FÅRtråden

Om du stoppar ner en sondslang, kommer det upp gas?

Det kan vara bloated lamb syndrome, men det kan vara en massa mindre allvarliga saker också.

Bajset ser ok ut, tror att det va hennes rumpa det jag såg kom ifrån. Hade med min ettåring först när jag upptäckte det, så dåliga undersökningsmöjligheter. Och sen va det mörkt och de går fortfarande ute i hage. Jag vet inte hur man stoppar ner en sondslang så det kanske vi provar imorgon i dagsljus om hon fortfarande är svullen om magen. Sådär i ätgropen eller va det kallas mellan revben och höft.
Feber vet jag inte, totalt hjärnsläpp när jag fick höra trumsjuka och att jag måste i med olja direkt. Ska kolla det imorgon bitti! Kan då kolla kiss och analöppning, aldrig kollat där mer än att se att hon aldrig har haft diarré, och hon va inte kladdig i baken idag heller, då borde ju bajset va bra? Vad rörig jag blev nu. Eller så är hon förstoppad, kan de bli det?

Men om det inte är trumsjuka, vad kan det va? Så kan jag läsa på. Står inget om trumsjuka i boken Får... Är det ovanligt?
 
Bloated lamb syndrome lät som det bara drabbar flaskmatade lamm? Hon är avvand sen början av augusti. Får bara lite kornkross ibland när jag är där och hälsar på och vill känna och klappa ordentligt på dom. Typ en turkisk yoghurt burk på fyra tackor då.
 
Hon mår bra! :laugh: for ner imorse med nytt ensilage och de kom springande allihop och började äta. Även lilla sjuklingen! Fick inte komma för nära henne men kunde klappa och känna på magen en stund och den va helt mjuk på båda sidor och såg inte svullen ut alls längre. Så skönt att olja hjälpte :up: då måste det ju ha varit trumsjuka, annars borde det inte hjälpt tänker jag.
 
Lovade mig själv i våras att aldrig mer behöva klippa bjässen till suffolktacka, så nu blev det slakt. Hon vägde strax över 115 kg i våras, aningens mer nu skulle jag tro med en hel betessäsong i ryggen och helt lammfri.

Fällen är den största jag sett, skulle gå att ha som säng! Den täcker alltså TVÅ stora lastpallar. :eek:

11225365_10154164065618666_3431963525532985365_n.jpg
 
Lovade mig själv i våras att aldrig mer behöva klippa bjässen till suffolktacka, så nu blev det slakt. Hon vägde strax över 115 kg i våras, aningens mer nu skulle jag tro med en hel betessäsong i ryggen och helt lammfri.

Fällen är den största jag sett, skulle gå att ha som säng! Den täcker alltså TVÅ stora lastpallar. :eek:

11225365_10154164065618666_3431963525532985365_n.jpg
Har du ingen bild på henne som levande, där man ser storleken?
 
Här ser man hennes rygglinje, bakom den stora med ljust huvud. Den "lilla" vita som står med sidan mot kameran väger 65-70 kg. Suffolk/texelkorsningen bakom henne ca 90 och så "kommandorans" rygg som sticker upp 10 cm till. Tror tyvärr inte jag har några uppställningsbilder där hon syns så bra, hon var rätt skygg.

14856063_10154161662498666_648032644906521036_o.jpg
 
Lovade mig själv i våras att aldrig mer behöva klippa bjässen till suffolktacka, så nu blev det slakt. Hon vägde strax över 115 kg i våras, aningens mer nu skulle jag tro med en hel betessäsong i ryggen och helt lammfri.

Fällen är den största jag sett, skulle gå att ha som säng! Den täcker alltså TVÅ stora lastpallar. :eek:

11225365_10154164065618666_3431963525532985365_n.jpg

Vilket stort får! tänk att möta henne (levandes) i en mörk gränd :nailbiting: :laugh:
 
Jag undrar om ni klippt ett lamm innan slakt någon gång? min bagge är född i våras, men har blivit så spräpig och bossig i pälsen efter inställning så jag tror inte hans skinn går att ta vara på som det är nu. :(
Men jag hoppas han redan betäckt och de funnit honom gott luktande manlig, så jag tänkte klippa honom snarast. när kan jag då anmäla slakt tror ni om jag vill ta skinnet? Kan 6-8 veckor stämma som det står på nätet?
 
Jag undrar om ni klippt ett lamm innan slakt någon gång? min bagge är född i våras, men har blivit så spräpig och bossig i pälsen efter inställning så jag tror inte hans skinn går att ta vara på som det är nu. :(
Men jag hoppas han redan betäckt och de funnit honom gott luktande manlig, så jag tänkte klippa honom snarast. när kan jag då anmäla slakt tror ni om jag vill ta skinnet? Kan 6-8 veckor stämma som det står på nätet?
Jo, det brukar räcka med 6-8 veckor. Jag skickade mina lamm till slakt igår, däribland ett tacklamm som råkade bli klippt av misstag den 21/9 när resten av fåren klipptes.
Hennes ull hade definitivt växt ut tillräckligt långt för att det skulle vara rimligt att "ta skinnet".
 
Jo, det brukar räcka med 6-8 veckor. Jag skickade mina lamm till slakt igår, däribland ett tacklamm som råkade bli klippt av misstag den 21/9 när resten av fåren klipptes.
Hennes ull hade definitivt växt ut tillräckligt långt för att det skulle vara rimligt att "ta skinnet".

Då va det typ 9 veckor sen hon klipptes om jag tänker rätt. Jag kanske ska sikta på 8 veckor då när jag anmäler önskat datum.
Skönt att höra, tack :)
 
Jag tittade på Mandelmans idag på tv och blev lite fundersam kring sättet att hantera lammen på, så tänkte att jag skulle fråga er kunniga här inne.

Är det vanligt att en, när en ska adoptera in en moderlös lamm till en tacka som förlorat sin, lägger det döda lammet i en säck ihop med det levande och "blandar runt"?

Jag förstår alltså grejen med att få det levande lammet att lukta som det gamla - men att "skaka runt" dem i en säck känns, för mig som lekman, något makabert. Därav min undran.
 
Jag tittade på Mandelmans idag på tv och blev lite fundersam kring sättet att hantera lammen på, så tänkte att jag skulle fråga er kunniga här inne.

Är det vanligt att en, när en ska adoptera in en moderlös lamm till en tacka som förlorat sin, lägger det döda lammet i en säck ihop med det levande och "blandar runt"?

Jag förstår alltså grejen med att få det levande lammet att lukta som det gamla - men att "skaka runt" dem i en säck känns, för mig som lekman, något makabert. Därav min undran.
Aldrig hört talas om, däremot att man smörjer in det moderslösa lammet med nya tackans efterbörd.
 
Jag tittade på Mandelmans idag på tv och blev lite fundersam kring sättet att hantera lammen på, så tänkte att jag skulle fråga er kunniga här inne.

Är det vanligt att en, när en ska adoptera in en moderlös lamm till en tacka som förlorat sin, lägger det döda lammet i en säck ihop med det levande och "blandar runt"?

Jag förstår alltså grejen med att få det levande lammet att lukta som det gamla - men att "skaka runt" dem i en säck känns, för mig som lekman, något makabert. Därav min undran.
Aldrig sett. Vet folk som flår det döda och trär huden på adoptionslammet... På jobbet blöter vi ner adoptionslammet med varmt vatten, sprayar lite saltvatten på och klafsar över fosterhinnor/fostervatten om det går. Hemma lyckades jag med en genom att helt enkelt lyfta in lammet till nya mamman... en del är inte så bra på matte ;)
 
Aldrig sett. Vet folk som flår det döda och trär huden på adoptionslammet... På jobbet blöter vi ner adoptionslammet med varmt vatten, sprayar lite saltvatten på och klafsar över fosterhinnor/fostervatten om det går. Hemma lyckades jag med en genom att helt enkelt lyfta in lammet till nya mamman... en del är inte så bra på matte ;)
Det känns ju också något makabert, att flå set döda lammet, fast samtidigt inte så traumatiskt för det levande lammet (?). Annars låter ju saltvatten och smörja in lammet som vettiga lösningar om dom fungerar. Men det känns skönt att "blanda runt" lammen inte är en allmän standard iaf :crazy:
Aldrig hört talas om, däremot att man smörjer in det moderslösa lammet med nya tackans efterbörd.
 
Det känns ju också något makabert, att flå set döda lammet, fast samtidigt inte så traumatiskt för det levande lammet (?). Annars låter ju saltvatten och smörja in lammet som vettiga lösningar om dom fungerar. Men det känns skönt att "blanda runt" lammen inte är en allmän standard iaf :crazy:

Jag har aldrig stoppat några lamm i en säck och blandat runt.

När jag behövt adoptera bort lamm, så har det gått som allra lättast, om det finns en annan tacka som precis håller på att lamma/just fått sitt lamm och inte riktigt hunnit bekanta sig med sitt lamm än.
Då brukar det fungera att bara stoppa in lammet till tackan, utan att vare sig smörja in med fosterhinnor eller något annat. Kan tillämpas när en orutinerad tacka får trillingar eller fyrlingar, samtidigt som en äldre tacka bara får ett lamm t.ex.

Om det dröjt lite längre, så har jag smort in med fosterhinnor/efterbörd, och sedan får man oftast jobba på saken, binda upp tackan eller placera henne i en adoptionsgrind, så att hon inte kan stånga ihjäl extralammet och så att tackan blir tvingad att stå still när lammet ska äta. Efter 2-7 dagar har tackan accepterat lammet, jag har hittills inte misslyckats, men det är väldigt få gånger jag provat. På snart 15 år med får, så har jag adopterat bort lamm ungefär 10 gånger.

Erfarenheten från lammadoptioner var bra att ha med när mitt sto dog 6 timmar efter att fölet fötts.
Det tog nästan ett dygn att få amman att acceptera fölet. Varje gång fölet borde/skulle äta, så band vi upp amman, och höll upp ett framben på henne så fölet kunde få dia. Gradvis accepterade hon fölet, och efter 22 timmar så tog hon det fullt ut. Envishet var ett måste i processen.
 
Vi är påväg att flytta till en större gård(familjegård) och äntligen kommer vi kunna skaffa får :) tanken är att börja smått för eget bruk och sedan öka på eftersom och förhoppningsvis kunna få det som en liten extra inkomst om det visar sig vara våran grej. Har köpt mig boken "Får" och här ska sträckläsas :D Hur många får har ni och hur många hektar mark går åt till bete och vinterfoder?
 
Vi är påväg att flytta till en större gård(familjegård) och äntligen kommer vi kunna skaffa får :) tanken är att börja smått för eget bruk och sedan öka på eftersom och förhoppningsvis kunna få det som en liten extra inkomst om det visar sig vara våran grej. Har köpt mig boken "Får" och här ska sträckläsas :D Hur många får har ni och hur många hektar mark går åt till bete och vinterfoder?
Vad kul att ni tänker er får!

För att svara på några av frågorna:
Hur mycket mark som går till bete och foderproduktion, beror både på markens beskaffenhet, och på fårrasen.

Förenklat, så kan man börja med att skilja på köttraserna (Texel, Suffolk, Oxford Down, Dorset, Leicester Dorper t.ex.), och lantraserna (Gotlandsfår, Gutefår, Finull, Ryafår, de olika allmogeraserna t.ex.).

Dessutom brukar många (de flesta) vars huvudsakliga produktion är att föda upp lamm för slakt, skapa korsningstackor mellan köttras och lantras (t.ex. Dorset/Finull) för att få ut de bästa av raserna genom heterosiseffekten (köttansättning+hög fertilitet) för att sedan ta ytterligare en ras (t.ex. Texel) för att få stabil avkastning i form av lamm med hög slaktkvalitet.
Sedan finns det en etablerad korsningsras som kallas för "Jämtlandsfår", där man tagit en köttraskorsning, och förfinat ullkvaliteten genom att korsa in Merinofår och Finullsfår. Dess egenskaper kan mest liknas vid en köttras med bra ull.

Lantraserna blir inte lika "köttiga" och stora som köttraserna, och dessutom så växer de i varierande grad (beroende på ras) långsammare än köttraserna, innan lammen uppnår en lämplig slaktvikt, men dessa får hålls ofta för skinnens skull (Gotlandsfår), för ullens skull, och/eller som landskapsvårdare.

Köttraserna är avlade för att lammen ska växa fort och ha mycket kött på kroppen, och behöver/vill ha bra beten, förutom till sintackor. Det handlar om beten som är mer åt åkermarkshållet, med insådd lämpligt betesblandning, återväxtvallar eller annat som ger dem goda förutsättningar att växa, därmed inte sagt att de inte äter örter eller sly, men de behöver kraftigare beten.
På motsvarande sätt behöver tackorna ha högkvalitativt foder, inklusive det som behövs i form av kraftfoder, och naturligtvis mineraler.

Lantraserna trivs, och växer enligt sina förutsättningar, på beten med örter och lövsly förutom gräs. Alltså fungerar de bra på traditionella naturbetesmarker, som är för magra för att köttrasfåren ska kunna utvecklas optimalt. De är helt enkelt anpassade till att gå på stora, något magrare betesmarker.
Även lantrasfåren behöver ett bra vinterfoder, kraftfoder och mineraler, men de är mindre till växten, så det går åt mindre foder, och ofta kan man klara sig väldigt långt på ett riktigt bra grovfoder, men det är nästan omöjligt att få fram ett så bra grovfoder så att behovet täcks vid lamning och digivning. Man kan säga att lantrasfåren är lättfödda, medan köttrasfåren är svårfödda.

Så hur stora beten man behöver, beror både på fårrasen, och vad det är för sorts beten man har.

Men oavsett ras, för att kunna låta betet vila (från parasiter) och växa tillbaka, så behöver man oftast 2-5 hektar till 6-10 tackor med lamm.

Betena behöver dessutom vara indelade i ett flertal fållor, eftersom man för de flesta raser (utom Gotlands- och Gutefår) absolut måste skilja av bagglammen från resten av flocken efter ca 3 månader för att inte få tjuvbetäckningar. Så enbart för att kunna skilja olika grupper med får åt, och för att låta betena vila, så behöver man (bör man ha) fler hektar än vad som egentligen går åt för att ätas upp.
Det fungerar bra att växelbeta mellan hästar och får. De äter upp varandras parasiter (dessa är olika) och sanerar efter varandra, och fåren betar dessutom upp runt/i hästarnas toaletter. Och så kan man rotera beten mellan de olika djurslagen, och därmed minimera parasittrycket trots att man inte har så många fållor som man "egentligen" skulle behöva.

Så här gör jag för att minska parasittrycket:
Den fålla som jag räknar med att mina lamm ska gå ut på först under våren, låter jag hästarna beta ner ordentligt i augusti-september, och så får en grupp får beta den hage där hästarna ska ut beta när det börjat växa....

För att få fram bra vinterfoder till fåren, så behöver man normalt skapa några vallar som är avsedda för att ge fårfoder. Hur stora arealer man behöver beror på avkastningen från vallen, och på fodrets kvalitet.

Vinterfodret till får som ska ge lamm, ska vara finbladigt/spätt, och ha både hög energi och högt proteininnehåll. För grovt foder (för högt fiberinnehåll, för grova stjälkar) kan inte ätas av fåren, utan sorteras bort och blir till spill.

Vallarna kan innehålla en blandning av finbladigare/spädare grässorter, baljväxter (vitklöver, kärringtand t.ex.), och smakliga örter (t.ex. kummin, svartkämpar). Men man bör avstå helt, eller ha mycket liten inblandning av rödklöver som innehåller naturligt östrogen, som med stor sannolikhet minskar fertiliteten. "Kofoder" eller "hästfoder" passar inte till får, däremot så passar "kalvfoder" (utan rödklöver).

Vallarna behöver skördas i tid (tidig 1:a skörd, månadskiftet maj/juni här hos mig), för att inte näringsvärdena ska gå ner för mycket och för att fodret inte ska för grovt, vilket gör att det är svårt att få fram hö som är "tillräckligt bra" ur näringssynpunkt. Har man minst ca 12-15 tackor är det bättre att göra ensilage, so iofs kan vara ganska torrt ("hösilage"), men som kan skördas tidigt.
Och så kan man ta en andra skörd på vallarna, där man endera tar den tidigt till fåren, eller låter det hela växa lite längre, och skapar "hästmat".

För mina ca 20-25 tackor, samt en del bagglamm som går till slakt först framåt jultid, så avsätter jag 30 rundbalar ensilage, samt 3-4 ton hö på småbal. Till strö avsätter jag 4-5 ton halm på småbal och 6-8 runbalar. Halmen delas med hästarna, och jag vet inte exakt hur mycket som används av respektive djurslag.

Höet används på vårkanten dels inne, men också ute, innan betena växer ordentligt, och det är för varmt för ensilage.
Men småbalshöet används också till hästarna, och det är nog så att hästarna äter upp det mesta av småbalshöet. Hästarna (som går på lösdrift) fodras huvudsakligen med egenproducerat hösilage eller rundbalshö under vintern, men inne i stallet använder jag småbalarna.

Jag har i dagsläget 25 hektar totalt, varav 7 hektar vall, som delas av hästar och får. Men mycket av denna mark är naturbeten med låg avkastning. Halm köper jag.
 
Vad kul att ni tänker er får!

För att svara på några av frågorna:
Hur mycket mark som går till bete och foderproduktion, beror både på markens beskaffenhet, och på fårrasen.

Förenklat, så kan man börja med att skilja på köttraserna (Texel, Suffolk, Oxford Down, Dorset, Leicester Dorper t.ex.), och lantraserna (Gotlandsfår, Gutefår, Finull, Ryafår, de olika allmogeraserna t.ex.).

Dessutom brukar många (de flesta) vars huvudsakliga produktion är att föda upp lamm för slakt, skapa korsningstackor mellan köttras och lantras (t.ex. Dorset/Finull) för att få ut de bästa av raserna genom heterosiseffekten (köttansättning+hög fertilitet) för att sedan ta ytterligare en ras (t.ex. Texel) för att få stabil avkastning i form av lamm med hög slaktkvalitet.
Sedan finns det en etablerad korsningsras som kallas för "Jämtlandsfår", där man tagit en köttraskorsning, och förfinat ullkvaliteten genom att korsa in Merinofår och Finullsfår. Dess egenskaper kan mest liknas vid en köttras med bra ull.

Lantraserna blir inte lika "köttiga" och stora som köttraserna, och dessutom så växer de i varierande grad (beroende på ras) långsammare än köttraserna, innan lammen uppnår en lämplig slaktvikt, men dessa får hålls ofta för skinnens skull (Gotlandsfår), för ullens skull, och/eller som landskapsvårdare.

Köttraserna är avlade för att lammen ska växa fort och ha mycket kött på kroppen, och behöver/vill ha bra beten, förutom till sintackor. Det handlar om beten som är mer åt åkermarkshållet, med insådd lämpligt betesblandning, återväxtvallar eller annat som ger dem goda förutsättningar att växa, därmed inte sagt att de inte äter örter eller sly, men de behöver kraftigare beten.
På motsvarande sätt behöver tackorna ha högkvalitativt foder, inklusive det som behövs i form av kraftfoder, och naturligtvis mineraler.

Lantraserna trivs, och växer enligt sina förutsättningar, på beten med örter och lövsly förutom gräs. Alltså fungerar de bra på traditionella naturbetesmarker, som är för magra för att köttrasfåren ska kunna utvecklas optimalt. De är helt enkelt anpassade till att gå på stora, något magrare betesmarker.
Även lantrasfåren behöver ett bra vinterfoder, kraftfoder och mineraler, men de är mindre till växten, så det går åt mindre foder, och ofta kan man klara sig väldigt långt på ett riktigt bra grovfoder, men det är nästan omöjligt att få fram ett så bra grovfoder så att behovet täcks vid lamning och digivning. Man kan säga att lantrasfåren är lättfödda, medan köttrasfåren är svårfödda.

Så hur stora beten man behöver, beror både på fårrasen, och vad det är för sorts beten man har.

Men oavsett ras, för att kunna låta betet vila (från parasiter) och växa tillbaka, så behöver man oftast 2-5 hektar till 6-10 tackor med lamm.

Betena behöver dessutom vara indelade i ett flertal fållor, eftersom man för de flesta raser (utom Gotlands- och Gutefår) absolut måste skilja av bagglammen från resten av flocken efter ca 3 månader för att inte få tjuvbetäckningar. Så enbart för att kunna skilja olika grupper med får åt, och för att låta betena vila, så behöver man (bör man ha) fler hektar än vad som egentligen går åt för att ätas upp.
Det fungerar bra att växelbeta mellan hästar och får. De äter upp varandras parasiter (dessa är olika) och sanerar efter varandra, och fåren betar dessutom upp runt/i hästarnas toaletter. Och så kan man rotera beten mellan de olika djurslagen, och därmed minimera parasittrycket trots att man inte har så många fållor som man "egentligen" skulle behöva.

Så här gör jag för att minska parasittrycket:
Den fålla som jag räknar med att mina lamm ska gå ut på först under våren, låter jag hästarna beta ner ordentligt i augusti-september, och så får en grupp får beta den hage där hästarna ska ut beta när det börjat växa....

För att få fram bra vinterfoder till fåren, så behöver man normalt skapa några vallar som är avsedda för att ge fårfoder. Hur stora arealer man behöver beror på avkastningen från vallen, och på fodrets kvalitet.

Vinterfodret till får som ska ge lamm, ska vara finbladigt/spätt, och ha både hög energi och högt proteininnehåll. För grovt foder (för högt fiberinnehåll, för grova stjälkar) kan inte ätas av fåren, utan sorteras bort och blir till spill.

Vallarna kan innehålla en blandning av finbladigare/spädare grässorter, baljväxter (vitklöver, kärringtand t.ex.), och smakliga örter (t.ex. kummin, svartkämpar). Men man bör avstå helt, eller ha mycket liten inblandning av rödklöver som innehåller naturligt östrogen, som med stor sannolikhet minskar fertiliteten. "Kofoder" eller "hästfoder" passar inte till får, däremot så passar "kalvfoder" (utan rödklöver).

Vallarna behöver skördas i tid (tidig 1:a skörd, månadskiftet maj/juni här hos mig), för att inte näringsvärdena ska gå ner för mycket och för att fodret inte ska för grovt, vilket gör att det är svårt att få fram hö som är "tillräckligt bra" ur näringssynpunkt. Har man minst ca 12-15 tackor är det bättre att göra ensilage, so iofs kan vara ganska torrt ("hösilage"), men som kan skördas tidigt.
Och så kan man ta en andra skörd på vallarna, där man endera tar den tidigt till fåren, eller låter det hela växa lite längre, och skapar "hästmat".

För mina ca 20-25 tackor, samt en del bagglamm som går till slakt först framåt jultid, så avsätter jag 30 rundbalar ensilage, samt 3-4 ton hö på småbal. Till strö avsätter jag 4-5 ton halm på småbal och 6-8 runbalar. Halmen delas med hästarna, och jag vet inte exakt hur mycket som används av respektive djurslag.

Höet används på vårkanten dels inne, men också ute, innan betena växer ordentligt, och det är för varmt för ensilage.
Men småbalshöet används också till hästarna, och det är nog så att hästarna äter upp det mesta av småbalshöet. Hästarna (som går på lösdrift) fodras huvudsakligen med egenproducerat hösilage eller rundbalshö under vintern, men inne i stallet använder jag småbalarna.

Jag har i dagsläget 25 hektar totalt, varav 7 hektar vall, som delas av hästar och får. Men mycket av denna mark är naturbeten med låg avkastning. Halm köper jag.

Tack så jättemycket för så utförlig information, guld värt!:) Vet du vilka grässorter som är bra till får? I nuläget tar vi eget hö till hästarna och säljer även en stor del. På den vallen som ska sås om efter nästa skörd är det i nuläget Timotej och ängsvingel(det har under åren även kommit i en liiiten del klöver). Marken är fin dränerad åkermark som i nuläget är delvis utarrenderat till ekologisk rapsodling så kommer ju ändå plöjas och sås om på rubbet :)
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp