Vilken chock om det skulle vara tvåSjälv är jag inte alls orolig över KUB utan mest orolig är jag om det är 1 eller 2 där inne![]()
![]()
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Vilken chock om det skulle vara tvåSjälv är jag inte alls orolig över KUB utan mest orolig är jag om det är 1 eller 2 där inne![]()
![]()
Vilken chock om det skulle vara två![]()
@Överraskningen vilka tunga frågor och det låter inte kul att du känner dig otrygg med vården. hjälper det att prata med bm? Att skriva in nåt i journalen?
@Överraskningen Hoppas verkligen du får bra hjälp och stöttning av barnmorskornaDet verkar vara olika i olika regioner, på vissa ställen verkar det som att partnern får stanna på BB.
Du borde väl kunna få samtalsstöd eller liknande för att bearbeta tidigare snittet?Tack, det är dock på senaste tid som jag börjat acceptera att det var traumatisk. Barnmorskan jag mötte vid inskrivningen av denna graviditet frågade såna frågor som fick mig att reflektera till exakt vad som hände vid kejsarsnittet.
På den förlossning/BB jag åker till , kan välja på två men väljer detta då det är närmast och de har hela min journal, där fick papporna stanna -före corona- om det fanns plats. Vi som var snittade fick egna rum om det var möjligt. 2016 var det dock överfullt, och sånt kan man inte styra över.
Du borde väl kunna få samtalsstöd eller liknande för att bearbeta tidigare snittet?
Ok, får de följa med nu eller är det stopp pga covid?
Ja det är ändå många månader kvar och mycket kan händaJo det kan jag säkert få, men jag försöker samtidigt tänka på hur bra det faktiskt gick.
Till BB är det tvärstopp. Barnmorskan visste inte hur de gör vid kejsarsnitt under pandemin, hon skulle kolla upp det till mig samt att vi ska fråga längre fram hur det ser ut. Som tur är så är det tänkt sep-okt, så det finns tid kvar.
Ja det är ändå många månader kvar och mycket kan hända![]()
![]()
Håller tummarna att det blir som du önskar!Ja mina tankar går upp och ner kring detta så jag hoppas så att Corona lugnar sig. Vet inte hur det skulle gå utan min man på snittet även om han bara sitter tyst på en stol. Men vetskapen att han finns där. Försöker dock tänka att jag faktiskt åker hem redan dagen efter snitt om vi båda får ok-stämpel. Det har stått i min journal alla gånger och denna gång är inget undantag; vill åka hem så fort det är möjligt![]()
Håller tummarna att det blir som du önskar!![]()
Jo det kan jag säkert få, men jag försöker samtidigt tänka på hur bra det faktiskt gick.
Till BB är det tvärstopp. Barnmorskan visste inte hur de gör vid kejsarsnitt under pandemin, hon skulle kolla upp det till mig samt att vi ska fråga längre fram hur det ser ut. Som tur är så är det tänkt sep-okt, så det finns tid kvar.
Ja så är det verkligen, många frågor. Jag har börjat fundera på om jag kan tänka mig någon annan medföljare som backup ifall att maken skulle ha symptom vid förlossningsstart (om det är samma situation som nu). Dottern kommer ha börjat förskolan ca två månader innan BF vilket ju kan innebära smittorisk...Tack.
Jag tror dock att alla vi gravida har funderingar kring födseln, ev sällskap som följer med och corona-pandemin. Och vi som har syskon som väntar hemma, hur blir det med en nyfödd speciellt om syskonet går på förskola/skola? Det är så nytt allting trots att pandemin är inne på sitt andra år.
Vi väntade med att bli gravida just för att pandemin skulle hinna gå över, istället tog den ett stadigt grepp om världen och vi fick tänka om.
Ja så är det verkligen, många frågor. Jag har börjat fundera på om jag kan tänka mig någon annan medföljare som backup ifall att maken skulle ha symptom vid förlossningsstart (om det är samma situation som nu). Dottern kommer ha börjat förskolan ca två månader innan BF vilket ju kan innebära smittorisk...
Samtidigt kändes det inte som ett alternativ att vänta med syskonförsök, vi är inte jättegamla (fyller 33 i år) men inget med graviditet och barnafödande kan man ju ta för givet.
Ja sånt kan faktiskt hända även i vanliga fall, även om risken måste vara ganska låg. Men en magsjuk partner känns INTE som någon man vill ha med sig i förlossningsrummetJag var backup till en vän som födde barn i somras. Även om hon såklart helst ville att jag inte skulle behöva vara där (vilket jag inte behövde) så var det väldigt skönt för henne att ha en bestämd plan b. Sånt kanske man borde fundera på annars också, ifall mannen hade blivit magsjuk till förlossningen eller ngt...
Vad jag läst mig till nu i vår så gäller här (Sthlm) nu under våren att en symptomfri partner får vara med under förlossningen och eftervården. ”Vid enstaka tillfällen då stor platsbrist råder” kan partnern få åka hem 1-2 dygn efter förlossningen.
Ja så är det verkligen, många frågor. Jag har börjat fundera på om jag kan tänka mig någon annan medföljare som backup ifall att maken skulle ha symptom vid förlossningsstart (om det är samma situation som nu). Dottern kommer ha börjat förskolan ca två månader innan BF vilket ju kan innebära smittorisk...
Samtidigt kändes det inte som ett alternativ att vänta med syskonförsök, vi är inte jättegamla (fyller 33 i år) men inget med graviditet och barnafödande kan man ju ta för givet.
Jag fick samtalsstöd via Aurora-team med sonen som är född januari -20, tog kontakt med den kurator jag hade då redan när jag plussade nu och har fått träffa henne ett par gånger även utan remiss. När jag gjort RUL och är i v 20 kommer min barnmorska skicka remiss på nytt till Aurora för att planera snitt.
Jag ser ingen annan möjlig födsel framför mig.
I region Skåne gör man precis som förr, med skillnaden att både mamma och medförälder lämnar snabbtest samma dag som snittet, förutsatt det är negativt får medförälder vara med. Tiden efter födsel, om medförälder får stanna t ex, beror på beläggningen just då.