Sv: Halva steg?
Så här svarar Katrin Wallberg i artikelserien AR skolan i Stallmagasinet. det finns säkert andra sätt att definiera haöva steg men här är ett.
/Tottenham
"Kortfattat kan man säga att det finns två olika metoder för att lära hästen gå i piaff. Det ena är att gå via trampet och det andra är att gå via halva steg. Går man via trampet så börjar man med att lära hästen att trampa på stället. Det innebär att man lär hästen tekniken för att trampa med hovarna utan att röra sig framåt. Ofta får man från början ett fyrtaktigt tramp och då får man lära hästen att den ska trampa diagonalt istället.
Går man via halva steg så utgår man från traven och samlar hästen därifrån. Halva steg är en rörelse som ligger mitt emellan samlad trav och piaff. Den rörelsen använder man för att lära hästen hjälperna för piaff och för att stärka hästen så att den ska klara av att gå i piaff. Ju starkare hästen blir desto mer samlar den sig i de halva stegen och desto mindre blir rörelsen framåt.
Halva steg innebär inte att hästen ska trava långsamt, utan att hästen ska samla sig ordentligt i traven. När hästen samlar sig ordentligt så minskar i och för sig påskjutet och det går långsammare framåt, men att en häst travar långsamt behöver inte innebär att den samlar sig. Man kan därför aldrig bromsa en häst till samling, utan man kan bara åstadkomma samling genom att förmå hästen att sätta bakbenen längre inunder sig. När man ber hästen om halva steg så är därför inte tygeln någon viktig hjälp, utan spöt är betydligt mer användbart. Man kan säga att man bromsar hästen genom att driva bakbenen mer framåt.
För att hästen ska kunna sätta sina bakben längre inunder sig krävs det att den vinklar lederna i bakdelen mer. Detta kan man åstadkomma genom att touchera hästen med spöt på olika ställen på bakdelen. Lägger man spöt ovanför svansroten så ber man hästen att tippa sitt bäcken bakåt. Det får två effekter. Dels så kommer lårbenen att peka mer framåt, vilket automatiskt placerar bakbenen längre inunder hästen, och dels så kommer ryggen att höjas, vilket länger ut hästens överlinje. Här måste man vara noga så att man inte lägger spöt för högt upp. En touchering högst upp på korset ger istället hästen en impuls att tippa sitt bäcken framåt, och det är den hjälp man använder för bakutsparken i capriolen. Lägger man spöt på låret på hästens bakben så får hästen en impuls att vinkla knäleden mer, vilket ger ett högre steg. Lägger man spöt på skenbenet så får hästen en impuls att vinkla hasleden mer, vilket gör att bakbenen sträcks in längre inunder tyngdpunkten. Genom arbetet med travigångsättningar har vi redan lärt hästen att svara på toucheringar med spöt på bakbenen (se förra artikeln). Den hjälp som är ny är toucheringen ovanför svansroten. Just den hjälpen är också väldigt viktig när man börjar jobba med halva steg, eftersom hästen då samtidigt länger ut sin överlinje.
Som i all annan inlärning tycker jag att det är viktigt att hästen lär sig de olika hjälperna. Jag lär därför även in hjälpen för att titta bäckenet när jag jobbar hästen vid handen. Jag tycker att det är lättast att lära in den hjälpen från stillastående. Jag ställer hästen vid staketet och petar med spöt ovanför svansroten. Då vill jag att hästen ska tippa sitt bäcken bakåt och ta 3-4 steg framåt med bakbenen långt inunder sig. Gör hästen rätt så stannar jag den och belönar med godis (godiset är viktigt när man jobbar med övningar där man sätter mycket press på hästen). När hästen har förstått hjälpen så kan jag ta den i trav vid handen böjd rakt fram och med spöhjälpen ovanför svansroten ber jag hästen om samling så att den går in i halva steg.
När man jobbar med de här övningarna är takten väldigt viktig. När man lär in hjälpen från stillastående så måste man själv anvisa hästen en takt. Man vill då att hästen ska lyfte ett bakben varje gång man lägger till spöt. Toucheringen med spöt ska alltså både ge hästen en impuls att tippa sitt bäcken bakåt och skapa en reaktion i hästens bakben. När man med samma spöhjälp ber om halva steg ur trav så får man anpassa sig efter den takt som hästen har. Man lägger då till spöt både när hästen ska lyfta sitt inre och sitt yttre bakben. Vill man sedan påverka hästens takt så kan man förskjuta denna genom att lägga till spöt något snabbare eller något långsammare. I travigångsättningarna markerade vi även takten med smackningar. Det är lämpligt att göra det även i arbetet med halva steg. Efter hand kan smackningen då bli den primära hjälpen och spöt används då bara som förstärkning om hästen inte svarar tillräckligt tydligt på smackningen.
När hästen har förstått hjälperna ordentligt och kan gå i halva steg vid handen så kan man prova att föra över det till ridningen. Inledningsvis ska man då använda precis samma hjälper som vid handen, dvs smackning och touchering med spöt. Uppstår det problem när man ska börja jobba med halva steg uppsuttet så beror det oftast på att hästen inte är tillräckligt väl förberedd. Då är det bäst att jobba vidare med de halva stegen vid handen ett tag till.
