Ett steg bakåt, besviken matte..

MissourisTopsanna

Trådstartare
Blir så besviken då man misslyckas så jag måste skriva av mig. Min kille hade ju problem med andra hundar då han var mindre. En väldigt känslig hund, men på fjäskigt vis. Han har ju alltid varit fjäskig för hundar och människor, vilket jag kopplar till osäkerhet.

När han var yngre var det livsviktigt att springa fram till mötande hundar för honom, annars flög han i luften och blev skogstokig. Nu har vi jobbat otroligt mycket med det och han har blivit otroligt fin. När det kommer lösa hundar springandes mot då han är lös kastar han sig på backen och ligger, alternativt kommer till mig för en massa godis och lek. Springer aldrig iväg, och jag kan trygt ha honom lös utan att vara orolig. Tills för några veckor sedan då han var halt ett tag. Nu är hunden underskt av ortoped och fysoterapeft och friskförklarad. Vi har börjat ta fram godispåsen och leksaker ännu mer vid hundmöten nu, och det har börjat gå bra igen. Men så idag, brast jag. Jag såg kommande hund för sent och fick panik, så jag röt till i högan sky åt honom, och då börjar min hund skälla hoppandes mot hunden, eftersom jag skällde. Nu vet jag inte om det hade gått bättre om jag ropat bra och visat leksaken. Men jag skäms ögonen ur mig då sådant händer och ville inte ens tänka kvinnans tanke. Jag vet själv hur irriterad jag blir om en lös vovve kommer springandes och skällandes mot oss.
 
en gång är ingen gång...

Ta det inte så hårt, vi gör alla misstag ibland i stundens hetta. Som tur är spelar ett misstag ingen större roll, så länge det inte blir till ett mönster. Det var säkert mera traumatiskt för dig än för din hund.

Så slappna av, låtsas som om det aldrig hänt, och var som vanligt vid nästa tillfälle.

Det hände ju inget förfärligt, eller hur, mer än att du kanske fick be om ursäkt för din hund? :)
 
Sv: Ett steg bakåt, besviken matte..

Ja alltså, jag skäms nog mest för den andra ägaren.. Som säkert tror att jag har noll pli på hunden och ändå har den lös...

Idag stötte vi på två hundar. En mellanstor hund kom runt ett hörn lös rakt mot oss och lyssnade inte på sin matte, eftersom jag hade med en väldigt liten valp ställde jag mig framför Ilo och valpen och morrade "stick" åt kommande hund. Och såklat reagerade Ilo och det och sa samma sak åt hunden....

Nästa hund (irlänsk varghund, Ilo kissade alltid på sig som liten då det ko stora hundar) tog jag mig själv i nackskinnet och berömde när Ilo såg hunden och genast lägger han sig och äter godis och är nöjd..

Så det beror endast på mig nu, vilket är nårgorlunda skönt. Förr var han osäker på alla stora hundar, nu är han osäker när jag blir orolig bara. Så jag får bita mig tungan helt enkelt.. Vill inte att valpis lär sig detta beteende.
 
Sv: Ett steg bakåt, besviken matte..

Jag hann dessutom aldrig be om ursäkt eftersom hon bara travade vidare med sin duktiga vovve som inte ens tittade på oss :o
 
Sv: Ett steg bakåt, besviken matte..

happ, idag blev jag ikappkörd av en bil med hundgaller. Och vad jag uppfattar vara samma ägare som till hunden Ilo skällde ut. Bilen kör in en meter vid oss och trycker på tutan full fart. Så jag gissar att hundägare blev ordentligt sur på det Ilo gjorde, fast han aldrig for fram till hunden. Svårt att leta upp ägaren och be om ursäkt, hade mer än gärna gjort det då det var fel det Ilo gjorde. Men det var en olycka och ett misstag.
 
Sv: Ett steg bakåt, besviken matte..

Det låter faktiskt som om du till rätt stor del orsakar hundens beteende själv, genom att du liksom förutsätter att det ska bli problem, och därmed spänner du dig, och överför sedan din oro till hunden.

Förmodligen är det vad Vallhund menar också, med sitt något kryptiska inlägg.

Så varje gång du ser en annan hund, lös eller kopplad, så börja med att ta ett djupt andetag, sänk axlarna och slappna av själv. Sedan kan du börja distrahera din hund.

Och försök tänka så här istället: Det är väldigt sällan som det blir problem vid hundmöten om båda hundarna är lösa. Om den ena eller båda är kopplade blir risken genast större. Varför? Dels för att kopplen hämmar hundarnas naturliga signaler och kroppspråk, dels för att ägarna spänner sig, och sedan förmedlar sin oro till hunden genom kopplet.

Dessutom är det extremt ovanligt att en vuxen hund gör en valp illa. Att valpen kissar på sig är en av de signaler den använder för att tala om att den är liten och ofarlig.

Och statistiskt sett är stora hundar oftast lugnare och mindre aggressiva än små. Särskilt irländska varghundar, de jag har träffat har i varje fall varit mera lika lamm än vargar.
 
Sv: Ett steg bakåt, besviken matte..

Det låter faktiskt som om du till rätt stor del orsakar hundens beteende själv, genom att du liksom förutsätter att det ska bli problem, och därmed spänner du dig, och överför sedan din oro till hunden.

Förmodligen är det vad Vallhund menar också, med sitt något kryptiska inlägg.

Vallhund rättade en felstavning ;)
 
Sv: Ett steg bakåt, besviken matte..

Och statistiskt sett är stora hundar oftast lugnare och mindre aggressiva än små. Särskilt irländska varghundar, de jag har träffat har i varje fall varit mera lika lamm än vargar.

Gäller såklart inte alla hundar men kan iallafall skriva under att alla de varghundar som passerat i mitt liv (varav 11 familjens egna, plus valpkullar) har varit väldigt mycket mer "lammhund" än "varghund" och en väluppväxt varghund som redan från "liten" fått umgås med små hundar lär sig snabbt hur man leker med vilka hundar. Att om man leker med en jack russel är det bäst att vara liggande, något iallafall alla våra hundar var mkt snabba på att plocka upp. Och dessutom mkt lugna hundar överlag (ja utom lös med råddjur på närhåll då...) Och positivt är att stora hundar oftast inte låter så mkt.

//Petronella
 
Sv: Ett steg bakåt, besviken matte..

Ja att det beror på mig är jag 100% säker på. Vi hade ju detta problem då han var 6,7 månader tror jag. Kring den åldern i alla fall. Men jag jobbade och det försvann, så jag började slappna av, kanske lite för mycket? Slutade plocka fram godis och leksak vid hundmöten och kallade bara in honom eller bad honom lägga sig. Fungerade utan problem. Men sen efter att han blev halt och fick mycket vila och kopplepromenader kom det igen, han är 1år och 3månader nu. Så jag plockade fram godis och leksaker igen och det fungerade, håller fortfarande på med godis och leksaker. Det har hänt två gånger nu, på kanske 3månader. Alltså från att han blev halt och sen frisk. Det är när jag glömmer godis och leksak och istället ber honom strängt inte gå dit, eller ropar stop i panik som det brister. Det jag inte förstår att det gick från att jag kunde kalla in eller be honom lägga sig utan problem, och behövde inte använda godis eller leksak, till att jag måste starta från noll med en massa lek och godis igen.

Ja, småhundar brukar vara skälligare och mer "mot", medans de stora bara strosar förbi. Men Ilo har sen han kom till mig varit osäker på stora hundar. Aldrig haft något trauma. Men schäfer och uppåt har han alltid krypit ihop för och fjäskat, och nu på senare skällt ut. Han är annars inte en rädd hund, väldigt framåt och positiv, men mjuk och snäll. Inte en arg cell i kroppen.

Jag hittade hundägaren och bad om ursäkt, hon förstod och sa att det inte var någon fara :) kändes otroligt skönt! Hon trodde att han vaktade valpen? ´Han är mer på spän mot människor och hundar om valpen är med på promenad, men det tar jag som att det är jag som inte kan ge lika mycket hjälp eftersom valpis får 50%.

Tål att nämnas att denna hund aldrig sprungit fram och tagit tag eller hoppat mot någon. Utan hans skäll är mer "bort härifrån!" och han hoppar med framtassarna samtidigt som han säger "boff, boff" :d Och det är inget vanligt beteende från honom. Kanske 1/10 gånger det händer under de dåliga perioder vi haft.
 
Sv: Ett steg bakåt, besviken matte..

Om du har lätt för att bli överraskad och ta till panikrösten så kanske du ska börja köra "panikinkallningar" utan att det finns något där. Jag gör det ibland på mina och då blir det superjackpott!
 
Sv: Ett steg bakåt, besviken matte..

Jag brukar köra liggkommandot han har vid hundmöten då han är långt ifrån ibland, då ingen hund finns i närheten. Då brukar han se sig överraskat omkring och sen lägga sig. Så man märker ju att han kopplar mina ord och tonlägen till "hund!". Dock kommer inte min panikröst så ofta, nu var det när jag hade valpen med och det kom en hund just runt hörnet, jag kollade åt valpen och såg sen ilo stå 20m från hunden med väldigt intensiv kroppshållning, jag roppade "NEJ, LIIIGG , STANNNA" ... :eek: så han boffade mot hunden och happade upp och net med framdelen.. Kan ju inte förvänta mig bättre gensvar på mina trippelkommandon i panik..

Det andra tillfället var då det kom en lös hund utan matte/husse (man hörde matte/husse ropa på håll) , jag var orolig att den hunden skulle skrämma valpen, så jag sa ligg åt ilo, ställde mig framför valpen och ilo och gormade åt mötande hund att gå. Och Ilo tyckte att det var läge att hjälpa mesmatte med att jaga iväg hunden.. Han jagade iväg hunden väldigt fint tillbaka till sin matte och kom tillbaka nöjd och glad. :eek:

Vardagligen är jag ganska duktig på att belöna och berömma skvaller och se mtande i god tid, låter aldrig han passera en krk utan mig osv. Och det funkar suuper. Men det är sådana där tillfällen. Råkar jag släppa koncentrationen, och blir överraskad så ropar jag till i panik, och det är då min hund agerar som han gör. Och efteråt blir man så besviiiken..
 
Sv: Ett steg bakåt, besviken matte..

åh dumma dumma hund :cry:

Vad ska jag göra. Jag var ute själv med honom och tränade, skötte sig utmärkt för alla hundar vi träffade. Lyssnade på mig superbra. Men så har jag valpen med ut på gården 5min för att kissa, och ilo gör utfall på en hund.. Går ut och tränar själv med honom och blir riktigt hård, skippar godis utan säger på skrapen nej och ligg. Fungerar utmärkt. Ska till bilen med valpen och har ilo med, han gör utfall på en hund så jag tag ett ordentligt tag och drämde han i backen och röt att nu får det f***n vara nog. Ilo skämdes och vi tog med valpen på en promenad och jag var stenhård då vi träffade hundar efter det.

Jag kopplar det till att han vaktar valpen nu. Eftersom det nästan är endast då valpen är med. Tycker ni jag ska vara hård med honom? Godiset biter ju inte alls längre. Jag är så besviken :cry: det här är inte min hund. Han har ALDRIG gjort utfall någonsin. Han aktiveras mer än vanligt nu så det är inte att han är understimulerad. Jag fattar inte vart det hlt plötsligt komme rifrån denna aggressivitet...

Hjälp mig med det här. Jag skäms så, idag blev hundägaren dundersur på mig och jag såg ut som en skamsen hund med tårar i ögonen då jag bad om ursäkt tuusen gånger... Han går i koppel eftersom jag inte litar på han för 1 öre längre.
 
Sv: Ett steg bakåt, besviken matte..

Ska till bilen med valpen och har ilo med, han gör utfall på en hund så jag tag ett ordentligt tag och drämde han i backen och röt att nu får det f***n vara nog. Ilo skämdes och vi tog med valpen på en promenad och jag var stenhård då vi träffade hundar efter det.

Jag kopplar det till att han vaktar valpen nu. Eftersom det nästan är endast då valpen är med. Tycker ni jag ska vara hård med honom? Godiset biter ju inte alls längre. Jag är så besviken :cry: det här är inte min hund. Han har ALDRIG gjort utfall någonsin. Han aktiveras mer än vanligt nu så det är inte att han är understimulerad. Jag fattar inte vart det hlt plötsligt komme rifrån denna aggressivitet...

Hjälp mig med det här. Jag skäms så, idag blev hundägaren dundersur på mig och jag såg ut som en skamsen hund med tårar i ögonen då jag bad om ursäkt tuusen gånger... Han går i koppel eftersom jag inte litar på han för 1 öre längre.

Hundar skäms inte, men han blev säkert rädd för dig och det var det du uppfattade som skamm.

Om min hund gör utfall skulle jag inte gå omkring och skämmas och be om ursäkt. Jag skulle fokusera på min hund och vår träning. Jag skulle inte släppa fokus på min hund tillräkligt länge för att by mig om ifall andra hundägare blev sura och ursäjta mig. Så länge din hund gjort någon skada behöver du väl inte be om ursäkt. Träna med din hund istället.

Om han vaktar valpen så skulle jag se till att gå separata promenader när du ska träna din äldre hund. Har du ingen sambo/kompis som kan ölja meddig ut så att en går med valpen och du kan fokusera helt på Ilo?

Har han verkligen INGEN osäkerhet/aggression gentemot andra hundar när han är själv? Även om han inte gör utfall så kanske han ändå inte känner sig bekväm bland andra hundar.
 
Sv: Ett steg bakåt, besviken matte..

Hundar skäms inte, men han blev säkert rädd för dig och det var det du uppfattade som skamm.

Om min hund gör utfall skulle jag inte gå omkring och skämmas och be om ursäkt. Jag skulle fokusera på min hund och vår träning. Jag skulle inte släppa fokus på min hund tillräkligt länge för att by mig om ifall andra hundägare blev sura och ursäjta mig. Så länge din hund gjort någon skada behöver du väl inte be om ursäkt. Träna med din hund istället.

Om han vaktar valpen så skulle jag se till att gå separata promenader när du ska träna din äldre hund. Har du ingen sambo/kompis som kan ölja meddig ut så att en går med valpen och du kan fokusera helt på Ilo?

Har han verkligen INGEN osäkerhet/aggression gentemot andra hundar när han är själv? Även om han inte gör utfall så kanske han ändå inte känner sig bekväm bland andra hundar.

Ja, med skäms menar jag hukar sig och slokar med öronen. Min hund är väldigt känslig så jag brukar aldrig skälla på honom. Men jag blir så chockad av det här beteendet. Jag vet ju vad jag tänker själv då andra hundar hänger i koppel och skäller mot en...

Ilo är ingen "rädd" hund, men han är har aldrig haft behov att dominera, väldigt fjäskig och förarvek. När han leker med andra hundar är han väldigt fjäskig men samtidigt kan han leka ordentligt utan att blir nervös eller tycka att det blir för mycket, oftast är han den hunden som blir för mycket. Han har en lapsk vallhund som kompis som är en ganska hanig hane. Han brukar lägga raggen åt många hanhundar och även kastrater. Men mot Ilo har han aldrig gjort det, jag antar att det är för att min hund är så pass "underlägsen" med andra hundar. På brukshundklubben är vi varje dag då det är stora som små hundar kring oss, Ilo ger dom inte ens en blick då. Vi är även på gruppträningar och Ilo har inget intresse i hundarna och bryr sig heller inte om någon kommer lös mot honom, utan han hälsar glatt. Ingen osäkerhet där. Detta är något nytt som endast kommit på promenader, och då valpen är med. Har hänt en gång utan valp, men då hade jag bara varit inne och lämnat valpen så han han kanske inte uppfatta att den inte var med?

Jag går långa promenader själv med honom. De gånger jag har med valpen är på väg till bilen, eller ut på gården och kissa. Och det är då Ilos utfall kommer. Inte då jag går själv med honom. Jag tog med valpen nu eter ilos utfall, på en promenad, för att jag ville korrigera Ilo då jag visste att utfall skulle komma då valpen var med, vi mötte en hund. Redan innan ilo han resa sig och spänna sig så sa jag nej på skarpen och så ett skarpt ligg. Då la han sig utan att ens visa tecken på utfall.
 
Sv: Ett steg bakåt, besviken matte..

Men är det fel av mig att börja bli bestämd? Jag tollererar inte detta beteende. Men samtidigt vill jag göra rätt så det inte blir en "vane sak". Godis och belöning fungerar då valpis inte är med, då räcker det till och med med en snabb godis i förbifarten och han har inte ens en tanke till utfall.

Men när valpis är med ser han inte godis och han är otroligt snabb på att skälla ut mötande hund. Skriker jag och gormar gör han utfall. Men om jag bestämd och skarpt säger åt han i tid så händer det inget. Men skapar jag en osäkerhet då om jag varje gång det kommer en hund, säger till med skarp "hotande" röst åt honom? (hoppas ni förstår hotande, ungeär som "du skulle bara våga") låter hemskt, men jag kan vill verkligen INTE ha en hund som börjar göra detta.
 
Sv: Ett steg bakåt, besviken matte..

Men är det fel av mig att börja bli bestämd? Jag tollererar inte detta beteende. Men samtidigt vill jag göra rätt så det inte blir en "vane sak". Godis och belöning fungerar då valpis inte är med, då räcker det till och med med en snabb godis i förbifarten och han har inte ens en tanke till utfall.

Men när valpis är med ser han inte godis och han är otroligt snabb på att skälla ut mötande hund. Skriker jag och gormar gör han utfall. Men om jag bestämd och skarpt säger åt han i tid så händer det inget. Men skapar jag en osäkerhet då om jag varje gång det kommer en hund, säger till med skarp "hotande" röst åt honom? (hoppas ni förstår hotande, ungeär som "du skulle bara våga") låter hemskt, men jag kan vill verkligen INTE ha en hund som börjar göra detta.

När han inte gör utfall utan lyssnar på ditt ligg. Belönar du då efteråt? Hur nära ska hundarna vara för att han ska göra utfall? Finns det ingen dunderbelöning du skulle kunna använda? Typ hjärta eller nått?
 

Liknande trådar

Övr. Hund Min tollare fyller 2 år i slutet av mars. Han är en underbar hund med mycket energi och glädje. Vårt (eller egentligen mitt) problem är...
2 3
Svar
50
· Visningar
8 776
Senast: AlmostEasy
·
Övr. Hund Hej allihopa! Jag är helt ny här och blev tipsad om detta forum då jag använder positiva metoder när jag tränar min tjej. Jag pluggar...
2
Svar
32
· Visningar
11 636
Senast: Milosari
·
  • Låst
  • Artikel
Dagbok Det här året borde ha varit ett av de eller rentav det allra bästa året i mitt liv. Med en pigg och glad unghund, med åldern inne för...
2
Svar
21
· Visningar
4 019
Senast: Takire
·
Övr. Hund Vi har en ettårig dvärgschnauzerkille Frippe som på många sätt känns som världens enklaste hund. Lugn och trygg och lagom social med nya...
Svar
19
· Visningar
3 335

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Guldfasanerna
  • Valp 2024
  • Kattsnack 11 🐈‍⬛🐈

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp