Ryttarhälsa Fegistråden

Jo, läste att det inte fungerat att betsla upp. Till en gammal foderhäst hade jag ett rakt babypelham, ibland med två tyglar. Det kanske kan vara något annars? Martingal tycker jag själv inte gjort från eller till heller, men just graman tycker jag fungerar som en bra nödbroms som ger extra trygghet.
Jo, det kanske skulle vara något! :up: Då skulle jag ju på ett annat sätt kunna reglera "skärpan" själv. Och raka mundelar funkar på honom. Tack för tipset! :bow:
Graman vet jag inte riktigt vad jag tycker om, men det kanske är värt att ha i bakhuvudet iaf! :)
 
Ska ut till hästen imorgon och känslan just nu är att jag ska försöka rida lite. Dock är det halt så även om han har brodd runtom så blir det bara skritt.
Har i alla fall blivit visad ett fält en bit bort där vi får vara och tex longera, där kan han få trava och galoppera nu när det är halt.
Hoppas bara jag vågar mig upp imorgon och att han uppför sig.
 
Ska ut till hästen imorgon och känslan just nu är att jag ska försöka rida lite. Dock är det halt så även om han har brodd runtom så blir det bara skritt.
Har i alla fall blivit visad ett fält en bit bort där vi får vara och tex longera, där kan han få trava och galoppera nu när det är halt.
Hoppas bara jag vågar mig upp imorgon och att han uppför sig.
Håller tummarna! :):up:
 
Hästen var hur go som helst när jag hämtade in honom - men ville inte ens sadla upp. Longerade en liten stund och gick en kortis istället - och mår hur dåligt som helst över det :banghead:.

Imorgon ska sambon med, om vädret tillåter i och med liten, och få ta häst i grimskaft när jag rider. Eller åker uppepå, snarare.
 
Hästen var hur go som helst när jag hämtade in honom - men ville inte ens sadla upp. Longerade en liten stund och gick en kortis istället - och mår hur dåligt som helst över det :banghead:.

Imorgon ska sambon med, om vädret tillåter i och med liten, och få ta häst i grimskaft när jag rider. Eller åker uppepå, snarare.
Nu gör du precis som jag brukar göra när det inte blivit som jag egentligen vill :( man blir så nere och allt känns så misslyckat. Men man måste försöka att inte se det så. Tänk vad bra att du i alla fall fick umgås med din häst och göra annat, rida måste ju inte vara prio ett :) (men jag vet hur det känns...)
 
Nu gör du precis som jag brukar göra när det inte blivit som jag egentligen vill :( man blir så nere och allt känns så misslyckat. Men man måste försöka att inte se det så. Tänk vad bra att du i alla fall fick umgås med din häst och göra annat, rida måste ju inte vara prio ett :) (men jag vet hur det känns...)
Tack, jag behövde höra det. Sambon sa samma. Känner mig ändå så... feg. Platsar verkligen i tråden :p.
 
Känner mig sådär efter dagens tur. Gick första tredjedelen av turen. Kom sen upp och vi travade och galopperade. Jättemysigt och fast han helst inte ville avbryta galoppen (vi hade vääldigt samlad galopp innan han slutligen bröt till trav igen :D) så kändes det bra.
Sen kom vi till en korsning där vi skulle svänga hemåt - vilket han inte ville utan han började vända och då blir hemlig rädd och sitter av :banghead:. Det är här jag avskyr mig själv. Att jag blir rädd när han börjar krångla.
Gick sista biten till stallet, där sambon väntade i bilen. Han fick komma och hålla i en tygel medan jag satt upp och ledde sen oss sista metrarna till stallet innan jag satt av. Det kändes ok att avsluta så, men är så less på mig själv att jag inte vågar bråka tillbaka på ponny från ryggen.
Vad är det du är rädd för att han ska göra om du inte hinner att sitta av? Tvivlar du på att du kan sitta kvar? Tror det hade känts bra för dig att sitta kvar och reda ut det från ryggen. Jag är säker på att du klarar det trots jag varken känner dig eller din häst. :)
Fäst ett stigläder om halsen och håll i det om du är rädd att hästen ska bocka iväg eller snurra eller liknande. Då kan man lätt ta tag i det och hålla sig kvar. Bli inte less på dig själv, du fortsätter ju att kämpa på för att jag gissar att du innerst inne vill!
 
Vad är det du är rädd för att han ska göra om du inte hinner att sitta av? Tvivlar du på att du kan sitta kvar? Tror det hade känts bra för dig att sitta kvar och reda ut det från ryggen. Jag är säker på att du klarar det trots jag varken känner dig eller din häst. :)
Fäst ett stigläder om halsen och håll i det om du är rädd att hästen ska bocka iväg eller snurra eller liknande. Då kan man lätt ta tag i det och hålla sig kvar. Bli inte less på dig själv, du fortsätter ju att kämpa på för att jag gissar att du innerst inne vill!
Jag vet egentligen inte. När han blir istadig och inte vill dit jag vill börjar han backa och snurra. Är nog mest rädd förlora kontrollen.
 
Jag vet egentligen inte. När han blir istadig och inte vill dit jag vill börjar han backa och snurra. Är nog mest rädd förlora kontrollen.
Det känns obehagligt förstår jag såklart. Hoppar du alltid av när han gör så? Vad gör han om du bara sitter lugnt och låter honom backa och sen trycker fram honom när han slutar? Eller om du tar lite i tyglarna för att bryta hans snurrande? Tex om han snurrar till vänster och du vill han ska åt höger? Har han stegrat? Det jag tänker på är om du kan hitta något som bryter det han gör så han kommer av sig och inte gör så. :)
 
Det känns obehagligt förstår jag såklart. Hoppar du alltid av när han gör så? Vad gör han om du bara sitter lugnt och låter honom backa och sen trycker fram honom när han slutar? Eller om du tar lite i tyglarna för att bryta hans snurrande? Tex om han snurrar till vänster och du vill han ska åt höger? Har han stegrat? Det jag tänker på är om du kan hitta något som bryter det han gör så han kommer av sig och inte gör så. :)
Jag brukar hoppa av då. Han har en gång börjat så när det kom en bil (förmodligen för att jag spände mig) så vill inte riskera nåt.
Om en annan tjej rider honom, som inte är orolig, så får hon honom gå vidare framåt genom lite envishet.
 
Men det här var ju verkligen tråden för mig! Så befriande att läsa allas inlägg, att man inte är ensam.

Jag har aldrig haft egen häst, men ridit större delen av mitt liv, sen barnsben och så lite uppehåll här och var. När jag var som mest intensiv som yngre var de svåraste/bråkigaste hästarna de som var intressanta. Mitt absoluta favorit-sto på ridskolan var en liten halvblodskorsning som sparkade bakut i galoppen så att dörrarna i sargen slängdes upp. Vi fick alltid en volt för oss själva när det var dags för galopp. Åkte aldrig av, märkligt nog. Inte ens i närheten. Var inte rädd heller.

Idag har jag desto större självbevarelsedrift. :cool: Men tyvärr också problem med allmän ångest, hälsoångest och katastroftankar. Vilket gör mig desto mer medveten om den skada en häst faktiskt kan orsaka. Jag älskar hästar, drömmer fortfarande om en egen, men har blivit mer försiktigt och samtidigt osäker på min egen förmåga. Tror tyvärr de senaste årens "ridturer" bidragit till det. Har inte åkt av, men fått rida flera skenande, bockande hästar när jag letat medryttarhäst, eller blivit meddragen på ridturer där man fick låna/hyra "slit-och-släng"-hästar. Gav tillslut upp ridningen när jag inte fann något seriöst och kontinuerligt.

Började på ny ridskola för ett par år sedan, där jag red en gång i veckan, och kände hur jag verkligen blev osäker i sadeln emellanåt. Hoppning var t ex inga problem förr, men uppskattas inte nu längre. Såg också flera av mina kurskamrater dratta i backen, den ena efter den andra, av olika orsaker. Ställdes också inför situationer som jag verkligen inte kände mig bekväm i, t ex galopp över äng i grupp. Det var bara att hålla i sig, och sen räkna hur många ryttarlösa hästar det blev. Inte kul, även om jag aldrig var den som åkte av. Sen lades ridskoledelen ner, så nu har jag inte suttit på hästryggen på nått år.

Jag vill verkligen rida. Det går att hyra häst på samma ställe som ridskolan var på, då ridläraren behållit några hästar och har privatlektioner. Men jag vill inte bli pushad på, vill inte ständigt byta häst, vill inte rida något jag känner mig osäker på. Vill inte heller sitta och banka fram tröga fd lektionshästar. Vill inte heller leta medryttarhäst, vilken ägare vill ha en osäker ryttare liksom? Dessutom finns det alltid "nånting", med hästen. "Den kanske busar lite", "han kanske blir lite stark" ( = tar bettet), "om hon sparkar så gör såhär". :crazy:

Jag orkar inte. Jag vill bara ha en lugn, trygg och genuint trevlig häst. Det är allt.

Sorry för novellen. :p
 
Jag brukar hoppa av då. Han har en gång börjat så när det kom en bil (förmodligen för att jag spände mig) så vill inte riskera nåt.
Om en annan tjej rider honom, som inte är orolig, så får hon honom gå vidare framåt genom lite envishet.
Förstår absolut känslan att inte vilja riskera ngt. Tror du att om det kommer fram tex hemmavid och du har hjälp med från marken samt sitter kvar ger dig mer självförtroende att ta er igenom det? :)
 
Förstår absolut känslan att inte vilja riskera ngt. Tror du att om det kommer fram tex hemmavid och du har hjälp med från marken samt sitter kvar ger dig mer självförtroende att ta er igenom det? :)
Vet inte riktigt, tror jag tycker det är otäckt ändå. Ska försöka rida lite för tränare nästa år, så hoppas få lite verktyg då.
 
-8 idag och ponny var pigg. Tacksam att jag innan jag åkte hemifrån beslutade mig för att endast gå med honom idag, det fanns tomtar som lurade på flera ställen så han lättade med alla fyra :crazy:.
 
Idag uppförde sig ponnyn väldigt bra på promenaden, blir tom sugen på att sitta upp lite imorgon. Inte rida ut, men gå promenad och sen rida/åka lite på en liten gräsplätt vid stallet kanske. Bara för att komma upp på honom.
Idag gick vi lite offroad så vi båda fick lyfta ordentligt på benen en stund.

Såhär ser mitt "monster" ut :p
 

Bifogade filer

Och jag som äntligen börjar få riktigt ridsug efter att inte ha gjort det på en månad tog en promenad med hästen idag pågrund av för dåligt väglag för ridning(har inte fått på vinterdojorna än) och min i vanliga fall ganska lugna pålle var helt crazy och hoppa och skutta åt alla håll. Allt ridsug försvann :(
 
Och jag som äntligen börjar få riktigt ridsug efter att inte ha gjort det på en månad tog en promenad med hästen idag pågrund av för dåligt väglag för ridning(har inte fått på vinterdojorna än) och min i vanliga fall ganska lugna pålle var helt crazy och hoppa och skutta åt alla håll. Allt ridsug försvann :(
Så typiskt :(
 
Känner mig sådär efter dagens tur. Gick första tredjedelen av turen. Kom sen upp och vi travade och galopperade. Jättemysigt och fast han helst inte ville avbryta galoppen (vi hade vääldigt samlad galopp innan han slutligen bröt till trav igen :D) så kändes det bra.
Sen kom vi till en korsning där vi skulle svänga hemåt - vilket han inte ville utan han började vända och då blir hemlig rädd och sitter av :banghead:. Det är här jag avskyr mig själv. Att jag blir rädd när han börjar krångla.
Gick sista biten till stallet, där sambon väntade i bilen. Han fick komma och hålla i en tygel medan jag satt upp och ledde sen oss sista metrarna till stallet innan jag satt av. Det kändes ok att avsluta så, men är så less på mig själv att jag inte vågar bråka tillbaka på ponny från ryggen.
Jag hade en medryttarhäst som jag lät vinna på det viset att jag inte tog igenom när han tjorvade (feg) då framförallt att han inte skulle gå till höger... tills en dag jag blev tvärarg och bara skulle ha igenom en sväng till höger. Tror vi for över hela ridbanan tills han efter ett långt ej helt snyggt bråk gav upp. Nästa gång testade han jag påminde sen dök det aldrig upp igen varken på uteritt eller på planen. Om du skulle kunna få hjälp när han tjorvar från marken skulle det göra det bättre? Om sambon gick med? Ibland hjälper det. Hur gick det med medryttaren?
 
Och jag som äntligen börjar få riktigt ridsug efter att inte ha gjort det på en månad tog en promenad med hästen idag pågrund av för dåligt väglag för ridning(har inte fått på vinterdojorna än) och min i vanliga fall ganska lugna pålle var helt crazy och hoppa och skutta åt alla håll. Allt ridsug försvann :(
Kan du longera av lite överskottsenergin? Känns det bättre då?
 

Hästdiskussioner nu

Övrigt-diskussioner nu

Dagbok

  • Avslag

Radannonser

Hästnyheter

Bukefalos

Upp