Föräldrar som bryr sig ang. ens hundträning/hållning

S

Stina_Julle

Jag har just skaffat mig en schäfervalp. Han är just nu 4,5 månader och världens lugnaste valp. Han är avlad efter arbetslinjer och är såklart en bruks schäfer. Jag går skola med inriktning hund och har stora planer med honom. Dock vågar jag inte riktigt tänka på det ännu då det oftast brukar gå åt h-vete för mig när jag planerar något med hundarna mina.

Då jag än bara är 17 år så bor jag ju hemma under helger, lov och andra lediga dagar. Annars bor jag i lägenhet där jag går skola.
Min mamma som har haft schäfrar tidigare och är väldigt duktig på sitt sätt. Hon har lovat att inte bry sig om min schäfer då det är min första riktigt egna hund. Men hon kan inte hålla sig riktigt när hon tycker jag gör fel. Vilket jag stör mig väldigt på. Hon har ofta tips om träning med hjälp av positiv förstärkning, alltså belöna det hunden gör rätt och ignorera det den gör fel. Den metoden gillar inte jag riktigt när det handlar om lydnad, spår osv. Men då jag påpekar detta åt henne nochalerar hon mitt förslag helt. Hon kan aldrig hålla med mig om att jag kanske har rätt om just en grej. Utan ist ska hon bara vara negativ åt allt och tycker att man ska göra enligt hennes kunskaper.
Jag har försökt att vara arg, inte bry mig, komma med andra förslag eller annat, men inget hjälper.
Jag får bra hjälp från min uppfödare som även är min huvudlärare i hundämnen och från andra som har hund från samma kennel som jag, vilket jag uppskattar väldigt. Likaså min mamma. Men ändå kan hon inte låta bli att säga emot mig, trots att jag ofta har rätt.

Som igår tillexempel var jag ute och tränade mina hundar på kvällen och när jag sedan kommer in frågar hon hur det gick.
Jag hade kört både min schäfer och min siberian husky. Schäfer, i detta fall hade jag gjort mycket kontaktövningar med och även någon inkallning.
Jag svarade att Eagle gick väldigt bra (huskyn) och att Astro (schäfern) var lite trög.
Hon frågade såklart varför och då förklarade vad jag ville med övningen och varför han var trög.
Jag stod mittemot honom och ville att han skulle ta kontakt med mig. Då klickade jag och gav honom en godis. Jag spottade, jag kastade och jag gav godisen vanligt från handen för att få honom ännu lite uppmärksam på mig.
Om han någon gång missade godisen så tog det för det första väldigt lång tid innan han hittade den och när han väl hittade den kunde han som inte släppa att nosa efter fler, trots att jag bara gav en.
Han kröp under pappas bil för att nosa där i flera minuter, sen for han omkring på gården för att söka där också. Så irriterande var det tillslut så att jag avbröt honom och lockade honom till mig.
När jag då berättade varför jag tyckte att han var trög får jag bara ett arg svar tillbaka.
- Men du kan inte stressa med honom, han är ju inte ens 4 månader (påstod hon).
Samtidigt var jag snabb på att meddela henne om att han visst är det, till å med nästan 5. Hon hade inte mkt att säga tillbaka om det men fortsatte ändå med att säga att jag inte egentligen ska träna lydnad på riktigt än, bara leka fram det.
Samtidigt kommer pappa in med sin älghundsbok och läser högt och tydligt om att man inte ska träna lydnad med hundar förrän dom är 10-12 månader.
Är det sant? Jag har haft mitt första mål att tävla på skoj såklart i lydnad.

Vad ska man göra med dessa problem? Vad ska jag göra så att de förstår hur jag tycker och tänker? Har någon av er varit med om något sådant tidigare?

HJÄLP MIG
 
Sv: Föräldrar som bryr sig ang. ens hundträning/hållning

Jag måste säga att jag håller med din mamma! Jag är lika gammal som dig, har också fått min första egna valp även fast vi haft hundar i hushållet tidigare. Man gör massor av fel, och det största felet jag har gjort är att lägga förhöga krav på honom i ex. lydnaden.

Om vi tar ställande under gång som exempel. Började träna med honom när han var 5 månader, och allt flöt på superbra. Sen när vi tragglat det i 1 månad tyckte jag att nu 17 kan han ju det och la in krav och inte bara lek. Vi backade nog minst 3 veckor i inlärningen efter att jag ställde krav på honom och nu som 7 ½ månaders unghund kan han lika mycket som när han var 5 ½ månad, just för att det tog lång tid att få samma glädje och fart i det igen efter min tabbe med kraven.

Varför tycker du att du behöver ställa krav på en hund som är 4,5 månad?
Varför tycker du inte att man enbart kan köra med positiva metoder i lydnaden och spåret?
 
Sv: Föräldrar som bryr sig ang. ens hundträning/hållning

Är det något som jag har lärt mig så är det att en av de lättaste sakerna att ryka ihop om inom familjen, är hundträning. Jag och min sambo har väldigt tydliga regler för vad som gäller när man diskuterar hund. Vi tillåter att bolla idéer mellan oss men när det kommer till hur man faktiskt gör med sin egen hund så lämnas det helt åt individen utan djupare samtal.

Jag vet inte hur länge du tränar din 4månaders men jag utgår ifrån att du har koll på att de har ett koncentrationsspann på väldigt väldigt kort tid så hade jag varit du så hade jag nöjt mig med ett par klick och inte kastat något på marken. Det är att lägga ribban för högt i min värld, 4-5månader, då hade jag varit glad om hunden höll blicken på mig och kom ihåg att ta godisen ur handen. Det räcker ju med att en fjäril kommer förbi så har en så ung hund helt glömt vad den sysslade med. Även om du har stora planer och höga ambitioner så får du inte lasta över det på hunden och kräva mer än den är mentalt redo för.

Jag vet inte om älghundar inte får träna lydnad men jag tror att det man är ute efter är en tanke att man inte ska nöta i det oändliga med en hund som har en växande kropp som inte är hundra stabil i muskulatur mm. Det betyder inte att man kan lägga grunder genom lek och bus. När jag skaffar grå junior kommer en av hans första valplekar vara att när man står mellan fyra töntiga koner så är det världens bästa plats att vara på för där röjer man järnet.

Sedan får jag ställa mig frågande till varför man inte ska träna spår och lydnad med positiva metoder och bara en massa krav för att man har en bruksavlad hund? Jag har aldrig ryat och korrigerat ute i spåret och när jag slutade lägga så mycket krav och korrigeringar i lydnaden som jag började med så fungerade den betydligt bättre.
 
Sv: Föräldrar som bryr sig ang. ens hundträning/hållning

Klart jag leker mycket med honom då han gjort något som är bra. Då leker vi med hans favvosak och sedan slutar vi träningen. Jag förstår att man inte kan ställa höga krav på en hund i hans ålder. Men dock vill jag inte att han nosar i backen efter allting och först efter 3-5 minuters nosande kommer på att han måste vara till de andra hundarna och sedan kommer han tillbaka igen, nosar i backen innan han tillslut tittar mig i ögonen och då klickar jag, ger godis och berömmer honom såklart.

Jag har heller aldrig bannat i spåret, kanske var det dåligt att ge det som ett exempel. Har han missat en pinne tex, eller gjort något annat så har jag bara funderat på det efteråt och vad jag kan göra för att inte ska göra det nästa gång. Men i lydnaden får man ju faktiskt säga till ibland och inte bara ignorera det hunden gör fel. Kanske nu inte som unghund men med en lite äldre hund.
Enligt mamma min så ska man aldrig säga åt hunden. Hon har just nu en hälleforsare som är mer uppe i taket än med fyra ben på backen mycket för att hon inte håller på med honom då han är sån och när hon väl gör något med honom så ignorerar hon det han gör galet, hon får ju i princip aldrig berömma honom. En sån hund är väl inget att sträva efter? Och hon har endast kört med den positiva förstärkningen.
Jag har alltid tränat och blivit lärd från skolan och andra kurser att man ska berömma det hunden gör rätt och tillrättavisa det den gör fel. Kanske inte alltid på ett argt sätt.
Kanske är det fel, men så har alltid jag tränat hund?
 
Sv: Föräldrar som bryr sig ang. ens hundträning/hållning

Jag är inte fullärd ännu, det är man aldrig och jag har kanske gjort fel då jag tränat Astro. Men jag vill ändå kunna bolla med ideer tillsammans med min mamma. Vilket inte går. Mycket därför blir jag väldigt kluven i hundträningen och har mer och mer stängt öronen då hon kommer med ideer. Det är ju fel i sig, men varför ska jag lyssna på henne då inte hon lyssnar på mig ?
 
Sv: Föräldrar som bryr sig ang. ens hundträning/hållning

Jag har alltid tränat och blivit lärd från skolan och andra kurser att man ska berömma det hunden gör rätt och tillrättavisa det den gör fel. Kanske inte alltid på ett argt sätt.
Kanske är det fel, men så har alltid jag tränat hund?

Det finns väl (i princip) inga fasta "rätt" eller "fel" i hundträning. Oavsett metod finns det några som tycker det är fel.
Själv kör jag med positiv förstärkning och "nej-ar" inte när jag lydnadstränar. Jag vill ha en positiv hund som vågar och vill, och bästa sättet att få det enligt mig är att förstärka när den gör rätt. Är det något som hunden tycker är svårt/inte förstår etc. har jag satt för höga krav på den och måste sänka kraven. Blir det tokigt (jag föredrar att säga att det blir tokigt framför att hunden gör fel, för som jag ser det kan en hund aldrig göra fel inom lydnadsträning, och speciellt inte under inlärningen) så kanske jag kan hjälpa hunden att göra rätt, så att jag får en chans att berömma och förstärka det beteendet.
Men jag försöker tänka att jag aldrig ska bestämma åt hunden, h*n måste själv ta besluten och märka vilket alternativ som ger lek/godis/skoj och bus och alltså lönar sig mest. I början tar det tid, sedan går det snabbare och snabbare och hunden vågar prova sig fram och tycker det är kul.

Men det är som sagt min åsikt och mitt sätt att träna hund på. Det är det jag har märkt ger gladast och mest lättlärda/villiga hundar. Grannen kanske föredrar att ge klara direktiv till sin hund och inte lämna utrymme för hunden att sväva iväg, och de kanske är nöjda med den metoden. Min kompis kräver millimeterprecision från sin hund, medans jag tillåter lite mer bus. Å andra sidan är hennes hund äldre och mer erfaren/tränad. En av stallhundarna tränas i huvudsak positivt men med nej ändå när den gör något tokigt. Lika många åsikter som hundägare, och så är det nog alltid.

Inget direkt råd till dig, men jag tycker du inte ska stöta bort din mammas åsikter/förslag rakt av. Lyssna och tänk igenom dem iallafall, för hur det än är förstår jag det som att hon har mer erfarenhet än dig. Jag säger inte att du måste göra precis som hon säger, men lyssna och fundera igenom det iallafall. I slutändan gör du som du tycker är bäst med din hund.
 
Sv: Föräldrar som bryr sig ang. ens hundträning/hållning

Hur man ska träna hund beror mycket på individen. Min yngsta kan jag inte ens ignorera och göra om när jag tränar lydnad, det resulterar i en osäker hund. Utan blir det fel uteblir belöningen i form av godis eller leksak men jag måste peppa henne och vara glad även fast det blev fel.
Och att man måste korrigera när man tränar lydnad vet jag inte var du fått ifrån? Det går utmärkt att komma långt på tävling enbart med positiv förstärkning.
Jag tror att något av det absolut viktaste är att man tror på det man själv gör. Fundera på för/nackdelar med positiv förstärkning resp med korrigering och kör på det som känns bäst för dig själv.
Min tanke med att hunden nosar i backen är kanske att de är för svårt med kontaktövningar utomhus redan? Uppenbarligen vet inte hunden vad den ska göra. Börja inomhus och även vid spontankontakt på promenaderna så ger sig säkert utomhusträningen såsmåningom.
 
Sv: Föräldrar som bryr sig ang. ens hundträning/hållning

Jag har en hund som gärna använder nosen. Det tog lång tid innan jag kunde slänga godis på backen i en kontaktövning. Den bästa belöning han vet är fortfarande att springa iväg och lukta på saker.

Har man en hund som är villig att nosa så är det viktigare än apan som står där och tjattrar och vill ha kontakt. Ligger där dessutom godis så belönar det ju och uppmuntrar att ha kvar nosen nere i marken. Jag hade nog tänkt om lite om jag var du. Gett godis med handen/leksak för att man slutar lukta och söker kontakt.

Man ska visst säga till sin hund men man får välja. Precis som Sparrisen så kan inte min hund göra fel i lydnaden. Det är vägen jag har valt där, man kan bara gör mindre eller mer rätt. Jag vill att min hund ska erbjuda beteenden och tycka det är superroligt. Hade jag korrigerat varje gång han gör fel på en ruta så hade han hållit sig mil från konerna.

Allt har en gyllene medelväg. Jag väljer att ha korrigering på vardagslydnaden och jaktträningen. På lydnadsplanen, i spåret och när vi kör agility, gör man inga fel så länge man försöker. I spåret drog han över varenda pinne, jag har aldrig korrigerat det, istället så när vi kom fram till en pinne så tog jag honom ur spåret, gick en bit bort och skapade en ny spårstart = varje pinne är ett slut. Efter 5 spårstarter så stannade han upp vid sista pinnen och väntade och tyckte "du apan, det är en pinne här så jag antar att jag ska stanna".

De bästa korrigeringarna är de som egentligen inte är några för vad är egentligen en ny spårstart? Jag har ju inte sagt till hunden att den har gjort fel, jag har bara sagt att, varje gång vi hittar en tramsig pinne i skogen, måste vi börja om med det roliga. Det värdet som det budskapet sätter i den pinnen, kan jag aldrig få genom att tvinga hunden att stanna, tvinga den att medelst kommando lägga sig/apportera.
 
Sv: Föräldrar som bryr sig ang. ens hundträning/hållning

Jag tycker att din mamma har rätt. :bow: Din hund är bara bebis fortfarande och om jag fick en hund som nosade i backen när vi tränade så skulle jag backa till "the basics" och göra träningen inomhus med så lite störningar som möjligt, sedan utveckla det därifrån. Aldrig ge hunden godis på backen utan låta det komma från min hand eller ett SPECIFIKT föremål (ex. en skål du kastar godiset till), annars ber du nästan om att hunden ska leta efter godis på backen. Du ska göra det så lätt som möjligt för din valp i början!

En valp är en valp, det är än ett alltför högt krav att kräva av den att hålla fokus i en lockande omgivning! Det stjälper mer än det hjälper att tillåta den att misslyckas- ger du däremot valpen all chans att lyckas kommer den också att göra det. Då kan ni hålla eran träning positiv istället för att hela tiden stöta på hinder efter hinder. Då kan valpen tröttna, speciellt om man då bestraffar.

Visst ska man utmana men då med saker du faktiskt vet att valpen klarar av. Annars är det ojusste mot valpen!
 
Sv: Föräldrar som bryr sig ang. ens hundträning/hållning

Är det något som hunden tycker är svårt/inte förstår etc. har jag satt för höga krav på den och måste sänka kraven. Blir det tokigt (jag föredrar att säga att det blir tokigt framför att hunden gör fel, för som jag ser det kan en hund aldrig göra fel inom lydnadsträning, och speciellt inte under inlärningen) så kanske jag kan hjälpa hunden att göra rätt, så att jag får en chans att berömma och förstärka det beteendet.

Words!
Hundar reagerar på stimuli, det borde TS ha lärt sig i skolan, de tänker inte i termer som rätt och fel.
 
Sv: Föräldrar som bryr sig ang. ens hundträning/hållning

Att förbjuda honom att nosa i backen, att kräva koncentration osv. anser jag är att ställa höga krav på en sån liten bebis. Översätt hans ålder till ett människobarn och då inser du att en sån liten bebis kan man just begära att de ska kunna äta själv, och då räkna med att hela köket är nedkletat i mat.
Undvik situationer där han inte klarar av att koncentrera sig. Jag kan bara se tillbaka på min valp och det finns inte en chans i världen att han hade klarat av att vara lös i en samling hundar i den åldern. Nu är vi också inne i någon ålder, antagligen tonåren eller nått för nu fungerar ingenting. Han som från dag 1 gått lös på promenaderna kommer inte längre på inkallning, det går inte att träna för han blir bara stressad osv. Nu har vi sänkt kraven massor, jag har fått kompromissa och ha honom i flexi på promenaderna och helt enkelt skippa träningen 1 vecka eller 2 eftersom hormonerna är i en ordentlig rubbning just nu.

Du säger själv att din mamma har haft flertalet schäfrar, och även andra hundraser som jag förstår. Varför tar du inte åt dig av det hon säger? Hon är äldre än dig, har mer hunderfarenhet och har gjort alla misstag du också kommer göra. Att din mamma har en stökig hund för tillfället betyder inte att du inte kan lyssna på hennes råd! Speciellt inte om man har haft schäfer tidigare som är en helt annan typ av hund än Hälleforsaren. Min mamma är mitt bollplank, vi tycker ofta olika men jag tar åt mig av det hon säger och försöker iallafall prova. Kanske det är så att du som är mitt uppe i allting inte ser samma saker som din mamma gör? Ibland blir man hemmablind med sin egen hund:)
 
Sv: Föräldrar som bryr sig ang. ens hundträning/hållning

Klart jag leker mycket med honom då han gjort något som är bra. Då leker vi med hans favvosak och sedan slutar vi träningen.

Leker du enbart vid träning ? Vi kvinnfolk kan ha svårt för att leka, men just lek är allra bästa sättet att knyta an och bli roligt. Lek mer - lek utan krav på att valpen ska göra saker rätt först. Börja spontanlek när ni är ute, lek hemma och lek ofta - det kommer du vinna massor på:)
 
Sv: Föräldrar som bryr sig ang. ens hundträning/hållning

skilj på allmänlydnad å tävlingslydnad. ex nej är nej oavsett spelar ingen roll liksom ,,, det kan inte bara vara roligt och trevligt att åtlyda ett nej utan ett krav dead serious,, medans fot osv ex skall vara jävla trevligt att utföra.
 
Sv: Föräldrar som bryr sig ang. ens hundträning/hållning

Jag håller nog med din mamma, jag tränade ytterst korta stunder med min valp när hon var så ung. Och jag ställde inga stora krav, allt var på skoj. Märkte jag att hon inte kunde koncentrera sig någon gång så avslutade vi helt enkelt övningen. Tror inte man ska ställa för höga krav på en valp.

Jag har även läst att en hund inte kan lära sig något av bestraffning. Alltså om hunden gör något du ej önskar och du bestraffar den så kommer den att ha glömt bort det till nästa tillfälle (beroende på hur hårt du bestraffar). Det ger en kort obehagskänsla som inte stannar i minnet över en längre tid, känslan som stannar längre är känslan av välbehag som hunden får via belöning. Men jag korrigerar min hund ibland men aldrig i samband med inlärning.
 
Senast ändrad:
Sv: Föräldrar som bryr sig ang. ens hundträning/hållning

Min bebis på ca 5 månader kan jag utomhus kräva fokus av ca 15 sek. Så jag ber henne om något jag vet att hon kan, typ rätt position i fotgående. Rätt position = klick, godis och sen bus. Sitt utomhus = klick, godis och bus. Är hon mycket fokuserad på mig kan jag kräva sitt-ligg, men självklart klick efter varje hon gör rätt, men bus väntar tills efter att jag klickat och belönat efter ligget. Det funkar bra.

Däremot skulle min hund ledsna skitfort om jag satte hunden framför mig och bara väntade ut och förstärkte ögonkontakt utan något mer "jobb" liksom, kan iof vara för att vi tränat kontakt sen hon var 8 v. Vi tränar kontakt överallt, särskilt på promenader och där har vi jättefin sådan. Och i "lydnaden" jobbar vi endast med positiv förstärkning. Säger aldrig att hon "gör fel" utan väntar tills hon gör rätt. Funkar bra. Jag tror man får vara lite fiffig för att träna med en sådan här ung hund, träning ska vara KUL, annars ledsnar dem och det verkar vara det din gjorde. Om du upplever din hund "trög" är det förmodligen pga. omotivation hos honom för att DU gör träningen för tråkig eller går för fort fram/kräver för mkt.

Och jag har en Rottis avlad för bruks.
 
Senast ändrad:
Sv: Föräldrar som bryr sig ang. ens hundträning/hållning

Är det bara för att det är dina föräldrar som säger det eller hade du lyssnat om nån utonstående sagt det?
 

Liknande trådar

Övr. Hund Hejsan! Jag och min kille är otroligt sugna på en hund. Han vill ha nu-nu-nu medan det är jag som bromsar eftersom jag såklart vill att...
2 3
Svar
50
· Visningar
4 842
Senast: hollypolly
·
Hundträning Hej alla, Min maltipoo (hane, inte kastrerad) blir i år 4 år gammal och det finns en rad problem som jag tror bottnar i stress. Vet...
2
Svar
20
· Visningar
2 400
Senast: Acto
·
Övr. Hund Hej alla! (Längre inlägg) Jag har i många år längtat efter en hund men har pga omständigheter inte haft den möjligheten förrän ett år...
2 3 4
Svar
64
· Visningar
5 899
Senast: Mabuse
·
Hundhälsa Ge mig all eran erfarenhet! Har upptäckt en liten liten kula i ett ljuver på vovven, högst upp (vid frambenen) och jag misstänker...
Svar
8
· Visningar
1 015
Senast: Viva
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

  • Betäckningar 2023 och föl 2024
  • Häst
  • Dressyrsnack 17

Omröstningar

  • Hämta eller sälja? Toyota Auris
Tillbaka
Upp