Hur gör man med gården om man delar på sig...?

PeggySue

Trådstartare
Hur vet man när måttet är rågat?
Hur vet man att det är rätt att släppa taget eller fortsätta kämpa?
Är det vanligt att renovering av en gård plus småbarn gör att man tappar fotfästet, att man beter sig som värst när det är som sämst, men att man kommer ut på andra sidan, bättre och fortfarande tillsammans?
Varför fungerar det för den äldre generationen, men att man så lätt delar på sig nuförtiden?
Hur mycket skit ska man ta?
Och när man själv börjar ge skit tillbaka- är det då som det är slut..? :(

Och så ekonomiskt.

Om båda står som ägare och delar lånet på en gård. Hur går det till vid en delning?
Jag antar att huset omvärderas? Och skall den ena bo kvar, måste denne köpa ut den andra- alltså blir lånet ännu tokigare om jag vill stanna kvar med barnen?
Vad händer om jag kan lösa hela lånet som det står idag.
Låt oss göra ekvationen enkel - om lånet är på 1.000.000. och jag skulle lösa det. Står jag då som ensam ägare, eller värderar man då om det efter lösen, så att andra parten äger en del av det nya värdet (om tex värdet av gården som den står nu är 1.500.000), och så ska jag lösa ut det till denne? förstår ni vad jag menar?
Det gör jag knappt själv.

Och om det blir så tokigt att jag inte kan lösa ut något, hur gör man då om man står och ska sälja gården, och hittar ett nytt litet billigt hus, innan gården sålts- säg för en 400.000, kan banken låta en låna till det när de ser värdet på det man har nu och att man kommer gå med vinst när man lämnar den?

Jag känner mig så vilsen. Och ledsen.
 
Sv: Hur gör man med gården om man delar på sig...?

Jag tror att man känner när måttet är rågat. När man blir trött på och retar sig på varandra. Det går kanske att rädda om båda verkligen vill det och att man tar hjälp. Det blir inte bra av sig självt. Sedan om elaka saker har sagts så är vi nog olika när det gäller att glömma och förlåta. Jag tror ju att man menar de elakheter som kommer ur ilskan bara att man inte orkar dölja det så för mig är det inte aktuellt att vara ihop med någon som säger taskiga saker i ilska.
Jag tycker också att folk skiljer sig i alla åldrar så jag tror inte ett ögonblick på att folk ger upp för lätt. Snarare så stannar många tills det är resultatet av en skogsbrand kvar och det blir ett elände att separera och ha vårdnad om barn ihop. Om de hade lämnat när de fattade att det var slut så kanske det inte var så mycket sårade känslor i omlopp. Jag vet absolut INGEN som ångrat sin separation hur mycket de än velade. Däremot vimlar det av folk runt mig som önskar att de separerat flera år innan de gjorde det.

Det juridiska finns det proffs här som kan svara på bättre än jag. Men man värderar väl och har rätt till hälften var av det som överstiger lånen. Om man får låna till en bostad så länge beror ju på banken. Vissa verkar knappt få låna alls och andra hur mycket som helst. Vet de att det finns kapital så de inte tar nån risk så är de ju väldigt tillmötesgående.
 
Sv: Hur gör man med gården om man delar på sig...?

Om båda står som ägare och delar lånet på en gård. Hur går det till vid en delning?
Jag antar att huset omvärderas? Och skall den ena bo kvar, måste denne köpa ut den andra- alltså blir lånet ännu tokigare om jag vill stanna kvar med barnen?
Vad händer om jag kan lösa hela lånet som det står idag.
Låt oss göra ekvationen enkel - om lånet är på 1.000.000. och jag skulle lösa det. Står jag då som ensam ägare, eller värderar man då om det efter lösen, så att andra parten äger en del av det nya värdet (om tex värdet av gården som den står nu är 1.500.000), och så ska jag lösa ut det till denne? förstår ni vad jag menar?
Det gör jag knappt själv.

Och om det blir så tokigt att jag inte kan lösa ut något, hur gör man då om man står och ska sälja gården, och hittar ett nytt litet billigt hus, innan gården sålts- säg för en 400.000, kan banken låta en låna till det när de ser värdet på det man har nu och att man kommer gå med vinst när man lämnar den?

På första stycket=behålla gården. Det får man komma överens om. Men det normala är väl att man värderar gården, drar av lånen och löser ut den andre med halva summan. Alltså (1.500.000-1.000.000)/2=250.000. Och behåller lånen - OM banken kan se den personen som ensam låntagare.

Om du hittar nåt nytt innan gården säljs så har banken möjlighet att hjälpa dig med ett tillfälligt lån. Om banken tror på iden vill säga.
 
Sv: Hur gör man med gården om man delar på sig...?

Hur vet man när måttet är rågat?
Hur vet man att det är rätt att släppa taget eller fortsätta kämpa?
Är det vanligt att renovering av en gård plus småbarn gör att man tappar fotfästet, att man beter sig som värst när det är som sämst, men att man kommer ut på andra sidan, bättre och fortfarande tillsammans?
Varför fungerar det för den äldre generationen, men att man så lätt delar på sig nuförtiden?
Hur mycket skit ska man ta?
Och när man själv börjar ge skit tillbaka- är det då som det är slut..? :(

Och så ekonomiskt.

Om båda står som ägare och delar lånet på en gård. Hur går det till vid en delning?
Jag antar att huset omvärderas? Och skall den ena bo kvar, måste denne köpa ut den andra- alltså blir lånet ännu tokigare om jag vill stanna kvar med barnen?
Vad händer om jag kan lösa hela lånet som det står idag.
Låt oss göra ekvationen enkel - om lånet är på 1.000.000. och jag skulle lösa det. Står jag då som ensam ägare, eller värderar man då om det efter lösen, så att andra parten äger en del av det nya värdet (om tex värdet av gården som den står nu är 1.500.000), och så ska jag lösa ut det till denne? förstår ni vad jag menar?
Det gör jag knappt själv.

Och om det blir så tokigt att jag inte kan lösa ut något, hur gör man då om man står och ska sälja gården, och hittar ett nytt litet billigt hus, innan gården sålts- säg för en 400.000, kan banken låta en låna till det när de ser värdet på det man har nu och att man kommer gå med vinst när man lämnar den?

Jag känner mig så vilsen. Och ledsen.
Den känslomässiga delen, den tunga bördan kan jag inte hjälpa till med.

Vad det gäller ekonomin så hänger det på två saker.
kommer ni överens så kan ni komma till vilken lösning som helst.

Men vid en delning så kommer gården att värderas till vad den är värd i dagsläget oberoende av belåning.

i exemplet så få den som övertar gården överta 500 000 av skulderna + att man får lösa ut den andre och hans skulder med 750 000.
(500`` i skulder o 250`` i värdeökning) eller hela skulden + 250´´ till den andre.
 
Sv: Hur gör man med gården om man delar på sig...?

När jag skilde mig (sju år sen) så tog jag enbart över lånen. Dock hade vi haft SBAB innan och de gav inga nya lån, då de inte längre hade lån på gårdar. Fick dock lån hos Landshypotek, men bytte sen till LF.

Är man överens så är det enklaste vägen att gå, dessutom är de flesta (?) gårdar idag högt belånade, så att bara skriva över lånen vid en bodelning brukar vara lättaste vägen.

Att skiljas är inte lätt ens när man är överens (vilket maken och jag var), mycket som ska ordnas... Ingen enkel utväg som många tycks tro, men helt klart värt det om förhållandet inte fungerar!
 
Sv: Hur gör man med gården om man delar på sig...?

Jag tror det är vanligt att man köper gård och renoverar ihjäl sig. Ta det lugnt och njut. Det mesta funkar väl och man måste inte måla om allt osv. Slappna av och njut av varandra och barnen. Har sett ett antal gårdar till salu där man ser just detta med tokrenovering och sen orkar de inte bo kvarl
 
Sv: Hur gör man med gården om man delar på sig...?

Om du är vilsen och ledsen - hur har han det?

Kanske ni skulle må bra av att gå och prata med någon, tillsammans?

Hitta varför det är som det är nu och varför det har ändrat sig. Vad ni egentligen tycker om varann.

Är kärleken totalt slut så är den. Men om allt går åt pipsvängen pga yttre orsaker som går att göra något åt - är det inte värt att försöka göra något åt det då? Fast då ska det till att man är överens.
 
Sv: Hur gör man med gården om man delar på sig...?

När jag skilde mig (sju år sen) så tog jag enbart över lånen. Dock hade vi haft SBAB innan och de gav inga nya lån, då de inte längre hade lån på gårdar. Fick dock lån hos Landshypotek, men bytte sen till LF.

Är man överens så är det enklaste vägen att gå, dessutom är de flesta (?) gårdar idag högt belånade, så att bara skriva över lånen vid en bodelning brukar vara lättaste vägen.

Att skiljas är inte lätt ens när man är överens (vilket maken och jag var), mycket som ska ordnas... Ingen enkel utväg som många tycks tro, men helt klart värt det om förhållandet inte fungerar!

Nu är gården inte alls belånad, bara köpeskillingen, altså är där pengar om den säljs.
Det lär inte bli möjligt för mig och min inkomst att köpa ut honom och hålla mig och två barn flytande här, inte som bankerna resonerar idag.
Tyvärr... :( Hade kanske gått om jag bara tog över lånet, men jag förstår ju att det är inte rättvist.
 
Sv: Hur gör man med gården om man delar på sig...?

Men om du ska överta lån är ju gården belånad? Hur menar du att det hade gått om bankerna resonerat annorlunda?
 
Sv: Hur gör man med gården om man delar på sig...?

Nu är gården inte alls belånad, bara köpeskillingen, altså är där pengar om den säljs.
Det lär inte bli möjligt för mig och min inkomst att köpa ut honom och hålla mig och två barn flytande här, inte som bankerna resonerar idag.
Tyvärr... :( Hade kanske gått om jag bara tog över lånet, men jag förstår ju att det är inte rättvist.

men samtidigt får du se det så, att med så små marginaler ta över, då brukar det gå åt fanders och då finns bara skulder kvar. så.....
 
Sv: Hur gör man med gården om man delar på sig...?

Jag tror det är vanligt att man köper gård och renoverar ihjäl sig. Ta det lugnt och njut. Det mesta funkar väl och man måste inte måla om allt osv. Slappna av och njut av varandra och barnen. Har sett ett antal gårdar till salu där man ser just detta med tokrenovering och sen orkar de inte bo kvarl

Jag tror det är vanligt att man köper gård och renoverar ihjäl sig. Ta det lugnt och njut. Det mesta funkar väl och man måste inte måla om allt osv. Slappna av och njut av varandra och barnen. Har sett ett antal gårdar till salu där man ser just detta med tokrenovering och sen orkar de inte bo kvarl

Du har så rätt i allt du skriver. Men någonstans sätter man ett mål och nu är det dax att vissa saker blir färdiga om vi ska ha en chans att fungera som en familj och hitta tillbaka till varandra igen.
Men visst, när jag tittar på Arga Snickaren, så sitter vi ju knappast i sjön. Vi har det bra och inget är väl inte akut, samtidigt som det är. Det beror på vad man jämför med.
Men det bråkas, förmodligen om det vanliga, han jobbar och snickrar på sin lediga tid. Jag jobbar, och tar hand om barnen och allt här hemma.
och så irriterar man sig på att den ene inte hjälper den andra..

Och jag är bara så trött, trött trött trött, på bråk, gnäll, otacksamhet, stress, stress, stress... Inte rättvist mot barnen.
Sen vet jag inte vad som är värst, att växa upp som skilsmässobarn, eller i en familj där föräldrarna är osams..
 
Sv: Hur gör man med gården om man delar på sig...?

Det finns inga måsten när det gäller bodelningar. Så länge ni kommer överens får ni fördela allting precis såsom ni vill. Det finns inga måsten om att gården måste värderas och att du ska köpa ut honom. Är ni båda med på det så kan du ta över de lånen som är kvar och gården blir din...så länge banken godkänner att du får överta 100% av lånen förstås.

Det är endast när man inte kommer överens som lagen säger att allting ska delas lika. Så länge man kommer överens får man göra precis som man vill.
 
Sv: Hur gör man med gården om man delar på sig...?

Om du är vilsen och ledsen - hur har han det?

Kanske ni skulle må bra av att gå och prata med någon, tillsammans?

Hitta varför det är som det är nu och varför det har ändrat sig. Vad ni egentligen tycker om varann.

Är kärleken totalt slut så är den. Men om allt går åt pipsvängen pga yttre orsaker som går att göra något åt - är det inte värt att försöka göra något åt det då? Fast då ska det till att man är överens.

Så fint av dig att tänka så~ för visst är det så, att om jag är vilsen och ledsen, vad är då han?
Självklart minst lika vilsen och ledsen. Och trött.
Det är han som inte vill att vi ska dela på oss, han menar att vi tar oss igenom detta. Men när vi har sånna jättebråk- om struntsaker dessutom (ibland blir vi så arga på varandra, och jag kan ibland komma på mig själv att vara så himla förbannad på honom, men inte ha en aning om vad bråket började med?!) då känner jag bara att jag orkar inte mer. När man har fler skitstunder än bra stunder. Och jag känner att det räcker nu för barnens skull! Föräldrar ska inte bråka inför sina barn!! Vad gör vi mot dom? Vad säger dom på dagis till sina fröknar? Tar dom det lika hårt som jag gör? De har inte valt att bo här...

Jag har kanske bara en dålig dag idag, men den började såklart med ännu ett bråk, och jag är trött på dom..
 
Sv: Hur gör man med gården om man delar på sig...?

En arbetskamrat till mig hade det som du, man, två små barn, ett jätte stort fint hus som skulle totalrenoveras. Dom renoverade huset så att förhållande i princip var slut. I sista stund beslöt dom sig för att sälja och köpa en lägenhet i ungefär samma område. Dom verkar må bättre och vara betydligt lyckligare nu, 2 år senare än vad dom ens var när de just köpt det huset...
 
Sv: Hur gör man med gården om man delar på sig...?

Men måste ni gör allt det där ni gör då? Måste ni renovera? Måste ni stressa? Kan ni inte ändra era liv så att det blir bättre och mer lättsamt att vara tillsammans?

Flytta eller hyr in någon för att renovera. Åk iväg på en semester medan jobbet görs. Hitta på någonting så att ni hittar tillbaka till varandra och inte bara ser allting jobbigt i livet.
 
Sv: Hur gör man med gården om man delar på sig...?

Men måste ni gör allt det där ni gör då? Måste ni renovera? Måste ni stressa? Kan ni inte ändra era liv så att det blir bättre och mer lättsamt att vara tillsammans?

Flytta eller hyr in någon för att renovera. Åk iväg på en semester medan jobbet görs. Hitta på någonting så att ni hittar tillbaka till varandra och inte bara ser allting jobbigt i livet.

Vi är så nära att bli färdiga med denna biten, så nära, några veckor till, två månader högst. Låter lite, och det är så nära att jag nästan kan nå dit, men samtidigt är det så långt bort, att jag inte orkar med en endaste dag till av elakheter, stress och taskigheter, som dyker upp i frustrationen.

Och hur gör man, när man har glidit så långt ifrån varandra? Eller jag ifrån honom? Jag har liksom satt upp en vägg mellan oss på ett visst plan, och jag hittar ingen dörr i väggen..
 
Sv: Hur gör man med gården om man delar på sig...?

att jag inte orkar med en endaste dag till av elakheter, stress och taskigheter, som dyker upp i frustrationen.
Fast det där handlar ju inte om frustration på renoveringen. Det där har ju med andra saker att göra. Att man inte klarar av att bete sig ordentligt och snällt mot andra människor har inte med frustration att göra - det har med vart man sätter gränsen för sig själv.

Och hur gör man, när man har glidit så långt ifrån varandra? Eller jag ifrån honom? Jag har liksom satt upp en vägg mellan oss på ett visst plan, och jag hittar ingen dörr i väggen..
Nej, det hade nog ingen gjort ifall det inte blir slut på ovanstående. Man vill ju inte bli behandlad hur som helst.
 
Sv: Hur gör man med gården om man delar på sig...?

Har ni funderat på familjerådgivning? För mig hade det nog varit första steget om det började knaka i relationen och vi inte kände att vi kunde lösa det själva.

Vi renoverar ju jämt (och har för avsikt att göra det till dödagar;)) och jag hade nog tänkt så att om det bara är 2 månader kvar tills man har färdigställt det (och man absolut inte vill ta in anställda snickare) så hade jag nog sökt hjälp av vänner och släktingar. Antingen att de hade hjälpt till i bygget eller att de hade tagit barnen någon helg så att båda vuxna hade kunnat satsa på renoveringen.
Och när renoveringen är klar får man sätta sig ner och planera framtiden. Det ni behöver är antagligen ett totalt renoveringsstopp, alternativt ett mer lättskött boende där allt redan är färdigt.
 
Sv: Hur gör man med gården om man delar på sig...?

Vi är så nära att bli färdiga med denna biten, så nära, några veckor till, två månader högst. Låter lite, och det är så nära att jag nästan kan nå dit, men samtidigt är det så långt bort, att jag inte orkar med en endaste dag till av elakheter, stress och taskigheter, som dyker upp i frustrationen.

Och hur gör man, när man har glidit så långt ifrån varandra? Eller jag ifrån honom? Jag har liksom satt upp en vägg mellan oss på ett visst plan, och jag hittar ingen dörr i väggen..

Jag är inne på samma spår som Sar, om det bara är två månaders jobb för din sambo att färdigställa renoveringen. Kan ni inte ta in hantverkare att slutföra det?
 
Sv: Hur gör man med gården om man delar på sig...?

att man beter sig som värst när det är som sämst, men att man kommer ut på andra sidan, bättre och fortfarande tillsammans?
.

I våras var det nära en separation för mig och sambon.
Vi var inte mitt i en renovering, men en otroligt jobbig livssituation som tärde på förhållandet :(

Jag hade tidigare sagt att när huset/läget går ut över förhållandet så flyttar vi till något som ligger bättre till.

Vi sålde huset, köpte nytt och började om.
Det är bättre nu :)

Det är många som renoverar sönder förhållanden och familjer..
 

Liknande trådar

Hästmänniskan Tycker många fina exempel kommer upp i diskussioner kring hästvälfärd. Tex på saker som bara "ingick" i ens hästhantering förr som man...
2
Svar
36
· Visningar
3 664
Hundavel & Ras Jag är fd ägare till en hund med grav separationsångest, den blev värre av kastreringen, innan var den mycket mild och märktes inte så...
4 5 6
Svar
101
· Visningar
6 515
Senast: Dentaku
·
Anläggning Nu är det äntligen dags att börja fundera på renoveringen av stall hemma hos oss! Vi har alltså inget färdigt stall, utan det är gamla...
2 3 4
Svar
60
· Visningar
7 553
Senast: Ajda
·
Ekonomi & Juridik Hej! Någon som var lite koll på hur jag kan gå tillväga i min situation. Långt inlägg men tyvärr nödvändigt för att förklara hela...
2 3
Svar
57
· Visningar
9 944

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Semester.
Tillbaka
Upp