Har ordet frukost alltid betytt dagens första måltid i Sverige?

[Islandshästryttare]

Blir konfunderad över ordet frukost. Jag läser en gammal veckotidning från 1911. Där finns förslag på veckomatsedel för frukost och lunch. Reagerar lite på att frukost exempelvis kan vara chateaubriand. Därför funderar jag på om frukost kan ha ändrat betydelse någon gång och varit mer som lunch som i Danmark? Någon som vet?

 

[nullo-modo]

Blir konfunderad över ordet frukost. Jag läser en gammal veckotidning från 1911. Där finns förslag på veckomatsedel för frukost och lunch. Reagerar lite på att frukost exempelvis kan vara chateaubriand. Därför funderar jag på om frukost kan ha ändrat betydelse någon gång och varit mer som lunch som i Danmark? Någon som vet?

Tänker jag frukost en jobbdag så är frukosten det på jobbet mellan kl 8 och 9 och kan vara stekt potatis med stekt ägg eller liknade.
Farmor som var född samma årtionde som tidningen kom ut och var kallskänka var det mer matigt än det vi idag kallar frukost.
Tror det har med att göra att idag så äter vi fler 5 gånger om dagen vilket vi inte gjorde för 100 år sedan så då behöves varje måltid vara större.

Den där kaffe med macka som många äter först på morgonen har mer i min familj kallats morgonkaffe och inte frukost.

 

[tanten]

Blir konfunderad över ordet frukost. Jag läser en gammal veckotidning från 1911. Där finns förslag på veckomatsedel för frukost och lunch. Reagerar lite på att frukost exempelvis kan vara chateaubriand. Därför funderar jag på om frukost kan ha ändrat betydelse någon gång och varit mer som lunch som i Danmark? Någon som vet?

Enligt husgudebn Elias Esséns etymoligiska så kommer det från tyskan. Tidig kost.
Tror det variera genom tid och sammanhang. Grovarbetares frukost är oftast på andra tider än kontorsfolkets?

Vad frukosten består av tror jag har föga betydelse?

 

[Islandshästryttare]

Enligt husgudebn Elias Esséns etymoligiska så kommer det från tyskan. Tidig kost.
Tror det variera genom tid och sammanhang. Grovarbetares frukost är oftast på andra tider än kontorsfolkets?

Vad frukosten består av tror jag har föga betydelse?

Tack för svar. Blev bara fundersam eftersom tidningen Idun riktade sig till husmödrar.

 

[Islandshästryttare]

Tänker jag frukost en jobbdag så är frukosten det på jobbet mellan kl 8 och 9 och kan vara stekt potatis med stekt ägg eller liknade.
Farmor som var född samma årtionde som tidningen kom ut och var kallskänka var det mer matigt än det vi idag kallar frukost.
Tror det har med att göra att idag så äter vi fler 5 gånger om dagen vilket vi inte gjorde för 100 år sedan så då behöves varje måltid vara större.

Den där kaffe med macka som många äter först på morgonen har mer i min familj kallats morgonkaffe och inte frukost.

Så var det säkert att varje måltid behövde vars större. Tack för svar.

 

[Soapbubble]

Min mamma född på 40-talet gick hem ifrån skolan på frukost-rasten och åt. Innan skolan åt hon något annat - morgonmål?

 

[MiaMia]

Frukost är väl ett senare tillkommet importord. Medan morgonmål, middagsmål, kvällsmål är mer ursprungliga ord i svenskan. Och då kan det nya krypa in på lite olika sätt i förhållande till det gamla och rucka på ordningen.

När jag gick i skolan tjafsades det om middag var det man åt på kvällen eller mitt på dagen (och fördelningen hur folk brukade det var nog fifty-fifty) Sedan dess har ordet lunch brett ut sig kraftigt och väl suddat ut det mesta av den tvetydigheten. (oavsett om folk anser sig äta middag eller kvällsmat efter jobbet, så är det som äts mitt på dagen nu en lunch för de flesta)

I gamla bondesamhället åt man gärna något mindre direkt man gick upp och något rejälare efter man gjort ett första arbetspass, när bl.a. ladugård och mjölkning var undangjort. Så tidsmässigt kan de större målen kanske motsvara vad vi skulle kalla förmiddagsfika och sen lunch?

Jag tror att ordet frukost kunde bli antingen det första stora målet eller det helt första maten? Att det blev lite olika brukat. Och sedan när ett (enda) mitt på dagen-mål blev det mer vanliga kunde det ta namnet från antingen den rejälare frukosten eller det språkligt mer korrekta middagsmålet (beroende på vilket av dem man ansåg försvann respektive tog över)

Därav sedan att det uppkom olikheten i vad middag betecknade, när "målet efter frukosten" för vissa förskjutits en bra bit från mitten av dagen. Och att den "dansk-svenska" skillnaden i när frukosten ligger också uppstod ur denna rörlighet.

 

[MiaMia]

Tänker jag frukost en jobbdag så är frukosten det på jobbet mellan kl 8 och 9 och kan vara stekt potatis med stekt ägg eller liknade.
Farmor som var född samma årtionde som tidningen kom ut och var kallskänka var det mer matigt än det vi idag kallar frukost.
Tror det har med att göra att idag så äter vi fler 5 gånger om dagen vilket vi inte gjorde för 100 år sedan så då behöves varje måltid vara större.

Den där kaffe med macka som många äter först på morgonen har mer i min familj kallats morgonkaffe och inte frukost.

Byggjobbare har väl länge haft kvar det där med att de äter varm mat runt 9 och kallar den frukost? Men då brukade de också börja tidigare än många andra yrken. (Vissa industrijobb?)

Misstänker att det har avtagit på ett par decennier när många av de fysiskt tunga jobben blivit mindre tunga?

Men samtidigt ligger det mycket kultur i matrutinerna som verkar konserverande. Både på vad man äter och vad man kallar det, så att det blir en eftersläpning i förhållande till hur normer för dygnsrytmer och energibehov förändras.

 

[MiaMia]

I gamla bondesamhället åt man gärna något mindre direkt man gick upp och något rejälare efter man gjort ett första arbetspass

Lägger till:
En anledning att ta något litet först var att få något varmt så fort man fått igång den första elden i spisen, gärna dricka varmt då man gick upp i kylan.
Medan ett rejälare mål till hela hushållet tog tid att laga till (när man inte hade snabbhavregryn). Och då var det inte lämpligt att sitta sysslolös och dega under tiden.
Vad gäller bygg-/industriarbetarna ovan så var det väl någon som skulle börja ungefär samtidigt med att tillaga deras mat i någon sorts serveringsanläggning (när man inte hade en färdig matlåda att mikra)

 

[Habina]

Mina mor- och farföräldrar som var födda 1911-1913 kallade frukost för morgonfika. Men det kanske är dialektalt (norrlänningar).

De sa även middag om maten runt 11-13 och kvällsmål om maten 17-19.

 

[Nixehen]

När jag var liten och var mycket hos mina morföräldrar så drack de kaffe och åt liten smörgås vid 6 på morgonen. Det var då morgonmål eller morgonkaffe, sedan kom morfar hem från jobbet vid 9 med färska frallor och då åts frukost med frallor, gröt och ägg. Dvs stadigt mål.
(De är österbottningar, så ordet morgonmål kanske är dialektalt, osäker.)