendera någon annan att ta!... 🙈🙊 Tänker att jag ändå kanske kan försöka utnyttja min kunskap inom området, åtminstone för att kanske putta över mig till den drägliga sidan av livet.

Nu måste jag ut och vattna gräsfröna som jag spred ut innan jag insåg att det skulle bli svår torka… 😖 Får se om det går att rädda dem… (snart är det en månad sedan det föll en regndroppe här sist)
Angående det svarta. Har det tagits något blodprov och kollat alla upptänkliga värden efter brister som kan påverka humöret?

Utöver det är jag imponerad av elförbrukningen. Vi drar väldigt mycket mer här. Men i och för sig fler byggnader ochannat som drar el, men ändå.
 
Angående det svarta. Har det tagits något blodprov och kollat alla upptänkliga värden efter brister som kan påverka humöret?

Utöver det är jag imponerad av elförbrukningen. Vi drar väldigt mycket mer här. Men i och för sig fler byggnader ochannat som drar el, men ändå.
Tack för din omtanke! :love: Nu var det ett par år sen jag tog något blodprov sist. Men jag misstänker starkt att det är "livet" som ställer till det. Jag var med om två olika händelser under 2021 där jag var övertygad om att jag skulle bli dödad, och efter dem har jag inte fungerat som jag brukar och inte känt igen mig själv utan mest levt i en känsla av skräck hela tiden. Jag har också i hela mitt liv alltid haft människor omkring mig, och nu har jag blivit väldigt ensam. Dessutom ältar jag fortfarande min skilsmässa. Dessa saker har jag svårt att hantera och jag kämpar med dem mest hela tiden, och jag tror att det är det som är orsaken till att jag mår dåligt.

Men jag hoppas på att det är på väg åt rätt håll! Nu i våras var första gången sedan "händelserna 2021" som jag var i ett socialt sammanhang där jag kände att jag fungerade och kunde känna mig bekväm bland andra människor. Kunde känna igen lite av "mitt gamla jag", och jag blev så oändligt glad. Det fanns kvar! Jag funkade! :) Och om det har hänt en gång borde det kunna hända igen, tycker jag. Och jag har vid enstaka tillfällen känt nånting som jag skulle kunna gissa är trivsel och trygghet när jag har åkt hem till mitt hus. Så kanske är det på väg åt rätt håll. Men jag räknar ändå med att jag nog kommer att ramla ner i många hål till...
 
Jag tror absolut att du med dina kloka tankar kommer hitta "ut".
Om jag kommer ihåg ska jag svara lite mer utförligt senare. Just nu ska jag strax iväg till jobbet 😇
 
Tack för din omtanke! :love: Nu var det ett par år sen jag tog något blodprov sist. Men jag misstänker starkt att det är "livet" som ställer till det. Jag var med om två olika händelser under 2021 där jag var övertygad om att jag skulle bli dödad, och efter dem har jag inte fungerat som jag brukar och inte känt igen mig själv utan mest levt i en känsla av skräck hela tiden. Jag har också i hela mitt liv alltid haft människor omkring mig, och nu har jag blivit väldigt ensam. Dessutom ältar jag fortfarande min skilsmässa. Dessa saker har jag svårt att hantera och jag kämpar med dem mest hela tiden, och jag tror att det är det som är orsaken till att jag mår dåligt.
Nu ska jag svamla lite. Dt är bara mina tankar och kanske inte alls så "det funkar"
Alltså att hamna i situation där man tror att man ska bli dödad lär ju trigga alla flyktresponser som finns i kroppen. Men har du tagit någon proffesionell hjälp att bearbeta detta?
Man kan ju bearbeta på olika sätt. Man behöver inte rota i det som var jobbigt utan mer adressera de omedvetna tankar och reaktioner det skapat.
Kanske vore det en idé för att adressera de anspänningar som fortfarande påverkar dig?

själv utan mest levt i en känsla av skräck hela tiden. Jag har också i hela mitt liv alltid haft människor omkring mig, och nu har jag blivit väldigt ensam. Dessutom ältar jag fortfarande min skilsmässa. Dessa saker har jag svårt att hantera och jag kämpar med dem mest hela tiden, och jag tror att det är det som är orsaken till att jag mår dåligt.
Finns det något sätt att påverka ensamheten? Någon du kan träffa över en fika?
Även skilsmässan och tankarna från det kansle behöver ett "bollplank" oavsett vän eller något slags "proffs"?

Men jag hoppas på att det är på väg åt rätt håll! Nu i våras var första gången sedan "händelserna 2021" som jag var i ett socialt sammanhang där jag kände att jag fungerade och kunde känna mig bekväm bland andra människor. Kunde känna igen lite av "mitt gamla jag", och jag blev så oändligt glad. Det fanns kvar! Jag funkade! :) Och om det har hänt en gång borde det kunna hända igen, tycker jag. Och jag har vid enstaka tillfällen känt nånting som jag skulle kunna gissa är trivsel och trygghet när jag har åkt hem till mitt hus. Så kanske är det på väg åt rätt håll. Men jag räknar ändå med att jag nog kommer att ramla ner i många hål till...
Bra kämpat, och det är klart det finns kvar.
Du verkar trivas I ditt hus. Din hjärna och kropp ligger nog bara kvar i rädslan du kände då, går på högvarv och redo att möta en fara bakom nästa hörn. Även om logiken säger dig att det inte borde vara så längre så har det ändå satt sig och det är inte så lätt att analysera sig ur det.
Jämför med en häst eller annat flyktdjur som verkligen skrämts av något. Till exempel spenat med vagn. Ibland är det väldigt svårt att bryta den rädslan och kunna köra den utan att den är på spänn hela tiden.

Så, färdigsvamlat för nu. Jobbdags igen. Hoppas något av ovanstående låter vettigt.
 

Liknande trådar

L
  • Artikel
Dagbok Det känns som hur länge somhelst men tydligen så var det i en månad som jag var på bup. EN MÅNAD. Det kanske inte låter sålänge för...
10 11 12
Svar
229
· Visningar
11 742
Senast: sorbifolia
·
L
  • Artikel
Dagbok Jag skrev om dethär i min andra dagboks tråd men jag in såg att jag vill göra ett tydligare inlägg om det i en egen dagboks tråd. Och...
Svar
12
· Visningar
2 021
Senast: Mauen
·
  • Artikel
Dagbok Jag tänkte ge mig själv en utmaning. Får se om jag tänker anta den… 😉 Jag tänkte att jag skulle skapa ett utrymme där jag bara fokuserar...
Svar
9
· Visningar
1 057
Senast: cassiopeja
·
  • Artikel
Dagbok Eller så har senaste dagarna känts i alla fall. Jag verkar ha tre känslolägen just nu; hysteriskt skratt, gråt eller apati. Stress...
Svar
11
· Visningar
1 229
Senast: Sasse
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp