Jag har saknat så väldigt mycket att vakna med näsan i mjukt pudelfluff! Just nu ligger hon i min famn när jag försöker pyssla och hon är så stor så det är inte lika lätt som att ha Pärla i knäet 
Veterinären som uppfödaren var hos sa att det finns chans att tänderna som blivit skadade har en chans att fästa sig igen men att flera av dem troligen kommer att behöva dras ändå i framtiden både pga skadorna och att där säkert finns tänder som sitter löst pga vanlig småhundstandlossning också. 
Jag tror att ditt djurägarliv hade funkat mycket bättre om du hade köpt valp från seriös uppfödare istället. Det kan låta hårt, men att skaffa hund med existerande problem är rätt vanskligt.Andra dagen med Violett. Hon är fortfarande lite orolig och otrygg men det är ju inte konstigt när allt är nytt. Hon har legat under täcket halva natten och i morse kom hon upp och la sig på min kudde och det var helt underbart
Jag fick också veta att en del av hennes tänder sitter löst för mannen i foderfamiljen hon var hos innan ”uppfödaren” (jag har missförstått så hon är inte uppfödd på den kenneln men jag fortsätter kalla ägaren för uppfödaren för det blir lättare) tog tillbaka henne dunkade hennes huvud flera gånger rakt ned i bordet när hon varit uppe och stulit mat
Jag kommer att ha henne på ”foder” tills vidare, eventuellt hela hennes liv, för uppfödaren vill ha lite extra koll på henne med tanke på vad som hänt och det känns bra tycker jag för det betyder att jag kommer att ha extra stöttning med henne. Och det känns som en bekräftelse på att jag tar bra hand om mina djur att uppfödaren valde att släppa Violett till mig trots att hon egentligen hade tänkt behålla henne pga det som hände i den förra familjen.
Igår kväll så var det jobbigt och det kändes alldeles för överväldigande med en ny hund, men nu känns det bra igen. Den överväldigande känslan kommer nog att hänga kvar ett tag för det är en så stor förändring.
Bella är rätt avundsjuk och fjäskar för mig och varje gång så får hon den kärleken hon vill ha så jag har en förhoppning om att detta kommer att stärka min och Bellas relation också
Och jag tror inte att jag hade kunnat hitta en mer noggrann uppfödare hur länge jag än hade letat. Vi har haft kontakt i 1,5 år och innan dess har hon följt min kamp med Pärla och Poppy på Facebook och vet precis vad jag har gått igenom. Vi har pratat om flera hundar tidigare, men ingen av dem har riktigt passat förutom att de har varit yngre. Jag vill inte ha en valp för jag vill veta vad jag får och jag tycker inte om valptiden. Tandproblem är tyvärr något som är extremt vanligt på småpudlar och uppfödaren kommer att stå för den kostnaden eftersom tänderna redan sitter löst. Den enda nackdelen förutom tänderna med Violett är att hon är 6,5år, men det betyder också att jag vet att hon har varit frisk hela livet, hon har gjort alla hälsotester för rasen och hon har en redan färdig personlighet. Hon har bott hos uppfödaren hela livet fram till en vän till en vän som verkade vettig ville ha en vuxen hund och provade att ha Violett i två månader innan uppfödaren fick veta vad som hänt och tog tillbaka henne. Det var uppenbarligen ett stort misstag att lämna henne dit men nämn den person som aldrig har råkat göra ett misstag eller råkat ut för en manipulativ person som lurat en. Jag har iallafall både gjort misstag och råkat ut för två idioter som varit extremt skickliga på att få folk att tro att de var både kunniga och snälla
Ta det försiktigt och tänk dig noga för. Sagt med omtanke. Det är så lätt att tänka med hjärtat istället för hjärnan!
Som sagt, hade jag inte tänkt efter noga så hade jag redan skaffat en hund för längesedan. Jag hade kunnat skaffa en sådan liten yttepytteplutt som Pärla, men det har jag inte gjort trots att jag velat och fått flera möjligheter till det. Violett är noga utvald av uppfödaren utifrån mina behov (utom att hon är rätt mycket större än Pärla och Ping, men det är en så liten detalj i hela situationen att det är helt oviktigt) för att jag ska kunna tänka med hjärtat nu när hon är här och inte behöva oroa mig onödigt mycket. Sedan kommer jag såklart att oroa mig och vara paranoid för minsta lilla fis på tvären ändå men det är sådan jag är. Skulle det bli för mycket så behöver jag bara säga det och så kommer uppfödaren och hämtar henne, antingen för ett par dagar så jag kan vila upp mig eller för alltid om det är det som är bäst
Ja, det är det verkligenAtt acceptera kan vara nog så svårt! Och att det kanske skiftar från dag till dag? Eller ibland timme till timme.
Grattis till Violett
Här skiftar det från timme till timme. Ena stunden tänker jag att ”jaja, det är såhär numera” och i nästa så har jag tokångest eller storgråter för att jag blir så frustrerad över att inte orka med något jag vill göra eller tar på ett klädesplagg som också blivit för litet 
Mornarna brukar kännas bäst och sedan blir det värre och värre under dagen
Bella ligger i fotändan i sin älskade korg. Violett har provlegat korgen några gånger, men det tycker Bella inte alls om. Hon gör ingenting mot Violett utan hon ställer sig bara bredvid och blänger på oss för att vi ska flytta på Violett åt henne 
Det är så skönt att de kommer så bra överens!
Det är verkligen komplicerat
Jag vill inte acceptera att det kommer vara såhär i resten av mitt liv. Att acceptera det känns som att jag accepterar att allt hopp är ute och att jag bara borde ge upp och skita i precis allt. Jag vet att det inte är så, men det är så det känns. Som att varför ska jag kämpa alls när det ändå aldrig kommer att bli bra Jag får hoppas att jag också hittar något sätt att kanske göra det lättare, men jag vet inte hur
Det är verkligen komplicerat
Jag är som ett jävla bottenlöst hål idag. Vill inte veta hur mycket jag har ätit men jag vet att det är ALLDELES för mycket! Vägde mig innan idag också och det jag lyckades gå ned innan påsk har jag gått upp igen plus ännu mer så därför känns det ännu jobbigare att bara vräka i mig mat och godis!
Jag vill gå och sova för jag är helt slut men Violetts mage har ballat ur så jag måste hålla koll på henne så jag slipper mer kräk i sängen och lösbajs på golvet. Funderar på att sätta upp en hage med golvskydd, vatten och en mysig korg bredvid sängen så jag kan få sova lite, men det känns så elakt för hon vill ju vara nära
Nej, det är iofs sant, men det känns som att det är resten av livet för annars borde jag ju ha mått bra någon gång tidigare som inte har varit någon hypomani tycker jag
Jag fixade en hage till henne och det var tur för jag har varit uppe flera gånger och bytt golvskydd med lösbajs. Hon hulkade flera gånger också men det var helt tomt i magen så hon fick inte upp något. Men så ledsen hon har varit över att ha behövt sitta därDet är inte elakt mot Violett att ta hand om dig själv så du får sova - det är snarare klokt och bra att ge dig själv återhämtning så du orkar vara en så bra matte som möjligt.
Hon vill fortfarande inte äta alls, men hon har varit ute och kissat och känns inte uttorkad så hon måste ha druckit iallafall någon gång när jag har sovit. Jag brukar alltid ha diarsanyl och fortiflora hemma, men slängde båda för ett tag sedan för de hade gått ut i datum för längesedan och så har jag glömt att köpa nytt 
Ska beställa det idag! Jag håller på att koka lite ris till henne och hoppas på att hon vill äta det. Det kommer dock inte att hinna svalna innan jag behöver gå till osteopaten så hon behöver vänta en timme till och det känns inte bra, men hon vill inte ens lukta på någon annan mat så jag tror inte att en timme till är någon fara. Hon verkar betydligt piggare än vad jag är iallafall och jag är ju inte ens den som varit dålig 
