Hej Susanna Alakoski

[Karfitsa]

@tanten Bra skrivet. Men ändå, lite det jag menade. Man kan inte få ALLT, man kan diskutera, vad är viktigast. Mina barn fick mobil i födelsedagspresent - inget annat. Märkeskläder - javisst, men letade gärna på rea....

 

[aprilmaj]

@tanten: Tack! Det är så viktigt det du skriver! Jag blir upprörd över att folk inte förstår att ekonomisk utsatthet faktiskt påverkar på så många fler sätt än just materiellt.

Hjalmar Söderberg sa: Fattigdomen är förfärlig. Av all så kallad yttre olycka är det nog den, som verkar djupast inåt.

Det är ju precis så det är. Jag läste en avhandling där man pratat med barn som lever i ekonomisk utsatthet. Barnen berättade hur deras vardag såg ut och hur de såg på sig själva. De skämdes och dolde fattigdomen för kompisar.

Vad gör det med ett barn som säger att de inte har lust att följa med till badhuset när det egentligen handlar om att det inte finns pengar? Vad gör det med ett barn som tittar ner i bänken när klasskompisarna berättar vad de gjort på semestern? Vad gör det med ett barn som inte kan ta hem kompisar för att det är så trångt hemma? Vad gör det med ett barn som lever i en situation som det inte kan påverka eller förändra? Vad gör det med ett barn som ställs utanför det som de flesta ser som självklart? Vad gör det med ett barn som självmant avstår från sånt som kostar pengar? Vad gör det med ett barn att leva i skam? Vad gör det med ett barn att dölja sin verklighet?

 

[mandalaki]

Vad gör det med ett barn som säger att de inte har lust att följa med till badhuset när det egentligen handlar om att det inte finns pengar? Vad gör det med ett barn som tittar ner i bänken när klasskompisarna berättar vad de gjort på semestern? Vad gör det med ett barn som inte kan ta hem kompisar för att det är så trångt hemma? Vad gör det med ett barn som lever i en situation som det inte kan påverka eller förändra? Vad gör det med ett barn som ställs utanför det som de flesta ser som självklart? Vad gör det med ett barn som självmant avstår från sånt som kostar pengar? Vad gör det med ett barn att leva i skam? Vad gör det med ett barn att dölja sin verklighet?

Precis ... När jag köpt matkassar till Giving People-familjer via facebook har jag tagit med saker som chips till fredagsmys, påskägg till påsk och julmust och skumtomtar till jul. Just för att de här barnen ska kunna känna att de har det precis som de tänker sig att alla andra barn har det, och för att de ska kunna säga i skolan att igår fick jag ett påskägg.

När man läser tackbreven från sådana familjer gör det ont att se hur föräldrar skriver att barnen lär sig att inte kräva något som familjen inte har råd med, eller knappt ens säga att de är hungriga, för de är rädda att mamma ska bli påmind om att hon inte har pengar.

Barnfattigdom är skamligt.

 

[aprilmaj]

Precis ... När jag köpt matkassar till Giving People-familjer via facebook har jag tagit med saker som chips till fredagsmys, påskägg till påsk och julmust och skumtomtar till jul. Just för att de här barnen ska kunna känna att de har det precis som de tänker sig att alla andra barn har det, och för att de ska kunna säga i skolan att igår fick jag ett påskägg.

När man läser tackbreven från sådana familjer gör det ont att se hur föräldrar skriver att barnen lär sig att inte kräva något som familjen inte har råd med, eller knappt ens säga att de är hungriga, för de är rädda att mamma ska bli påmind om att hon inte har pengar.

Barnfattigdom är skamligt.

Ja, det är skamligt. Och vad gör det med den förälder (oftast ensamstående mamma) som ständigt oroar sig för att pengarna ska räcka till? Som aldrig kan ge något extra? Som själv skiter i att gå till tandläkaren för att barnet ska få vinterkängor?

 

[Oldie]

Ja, det är skamligt. Och vad gör det med den förälder (oftast ensamstående mamma) som ständigt oroar sig för att pengarna ska räcka till? Som aldrig kan ge något extra? Som själv skiter i att gå till tandläkaren för att barnet ska få vinterkängor?

Ja det är ju den vanliga synen. Den stackars mamman.
Den stackars pappan som går på soc och inte har några missbruksproblem utan bara vara sjuk och inte kan jobba?
Den jävlen ska betala, svinet.

 

[Raderad medlem 6459]

Den jävlen ska betala, svinet.

Ja, det känns verkligen som att det var @aprilmaj s poäng med hela inlägget. Skönt att du är med på tåget!

 

[aprilmaj]

Hmm... mitt inlägg/utbrott kanske tarvar en förklaring... Jag har mött de här barnen - och sett att de blir fler. Igår träffade jag på en på en politiker som menade att barnfattigdom inte existerar i Sverige, att jämfört med hungersnöd och vattenbrist så är Sveriges förhållanden inget att tala om.

Det var frustrationen efter det mötet som hamnade här. Nu är det nog bäst att jag inte skriver mer innan jag börjar elda upp mig igen...

 

[mandalaki]

Hmm... mitt inlägg/utbrott kanske tarvar en förklaring... Jag har mött de här barnen - och sett att de blir fler. Igår träffade jag på en på en politiker som menade att barnfattigdom inte existerar i Sverige, att jämfört med hungersnöd och vattenbrist så är Sveriges förhållanden inget att tala om.

Det var frustrationen efter det mötet som hamnade här. Nu är det nog bäst att jag inte skriver mer innan jag börjar elda upp mig igen...

Äh, varför då? Du är ju engagerad. Du låter väl inte en ettersur uppsträckning påverka dig?

 

[Jeffery]

Hmm... mitt inlägg/utbrott kanske tarvar en förklaring... Jag har mött de här barnen - och sett att de blir fler. Igår träffade jag på en på en politiker som menade att barnfattigdom inte existerar i Sverige, att jämfört med hungersnöd och vattenbrist så är Sveriges förhållanden inget att tala om.

Det var frustrationen efter det mötet som hamnade här. Nu är det nog bäst att jag inte skriver mer innan jag börjar elda upp mig igen...

"I Sverige har vi det mycket bättre än en absolut majoritet av alla människor, på alla upptänkliga områden.
Så varför har du blivit politiker, om du varken vill förändra eller förbättra någonting - allt enligt ditt sätt att argumentera?"

 

[Gabbi]

Som förälder är det inte bara att "ge" sitt barnsjälvkänsla nog att stå emot grupptryck.

Barn är olika. Vissa är kaxiga nog att gå som ensam kille på dansgrupp som sjuåring. Andra vill vara exakt som de andra barnen. Barn är inga lerklumpar som man bara kan forma som man vill.

Om märkeskläder är ett sätt att få mitt barn att passa in och få en bättre skoltid så äter jag gärna nudlar några år. Dvs det gjorde jag. Jag försakade vissa saker för att barnet skulle få sånt som var markörer i hennes årskull.

Jag håller verkligen inte med. En tillhörighet som är baserad på att man har rätt byxor eller en dyr telefon är ingen riktig tillhörighet. Den är ett monster under sängen med glad clownmask. Man är inte sina saker och man får inte sitt människovärde utifrån de prylar man har som råkar vara inne den månaden.
Mina föräldrar hade pengar, men ack så dålig smak. De tyckte att jeansen de köpte på Domus "minsann var lika snygga" som Levis, vilket resulterade i en hel skolgång i skitfula kläder för mig. Jag gnällde nog ibland över att jag ville ha märkeskläder, men jag tror samtidigt jag lärde mig att jag inte var mina kläder eller mina saker. Jag fick vänner trots Domusbyxorna, och det spelade heller ingen roll om vännerna hade Levis eller Domusbyxor. En gång köpte mormor ett par jeans från Finland åt mig. En del försökte reta mig över att märket på byxorna var okänt, men jag gillade dem ändå, de var ju från Finland! Whats not to like?

 

[Jeffery]

Jag håller verkligen inte med.

Jag återciterar tanten åt dig:

Barn är olika. Vissa är kaxiga nog att gå som ensam kille på dansgrupp som sjuåring. Andra vill vara exakt som de andra barnen. Barn är inga lerklumpar som man bara kan forma som man vill.

Att du var kaxig nog att gå som ensam kille på dansgrupp som sjuåring, betyder inte att alla var och är så. Tyvärr.

 

[tanten]

Fast @Gabbi - du är en stark person. Och du är vuxen nu, din verklighet då är inte den som finns idag. Din referens till Domus skvallrar om en annan tid. I många bemärkelser.

Själv kunde jag inte på något vis jämföra min uppväxt med mitt barns. Orkar man sticka ut så orkar man. Men orkar man inte eller är lite skör så blir det tufft. Barn mobbar av alla möjliga konstiga orsaker. Barn i flock är grymma djur.
Jag var inte villig att riskera det.

 

[Gabbi]

Men hur blir man en stark person? Dyker man bara upp en dag på jorden, stark och redo att ta sig an alla faror, eller skapades det under en tid en tro på mig själv, att jag räknades, att jag kunde, oavsett asfula byxor från Domus. Jag hade inte särskilt mycket val, jag hade hellre haft 501or, men det blev bra även med byxor och utan dyra saker. Jag stack inte ut för att jag kände att jag hade massor av ork, jag gjorde det omedvetet, för att mina föräldrar fattade beslut utan att förstå min 10-åriga värld. Det blev bra ändå.

 

[micaelathegreat]

@Gabbi Men det ar val precis det dar som tanten menar. Mina foraldrar gjorde allt "ratt" men det hindrade inte att jag var en person som var tacksam att hacka pa, och som tog at mig. Det spelade liksom ingen roll att mamma och pappa var mana om att jag skulle veta mitt varde och sta pa mig och att de alltid tog itu med mobbarna och visade att de var pa min sida. Jag blev anda mobbad. Och jag tog anda at mig. Och jag betalar fortfarande for det som vuxen. Att det blev bra anda for dig ar ju jattebra. Men det blev det inte for mig. Och din verklighet andrar ju inte min. Sa jag forstar precis vad @tanten menar.

 

[mandalaki]

@micaelathegreat OT men avataren!

 

[micaelathegreat]

@mandalaki Tack!

 

[tanten]

Men hur blir man en stark person? Dyker man bara upp en dag på jorden, stark och redo att ta sig an alla faror, eller skapades det under en tid en tro på mig själv, att jag räknades, att jag kunde, oavsett asfula byxor från Domus. Jag hade inte särskilt mycket val, jag hade hellre haft 501or, men det blev bra även med byxor och utan dyra saker. Jag stack inte ut för att jag kände att jag hade massor av ork, jag gjorde det omedvetet, för att mina föräldrar fattade beslut utan att förstå min 10-åriga värld. Det blev bra ändå.

Hur man blir en stark person? Fanns det ETT bra svar på den frågan skulle inga svaga personer existera.

Kan du inte inse att vi föds olika? Och att det inte är det bästa sättet att härdas genom tuffa upplevelser?

Kärlek är viktigt, men det är inget vaccin.

 

[mandalaki]

Jag håller verkligen inte med. En tillhörighet som är baserad på att man har rätt byxor eller en dyr telefon är ingen riktig tillhörighet. Den är ett monster under sängen med glad clownmask. Man är inte sina saker och man får inte sitt människovärde utifrån de prylar man har som råkar vara inne den månaden.
Mina föräldrar hade pengar, men ack så dålig smak. De tyckte att jeansen de köpte på Domus "minsann var lika snygga" som Levis, vilket resulterade i en hel skolgång i skitfula kläder för mig. Jag gnällde nog ibland över att jag ville ha märkeskläder, men jag tror samtidigt jag lärde mig att jag inte var mina kläder eller mina saker. Jag fick vänner trots Domusbyxorna, och det spelade heller ingen roll om vännerna hade Levis eller Domusbyxor. En gång köpte mormor ett par jeans från Finland åt mig. En del försökte reta mig över att märket på byxorna var okänt, men jag gillade dem ändå, de var ju från Finland! Whats not to like?

På ett sätt håller jag med dig om att tillhörigheten inte sitter i prylar. Men huvudpoängen som jag läste in hos tanten var att det inte går att ge barnen självkänsla - det var ju det hon reagerade på när hon skrev. Däremot sträcker sig många föräldrar så långt de klarar för att ge sin barn så många av de där "nödvändiga" attributen som de bara kan, så att barnet åtminstone inte ska råka ut för friktion när det gäller det.

 

[Gabbi]

@Gabbi Men det ar val precis det dar som tanten menar. Mina foraldrar gjorde allt "ratt" men det hindrade inte att jag var en person som var tacksam att hacka pa, och som tog at mig. Det spelade liksom ingen roll att mamma och pappa var mana om att jag skulle veta mitt varde och sta pa mig och att de alltid tog itu med mobbarna och visade att de var pa min sida. Jag blev anda mobbad. Och jag tog anda at mig. Och jag betalar fortfarande for det som vuxen. Att det blev bra anda for dig ar ju jattebra. Men det blev det inte for mig. Och din verklighet andrar ju inte min. Sa jag forstar precis vad @tanten menar.

Jag hänger inte med alls? Jag läser det som att om man inte vill riskera något, och om barnet är en smula känsligt, då är iphones och dyra märkeskläder något slags pass mot mobbing? Men så tycker inte jag att det är, och jag tror aldrig att man kan gardera sig mot mobbing. Om det inte spelar någon roll om föräldrarna "gör rätt" eller inte för att barn ska vara elaka mot andra barn, varför ska man då köpa barnet vissa saker för att passa in?

 

[Jeffery]

Jag hänger inte med alls? Jag läser det som att om man inte vill riskera något, och om barnet är en smula känsligt, då är iphones och dyra märkeskläder något slags pass mot mobbing? Men så tycker inte jag att det är, och jag tror aldrig att man kan gardera sig mot mobbing. Om det inte spelar någon roll om föräldrarna "gör rätt" eller inte för att barn ska vara elaka mot andra barn, varför ska man då köpa barnet vissa saker för att passa in?

Därför att rätt pryl kan minska en friktion.