Hjälp, jag har blivit arbetsskygg! Eller: hur hanterar man chefer?

Lingonris

Trådstartare
OJ, det här blev långt.

Sen ungefär ett halvår tillbaka har jag ett nytt jobb som projektledare inom ett område jag inte har någon erfarenhet ifrån. Jag har dock en kortare teoretisk utbildning (samt en längre universitetsutbildning inom ett närliggande område). Mitt problem är att jag såhär nästan ett halvår efter att jag börjat jobba inte riktigt kommit igång med jobbet. Jag har inte fått någon som helst handledning eller introduktion. Mina första veckor bestod av att jag gick en kurs (trevligt iofs) och att jag skulle läsa in mig på arbetsplatsens styrdokument, verksamhetsberättelse etc. Ganska direkt fick jag också ett eget projekt som jag skulle jobba med men eftersom jag aldrig har jobbat med det här tidigare så var det svårt att komma vidare. Jag kom en bit, fastnade, försökte prata med min kollega som jag delar rum med som inte var så villig att hjälpa till, försökte få tag på chefen, lämnade underlaget till chefen och väntade jättelänge på att få tillbaka det. Så ser det ut fortfarande. Mitt projekt är väl typ färdigt att lanseras men nu ligger det återigen hos honom en sista genomgång (hoppas jag).

Jag har varit och pratat med honom 4-5 gånger sen jag började och sagt att jag behöver mer att göra och gärna vill komma igång och jobba men han har bara sagt att jag ska ta det lugnt, det kommer. Så jag har väl lite gått och väntat på att ”snart händer det” men i perioder har jag kollat med mina kollegor om de behöver hjälp med något och så har jag assisterat dem litegrann. Just nu hjälper jag en kollega med hennes projekt men det tar absolut inte heltid. Jag har också gjort några saker som jag har specialkompetens i sedan tidigare, kvalificerat men det finns bara en begränsad arbetsmängd där. De grejerna har varit väldigt roliga och de är uppgifter som jag känner att jag kan och är av typen ”gör det här, lämna till mig torsdag före lunch”. Då jobbar jag på jättebra. Allt i den vägen hanteras av mig vilket är kul.

Resten av tiden läser jag typ nyhetsbrev och surfar.

Min chef är en typisk mellanchef som har jättemycket att göra och alla bara drar i honom från alla håll. Han är jättesvår att få tag i och är nästan aldrig tillgänglig på sitt rum. Självklart kan man inte räkna med att såna som kan jobbet behöver springa hos chefen hela tiden men jag är ju ny.

Det tråkiga är att det känns som att han bokstavligt talat inte ägnat ens en timme för att fundera över hur jag ska komma in i jobbet. På utvecklingssamtalet som var efter att jag hade jobbat fyra månader så satt han och funderade och sa att jag ju kanske skulle kunna gå bredvid en kollega genom ett projekt från början till slut. Jag blev helt paff för det är väl en sån sak jag skulle gjort från början, i så fall hade jag ju kunnat jobba mer självständigt nu. Han sa att han var ledsen att jag hade haft så lite att göra men att det snart skulle bli bättre. Men det har det inte blivit. Nu är det så igen att jag har fått ett projekt som vi ”snart” ska köra igång. Vi hade bokat ett möte nu kl 13 men när jag mejlade honom och frågade var han var så var han på ett möte på en helt annan avdelning och sa inget om när vi skulle träffas.

Det nästan värsta är att jag känner mig helt arbetsskygg också. Jag borde väl dra igång grejer själv, typ börja undersöka olika frågor, men jag vill ju jobba, producera, bidra. "Du kan väl kolla lite på den här frågan” har han sagt några gånger men det är inte så kul att sitta och skriva pm som man vet att ingen nånsin kommer läsa.

Känns det här normalt? Är jag lat? Borde jag dra igång något själv? Jag känner mig bara så onyttig. Jag vill ju lära mig det här jobbet och som sagt börja producera. Den mesta tiden känns det som att det inte spelar någon roll om jag sitter här eller inte. Allt känns skit. Vad ska jag göra? Fortsätta tills det blir bättre? Vet inte om det skulle hjälpa att prata med honom igen, han är så upptagen och verkar dessutom inte själv tycka att det här är ett problem.
 
Nej du är inte lat. Det är din chef som just nu inte kan sysselsätta dig. Tyvärr händer detta emellanåt på flera företag. Du kan inte säga upp folk, men inte alltid sysselsätta dem precis där och då. Ibland hade det varit bra med en lista på grejor som ska göras, som kan göras av nästan alla där man kunde gå och plocka uppgifter när man inte hade annat för sig. Städa arkivet, sortera mappar - whatever.

Föreslår att du bokar ett möte med chefen och förklarar att du börjar känna dig lite smått värdelös för företaget, så chefen förstår att du vill verkligen göra dig nyttig men har svårt att sysselsätta dig själv i det här läget. Var tydlig och ärlig, och kräv likaledes tydliga svar. Vad förväntas av dig?
 
Tack. Det var det jag behövde höra. Ja... jag måste väl prata med honom igen. Det är inte så att det inte finns uppgifter heller, alla har jättemycket att göra, men eftersom jag inte kan jobbet så kan jag ju inte hjälpa till heller.
 
Nej, det är hopplöst att vara ny och vilja, men inte kunna. Det tar ju ofta ett tag innan man kan hugga in helt själv, på ett nytt jobb.

Men detta är ju inte din uppgift, du måste berätta för din chef så chefen kan åtgärda. DET är däremot din skyldighet, att meddela att du känner dig sysslolös och är redo för fler utmaningar.
 
Sitter på jobbet och deppar så här kommer en liten uppdatering.

Gick en utbildning för några månader sedan, för en kursledare som har stor erfarenhet av medarbetarutveckling. Jag berättade om min situation för henne. Hon verkade lite chockad och uppmanade mig att boka in ett möte med chefen vilket jag gjorde. Han sa sig ha dåligt samvete och lovade bättring men nu sitter jag här och är i samma situation igen.

Jag undrar mest hur det brukar fungera, är det här bara något jag måste vänja mig vid? Jag kommer från en rätt prestationsinriktad arbetsplats till en organisation som inte är så jättekänd för sin effektivitet. På mitt förra jobb kände jag att jag behövdes men det gör jag inte här.

Som det är nu känns det som att det inte spelar någon roll om jag är på jobbet eller ej, det blir ingen skillnad för arbetsplatsen. Ingen undrar vad jag gör, ingen väntar på input, ingen väntar sig att jag ska leverera något. Jag kan inte hjälpa någon. (Okej, ”inget” är väl att ta i, men det som väntas av mig är en väldigt liten arbetsinsats och aldrig något som är bråttom eller viktigt.). Dessutom så lär jag ju mig inget heller. Svårt att söka nytt jobb också eftersom jag inte lärt mig jobbet ordentligt ännu och jag orkar inte vara ny på jobbet så snart igen.

Fan. :(
 
Sitter på jobbet och deppar så här kommer en liten uppdatering.

Gick en utbildning för några månader sedan, för en kursledare som har stor erfarenhet av medarbetarutveckling. Jag berättade om min situation för henne. Hon verkade lite chockad och uppmanade mig att boka in ett möte med chefen vilket jag gjorde. Han sa sig ha dåligt samvete och lovade bättring men nu sitter jag här och är i samma situation igen.

Jag undrar mest hur det brukar fungera, är det här bara något jag måste vänja mig vid? Jag kommer från en rätt prestationsinriktad arbetsplats till en organisation som inte är så jättekänd för sin effektivitet. På mitt förra jobb kände jag att jag behövdes men det gör jag inte här.

Som det är nu känns det som att det inte spelar någon roll om jag är på jobbet eller ej, det blir ingen skillnad för arbetsplatsen. Ingen undrar vad jag gör, ingen väntar på input, ingen väntar sig att jag ska leverera något. Jag kan inte hjälpa någon. (Okej, ”inget” är väl att ta i, men det som väntas av mig är en väldigt liten arbetsinsats och aldrig något som är bråttom eller viktigt.). Dessutom så lär jag ju mig inget heller. Svårt att söka nytt jobb också eftersom jag inte lärt mig jobbet ordentligt ännu och jag orkar inte vara ny på jobbet så snart igen.

Fan. :(


Låter som det är läge att gå till en högre chef och påtala situationen. Du har ju upprepade gånger försökt prata med din chef utan resultat. Hjälper inte det heller så hade jag nog sett mig om efter ett nytt jobb. Risken finns ju att du till slut tappar i kompetens om det fortsätter som det hittills gjort.
 
Låter som det är läge att gå till en högre chef och påtala situationen. Du har ju upprepade gånger försökt prata med din chef utan resultat. Hjälper inte det heller så hade jag nog sett mig om efter ett nytt jobb. Risken finns ju att du till slut tappar i kompetens om det fortsätter som det hittills gjort.

Tanken har slagit mig men det är uteslutet. Att jag skulle få fler arbetsuppgifter skulle inte uppväga den konflikt som det skulle innebära.
 
Nytt samtal med chefen. Berätta precis hur du känner det, det du skrivit här.

Ja. Jag ska göra det. Vi har en grej vi ska stämma av senare idag så jag ska ta det med honom då.

Jag tror dock inte det kan bli en genomgripande förändring eftersom det till stor del en inställningsfråga som nog är svår att ändra på. Han har exempelvis uttryckt att han gärna ser att medarbetarna jobbar så självständigt som möjligt och att man inte kommer in till honom med avstämningar för minsta lilla.
 
Fast det är ju en helt annan sak. Då ska man ju ha något att göra, så man KAN jobba självständigt.

Jag hade bett om mer arbete. Har du några förslag på saker du kan utöka med? Hur du själv skulle vilja ha upplägget? Det är alltid populärt hos chefen, att komma med ett färdigt förslag.

Finns det andra uppgifter du kan ta in? Lånas ut till en annan avdelning? Gå bredvid och sätta dig in ett annat projekt?
 
@Lovisaleonora jag känner mig också lite eländig eftersom jag är rädd att det ska bli fel om jag säger till. Att jag ska få för mycket att göra/det ska choka ihop sig, att det blir för svårt eller att det inte blir bra. Det är därför det känns lite jobbigt att säga till också. Fast jag vet ju att jag trivs bäst när jag har mycket att göra. Nu sitter jag bara på buke. :banghead:
 
Var inte rädd, ta ett problem i taget. OM problemet kommer.

Skulle det bli för mycket är det bara att säga till att lagom är bäst.
 
Fast det är ju en helt annan sak. Då ska man ju ha något att göra, så man KAN jobba självständigt.

Jag hade bett om mer arbete. Har du några förslag på saker du kan utöka med? Hur du själv skulle vilja ha upplägget? Det är alltid populärt hos chefen, att komma med ett färdigt förslag.

Finns det andra uppgifter du kan ta in? Lånas ut till en annan avdelning? Gå bredvid och sätta dig in ett annat projekt?

@Lovisaleonora jag känner mig också lite eländig eftersom jag är rädd att det ska bli fel om jag säger till. Att jag ska få för mycket att göra/det ska choka ihop sig, att det blir för svårt eller att det inte blir bra. Det är därför det känns lite jobbigt att säga till också. Fast jag vet ju att jag trivs bäst när jag har mycket att göra. Nu sitter jag bara på buke. :banghead:

Jag skulle just skriva samma sak. Dvs att komma med ideér. Det kan vara så att chefer som har mkt att göra inte orkar / hinner etc tänka ut något. Så kan du komma med en ide vad som behöver göras? du kan tex fråga runt bland kollegor etc vad de tycker saknas.

Sen utformar du en ide. Framförallt är det bra att punkta upp fördelarna med din ide/projekt. Dvs varför det är viktigt och vad företaget kommer vinna på det. Dvs om man genomför mitt projekt A kommer det bli mer effektivt för projekt B. Eller vi kommer få större kundnöjdhet. Eller spara pengar för att...

Om det blir alldeles för mkt att göra som följd så får man ju ta den diskussionen då. Det viktiga är ju att i ditt förslag för projektet inte är orealistisk. Dvs att man inte lovar att allt ska vara klart imorgon.
Sen kan man ju inte styra allt eller oroa sig. Du skriver att tänk om det inte blir bra eller svårt. ...
jo... men det kan ju också blir jättebra.
Kan du inte försöka tänka tvärtom- Detta kanske är en bra chans? Vad vill du utveckla dig inom?
 
@stjarnhimmel Min organisation driver en viss typ av projekt, och det är det jag vill komma igång ordentligt med. Det finns en lista över projekt som måste genomföras under året så det är inte så att man kommer på projekt själv. När jag har frågat mina kollegor hur många projekt som är rimligt att driva per år har de sagt minst 10, och jag håller på med mitt tredje nu efter snart 8 månader, så jag ligger ju rätt mycket efter, men som sagt ingen verkar bry sig. Men jag ska be om ett projekt till (skum arbetsplats där man får be om jobb) och kolla med några kollegor om de behöver hjälp.

Det är just det med min chef, att han inte hinner hjälpa mig med projekten, och det tar emot att fråga mina kollegor då de har mycket att göra själva, har frågat dem så mycket redan, eller inte är särskilt hjälpsamma (hen jag delar rum med).
 
Tack. Det var det jag behövde höra. Ja... jag måste väl prata med honom igen. Det är inte så att det inte finns uppgifter heller, alla har jättemycket att göra, men eftersom jag inte kan jobbet så kan jag ju inte hjälpa till heller.

Jag tycker din arbetssituation låter eländig, undra på att du tappar motivationen. Vad var det meningen du skulle göra när du blev anställd? Vad har hänt med det, finns inte de uppgifterna, eller behöver man kunna mer än du kan för att göra dem?

Det där med ingen introduktion tror jag är ganska vanligt på arbetsplatser med många specialister - den introduktionen du beskriver känner jag igen, så är det i min bransch också. I princip består introduktionen i att man blir visad var man ska sitta, "här är ditt rum och din nyckel, do your thing!", liksom. Vet man inte vad man ska göra då skulle man bli helt vilsen. Är set månne så på din arbetsplats?
 
@stjarnhimmel Min organisation driver en viss typ av projekt, och det är det jag vill komma igång ordentligt med. Det finns en lista över projekt som måste genomföras under året så det är inte så att man kommer på projekt själv. När jag har frågat mina kollegor hur många projekt som är rimligt att driva per år har de sagt minst 10, och jag håller på med mitt tredje nu efter snart 8 månader, så jag ligger ju rätt mycket efter, men som sagt ingen verkar bry sig. Men jag ska be om ett projekt till (skum arbetsplats där man får be om jobb) och kolla med några kollegor om de behöver hjälp.

Det är just det med min chef, att han inte hinner hjälpa mig med projekten, och det tar emot att fråga mina kollegor då de har mycket att göra själva, har frågat dem så mycket redan, eller inte är särskilt hjälpsamma (hen jag delar rum med).

Jag tycker det låter som en ordentlig kulturkrock, och skulle nog lite också tänka att alla människor passar inte i alla organisationer. Om du t ex kommer från ett privat företag och har gått till en förvaltning eller myndighet, så funkar säkert mycket annorlunda.

Det du beskriver låter för mig som en arbetsplats för specialister, där man förväntas vara helt självgående, och chefens roll mest är att vara koordinator. Att be om mer jobb om man har tid över skulle jag inte tycka var särskilt konstigt, t ex, men det beror ju på vad man är van vid.

På en sån arbetsplats brukar ju dock motivationen komma från organisationens gemensamma mål, så även om ingen frågar efter vad man gör, så känns det ändå meningsfullt. Att skriva pm som man själv inte lär sig något på och som ingen läser, och som inte leder till något låter ju däremot helt värdelöst, då skulle jag också hellre surfa.
 
@Mabuse

Jag blev anställd för att det fanns ett allmänt behov av fler medarbetare, listan över projekt som behövde drivas var lång. Vårt gemensamma mål är att driva projekt utifrån den här listan på vilka projekt som behöver genomföras, och det är ju det jag vill göra. Jag håller med dig om att det inte måste vara konstigt att be om mer jobb, det hände att jag gjorde det på mitt gamla jobb också. Chefens roll är ju inte att hålla detaljkoll på exakt vad jag gör och hur mycket jag har att göra, men jag har ju sagt till rätt många gånger att jag behöver mer att göra. Ja, de flesta medarbetarna är ganska självgående men stämmer av viktigare beslut och strategiska val med chefen.

Jag var precis inne hos en kollega och pratade med henne, och hon sa att hon och, vad det verkade, flera andra också har lite att göra fast att det borde finns en massa projekt på listan som behöver tas tag i.

Angående introduktion så tror jag inte det är något specifikt för min arbetsplats eller bransch. Har man erfarenhet förstår jag absolut om man kan komma igång och jobba hyfsat snabbt men det har ju inte jag. Det är ju inte bara i mitt intresse att jag arbetar och producerar, utan även chefens/organisationens, det är det som är lite märkligt.
 

Liknande trådar

Skola & Jobb Som en uppdatering på gamla tråden, så blev jag "av med jobbet". Fick besked om detta idag, att jag inte fick en tillsvidareanställning...
Svar
19
· Visningar
2 699
Skola & Jobb Jobbar som timvik idag men får knappt några timmar alls, så ekonomin är ju katastrof. Det har varit jättemycket strul från start med...
2
Svar
25
· Visningar
1 532
Kropp & Själ Jag har tidigare aldrig haft några större problem med att prata inför folk. Jag har absolut varit nervös inför tal eller större...
2
Svar
25
· Visningar
1 361
Skola & Jobb Dramatisk rubrik men det är så det känns :cry: Är inne i en djup kris och det känns som att jag håller på att förlora fotfästet. Jag...
Svar
3
· Visningar
732

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp