Ge oss naturen tillbaka - SVT

[Nahar]

Alltså det är klart att om vi grävt bort eller kompakterat hela fröbanken i jorden tar det tid. Frö kommer dock med fåglar och vind, men det är klart att det inte funkar likadant i en asfaltsöken som i en oskadad miljö.

Så länge ”äng” bara betyder blomodling och ofta innehåller icke inhemska, och ofta ettåriga arter kommer jag tycka nja, även om det är bättre än alternativet. Jag skulle verkligen önska att kunskapen om att samleva med naturen ökade och att på riktigt regenerativ odling fanns tex på skolschemat. Det finns massa saker att göra med alla befintliga gräsmattor som kan vara lika gynnsamt eller mer för både oss och andra fän som fejkäng. Med det sagt är såklart den befintliga ängstrenden någonstans av godo, men riskerar vara ett plåster mer än en bot med dagens breda användning av ordet ”äng”. Eftersom gränserna mellan olika naturmiljöer ofta innehåller mest artrikedom är variationen ur mitt perspektiv viktigare än ”äng” i sig.

Jag menar inte att någon behöver skapa gräsmatta, men att det finns andra pollinatörsfrämjande alternativ till hur de kan tas till vara som resurser och hur de kan reclaimas från hela den historiska innebörden som du pratar om.

Jag känner att synen att vi är naturens mästare som måste kontrollera och förbättra den (hej kolonialism) finns väldigt stark kvar i hur ängsgrejen marknadsförs och används. @sjoberga sa det precis så bra här ovanför att naturen är bättre än oss på att göra natur. Vi är unika i att kunna påverka, men ju mer sättet vi gör det på helt enkelt gynnar eller härmar naturens eget sätt desto kraftfullare.

Kan ju förtydliga att när jag skriver äng så menar jag absolut inte icke-inhemska insådda blommor, utan restaurering av gammal ängsmark eller anlagd äng med godkänd svensk fröblandning anpassad för miljön (för hela Sverige är ju inte likadant heller!). Hos mig har jag gjort så att jag i smala tegar tagit bort svålen och sått in, i andra bara tagit bort svålen och väntat på frön som legat, och på andra låtit det växa under lien. Det blir väldans skillnad. Det var ängs/betesmark senast 1930 på vissa ställen, och på andra senast 1600-tal och innan (innan skiftet). Så de behöver lite hjälp på traven.

 

[manda]

Kan ju förtydliga att när jag skriver äng så menar jag absolut inte icke-inhemska insådda blommor, utan restaurering av gammal ängsmark eller anlagd äng med godkänd svensk fröblandning anpassad för miljön (för hela Sverige är ju inte likadant heller!). Hos mig har jag gjort så att jag i smala tegar tagit bort svålen och sått in, i andra bara tagit bort svålen och väntat på frön som legat, och på andra låtit det växa under lien. Det blir väldans skillnad. Det var ängs/betesmark senast 1930 på vissa ställen, och på andra senast 1600-tal och innan (innan skiftet). Så de behöver lite hjälp på traven.

Visst används ordet på otroligt många sätt, där inte alla är gynnsamma. Det borde nästan vara ett skyddat begrepp, men det kommer kanske med ökad insikt om att vi är en del av naturen?

Låter fint hos dig!

 

[Nahar]

Visst används ordet på otroligt många sätt, där inte alla är gynnsamma. Det borde nästan vara ett skyddat begrepp, men det kommer kanske med ökad insikt om att vi är en del av naturen?

Låter fint hos dig!

Vi får ju hoppas. Är med dig om att det behövs mer i skolan på det här området. Jag tror mycket på direktkontakt med naturen för barn, det är så många som inte kommer utanför städerna och inte får skapa en personlig relation till naturen.

Och tack! Det är ju mest naturens förtjänst men lite jag också

 

[manda]

Vi får ju hoppas. Är med dig om att det behövs mer i skolan på det här området. Jag tror mycket på direktkontakt med naturen för barn, det är så många som inte kommer utanför städerna och inte får skapa en personlig relation till naturen.

Och tack! Det är ju mest naturens förtjänst men lite jag också

Det är kul (och hälsoskapande!) att lära sig samarbeta med naturen. Klart det är mest naturens förtjänst! Hur mycket jag än vill, så kan jag inte gro ett frö, jag kan bara ge förutsättningar. Och det är tusan lika magiskt varje gång.