Alexandra_W
Trådstartare
Mitt föl är banne mig en vandrande olycka... 
Hon har ju hagvila pga ligamentskadan. Skött sig över förväntan och mest knatat runt, inte speciellt mycket bus i hagen. Matte nöjd.
Igår stod jag och mockade när jag hör helvetet bryta lös utanför stallet. kastade grepen, körde flygande språng över skottkärran och ut. Sträckan är kanske 15 meter. Jag hann dock inte ut för att se eländet men jag hörde att någon av hästarna (jag anade redan då vem) hade lyckats gå in i stängslet och trassla in sig.
När jag kommer ut så är det ett virrvarr av utsträckta trådar, knäckta stolpar och flygande isolatorer. Jag hör två hästar skena hysteriskt längre in i hagen. Tankarna for "avskura senor, sårskador, blodbad och BENEN..helvete BENEN inte skena på det här underlaget!!" Det hade nämligen frusit på och hagen bitvis förvandlats till puckelpist.
Efter tio minuters lugnande rop får jag hästarna kontaktbara och kan ta in dem med hjärtat i halsgropen. En första koll visar att det inte finns en blodsdroppe på de små liven. Däremot har Kele uppenbart lyckats linda eltråden runt halsen (Hur bär hon sig ÅT? Hon är fan inte sann). Var ju kolmörkt ute så svårt att få grepp om vad som egentligen hänt, hon har enorm respekt för stängslet normalt.
Skakig lämnade jag hästarna att lugna ner sig i sina boxar och gick in och drack thé (som jag allvarligt funderade på att spetsa med valium för mina nervers skull).
4 timmar senare går jag ut och visiterar nog hästarna med tanke på skenturen. Vision hade tokgallor i haslederna, värst på v.b. men det var ju inte mer än väntat.
Kele var svullen över senan på vb. Klart oroväckande.
Imorse var dte med bultande hjärta jag öppnade stalldörren. Vision gallig men inte mer.
Kele toksvullen i bägge bak och med en käckt bananformad sena på v.b. Som klippt och klistrad ur skolboken för hur en senskada ser ut.
Dock så verkade hon inte halt (det är svårt att avgöra på en fölis i växtperiod som går som en kossa och som dessutom tyckte att "vi ska gå uuuut". ) och med tanke på hur hon svullnade av småsåren hon fick för 2 månader sen - sist hon lekte idiot i hagen - så vet jag ju att hon svullnar REJÄLT för minsta lilla. Men det gick ner fort med.
De fick stå inne på fm och nu vid elva kollade jag igen och läget oförändrat. Så jag släppte ut dem och så får jag se hur det ser ut ikväll. Vill se var svullnaden tar vägen av rörelse, men den där jävla senan oroar. Dock verkar hon inte ha ont, men hon är ju uppfostrad i enlighet med Visions "Smärta är för mesar!"-ideologi så fan vet.
Snart börjar jag fundera på att skjuta kraken och gräva ner henne som en ekonomi- och nervbesparande åtgärd *galghumor*
(Och ja jag kylde direkt men gjorde ingen skillnad)
Hon har ju hagvila pga ligamentskadan. Skött sig över förväntan och mest knatat runt, inte speciellt mycket bus i hagen. Matte nöjd.
Igår stod jag och mockade när jag hör helvetet bryta lös utanför stallet. kastade grepen, körde flygande språng över skottkärran och ut. Sträckan är kanske 15 meter. Jag hann dock inte ut för att se eländet men jag hörde att någon av hästarna (jag anade redan då vem) hade lyckats gå in i stängslet och trassla in sig.
När jag kommer ut så är det ett virrvarr av utsträckta trådar, knäckta stolpar och flygande isolatorer. Jag hör två hästar skena hysteriskt längre in i hagen. Tankarna for "avskura senor, sårskador, blodbad och BENEN..helvete BENEN inte skena på det här underlaget!!" Det hade nämligen frusit på och hagen bitvis förvandlats till puckelpist.
Efter tio minuters lugnande rop får jag hästarna kontaktbara och kan ta in dem med hjärtat i halsgropen. En första koll visar att det inte finns en blodsdroppe på de små liven. Däremot har Kele uppenbart lyckats linda eltråden runt halsen (Hur bär hon sig ÅT? Hon är fan inte sann). Var ju kolmörkt ute så svårt att få grepp om vad som egentligen hänt, hon har enorm respekt för stängslet normalt.
Skakig lämnade jag hästarna att lugna ner sig i sina boxar och gick in och drack thé (som jag allvarligt funderade på att spetsa med valium för mina nervers skull).
4 timmar senare går jag ut och visiterar nog hästarna med tanke på skenturen. Vision hade tokgallor i haslederna, värst på v.b. men det var ju inte mer än väntat.
Kele var svullen över senan på vb. Klart oroväckande.
Imorse var dte med bultande hjärta jag öppnade stalldörren. Vision gallig men inte mer.
Kele toksvullen i bägge bak och med en käckt bananformad sena på v.b. Som klippt och klistrad ur skolboken för hur en senskada ser ut.
Dock så verkade hon inte halt (det är svårt att avgöra på en fölis i växtperiod som går som en kossa och som dessutom tyckte att "vi ska gå uuuut". ) och med tanke på hur hon svullnade av småsåren hon fick för 2 månader sen - sist hon lekte idiot i hagen - så vet jag ju att hon svullnar REJÄLT för minsta lilla. Men det gick ner fort med.
De fick stå inne på fm och nu vid elva kollade jag igen och läget oförändrat. Så jag släppte ut dem och så får jag se hur det ser ut ikväll. Vill se var svullnaden tar vägen av rörelse, men den där jävla senan oroar. Dock verkar hon inte ha ont, men hon är ju uppfostrad i enlighet med Visions "Smärta är för mesar!"-ideologi så fan vet.
Snart börjar jag fundera på att skjuta kraken och gräva ner henne som en ekonomi- och nervbesparande åtgärd *galghumor*
(Och ja jag kylde direkt men gjorde ingen skillnad)