Hur gör du när du ringer ett ärende?

[Lazy Lady]

Jamen precis, paus för att få typ ett ok på att fortsätta! Är nog mer det än just att presentera sig inser jag (har inte ägnat detta ämne så mycket analyserande tidigare ).

Inget jag ligger sömnlös över heller Men kan tänka på det när jag hör andra ringa.

 

[TinyWiny]

Om mitt namn spelar roll, antingen för att den jag ringer vet vem jag är eller av annan anledning behöver veta mitt namn så säger jag det men inte annars. Jag säger inte mitt namn om jag beställer pizza t ex. Ringer jag foderbutiken uppstår alltid det där att hen säger hej medans jag rabblar på så när jag ringer till ställen där jag "känner" personerna eller att de iallafall vet vem jag är till namn och utseende gör jag numera paus men sällan annars vilket är dumt egentligen då jag själv har jättesvårt för att uppfatta vad någon säger om de bara rabblar på!

 

[MCP]

Presenterar mig i princip alltid när jag ringer åt "okända", sedan beror det lite på vart jag ringer om jag fortsätter utan paus eller ej.

Typ:
-pizzeria marmaris.
-Hej, det var Mcp Mcp här, jag skulle vilja beställa en pizza.

Eller
-tandläkarmottagningen gapa stort
-Hej, det var Mcp Mcp här *liten paus*
-Hej (Mcp)
-Jag skulle vilja ändra tiden jag har...

Tycker att det liksom funkar av sig självt om det blir paus eller ej, sällan blir det ju någon extremt konstig situation oavsett hur man gör.

 

[FengurLaugar]

Jag varierar mig lite Vet inte varför haha.

 

[Araminta]

Jag pausar efter presentation för att se så att personen i andra änden hänger med. Tycker ibland det blir lite styltigt men känns bättre än att rasa på.

Presenterar mig i stort sett alltid med hela namnet. Undantaget möjligen vid just pizzabeställningar men det är nog det enda.

 

[Mineur]

Jag säger aldrig mitt namn längre. Brukade göra det när jag var yngre eftersom det var så mina föräldrar gjorde, men oftast känns det bara jättemärkligt och blir obekvämt på ett eller annat sätt. Så jag brukar bara köra på "Hej, jag skulle behöva hjälp med..."

 

[Sasse]

Pausar. Alltid. Vilket ofta leder till lite förvirring hos mottagaren som efter viss tvekan hastigt hasplar ur sig en hälsning tillbaka. Så jag antar att de flesta bara kör på.

Jag testade ett tag att bara köra på och blev då ofta avbruten av mottagaren som sa ”hej”. Så det är nog olika.

Numera säger jag alltid, ”Hej, jag heter Sasse Sassesson” -paus- och sedan vad mitt ärende gäller.

Beställer i princip aldrig mat, men då blir det ofta den här versionen,
”Hej, jag heter Sasse” -paus- ”Jag skulle vilja beställa” och när de frågar vad jag vill ha säger jag det.

Jag antar att jag pausar mycket för att jag själv föredrar det när någon ringer mig.

 

[MCP]

Jag pausar efter presentation för att se så att personen i andra änden hänger med. Tycker ibland det blir lite styltigt men känns bättre än att rasa på.

Det är lite så jag tänker också. Förut rabblade jag allt i bästa scatman-stil för jag var rädd att glömma något, och ville ha det över fort, men så började jag tvinga mig själv att ta det långsammare, och nu känns det mera naturligt

 

[karamelldrottningen]

Säger alltid mitt för- och efternamn men har inga pauser utan säger mitt ärende direkt.

 

[karamelldrottningen]

Jag säger aldrig mitt namn längre. Brukade göra det när jag var yngre eftersom det var så mina föräldrar gjorde, men oftast känns det bara jättemärkligt och blir obekvämt på ett eller annat sätt. Så jag brukar bara köra på "Hej, jag skulle behöva hjälp med..."

Varför är det märkligt att säga sitt namn?

 

[Kilauea]

För att beställa pizza säger jag inte mitt namn.
"Hej jag vill beställa pizza (eller kebab eller vaddetnuär). En xx och en yy"

Om jag ringer tex försäkringsbolag eller dyl säger jag mitt förnamn. Sen väntar jag på ett "hej, vad kan vi hjälpa dig med?".

Ringer jag i jobbet presenterar jag mig med förnamn, titel och arbetsplats.

 

[Lena Furberg]

För att det känns trevligare att säga "Hej, jag heter mutant och vill beställa en funghi" än bara "Hej jag vill beställa en funghi? Det är ju inte att jag tänker att de bryr sig om vad jag heter eller behöver namnet, det känns bara ohövligt att utelämna det. Men visst, går jag in någonstans för att göra samma beställning är det ju inte som att jag presenterar mig

Ja ja, jag missuppfattade. Jag trodde personen bara ringer och säger -Hej, jag heter xx! Och sen ingenting. Jag skulle också kunna tänka mig att inleda med mitt namn och sedan, i nästa andetag, ge min beställning. Men inte invänta ett hej tillbaka innan jag beställer.

 

[Frokennordberg]

Jag tycker pausen är konstig, förstår inte varför den används när resultatet typ alltid är inledande förvirring/stelhet och sen att båda parterna börjar prata igen samtidigt

Ringer jag till ett centralt nummer (och i privat ärende) så presenterar jag mig sällan i första ledet utan pratar bara på. Dvs "Hej" och inleder med vad jag vill och en fråga om vart/till vem jag ska vända mig till. Många vill gärna haspla ur sig aaaaaaallt till den första den kommer till, vilket inte sällan är en växel som ändå inte kommer att hantera ärendet per se = sjukt onödigt. Bättre att spara på orden till rätt person

 

[starcraft]

Jag säger mitt namn ich ärende direkt utan paus. Jag beställer aldrig mat, så vet inte om jag uppger namn då.. att ha någon paus blir konstigt tycker jag. Dessutom har jag jobbat i kundtjänst i för många år - men uppskattade de som sa sitt ärende direkt så man vet om man kan hjälpa dem, hänvisa de vidare och i vilket system man kan hjälpa dem i om man sitter i flera. Mycket effektivare så och eftersom man ofta har krav att ta ett visst antal samtal så är det bra med så kort och koncist som möjligt.

 

[Jeps]

Jag varierar mig. Presenterar mig inte alltid om jag ska ex beställa mat, men tycker i allmänhet att det är trevligare att presentera sig med namn.

 

[Ray]

Som liten fick man ju lära sig att säga för och efternamn och var man kom från. Nu kom jag från Norrlands inland och en ort som är svåruttalad i andra länsändar. Dessutom om man bor i Stockholm är det ju mindre sannolikt att man säger hej det var Pelle från Stockholm- finns ju så många.

Hur som helst blev det så många situationer när mottagaren bara sa "va?" Och det blev stelt och pinsamt.... Sista gången jag sa att jag var från xxx var på gymnasiet när jag ville praktisera i ett fälttävlansstall i Skåne och rösten i andra ändan tydligt fnissade åt mig...
Numer säger jag bara förnamn om jag tycker namn krävs och kanske att jag jobbar på xxx eller är mamma till xxx om det är aktuellt.
Till pizzan säger jag aldrig namn.
Till myndigheter bara förnamn- de frågar alltid en gång till ändå och det är jobbigt att upprepa efternamn eftersom de fortfarande inte hör vad jag säger....

 

[Marvin]

Haha exakt samma här! Och varje gång jag hör personens tvekan så stör jag mig på att jag alltid måste göra den där pausen

Samma här!
Presenterar mig inte när jag beställer mat, men nästan alltid annars.
När jag ringer i tjänsten måste jag såklart alltid presentera mig.

 

[Bison]

Presenterar mig alltid med minst förnamn beroende på vart jag ringer. Känns så otrevligt annars.

 

[Hoarfrost]

Jag både presenterar mig och har hälsningspaus. Jag vet inte varför men jag har det inrutat så. Min telefonfobi tillåter inte att jag ändrar hur jag gör.

Sedan om man ska gå från pizzabeställeriet - alltid en snabb summering om vad jag vill.
Jag sitter ju med växeln på jobbet och en av de västa som ringer är de som bara babblar på och inte går att stoppa. Typ " hej du jag tänkte söka till bla bla och sen bla bla men då vet jag inte om bla bla men det kanske funkar att jag ordnar själv, och nu så pratade jag med några kompisar från italien och de sa att de hade bla bla så det kändes ju bra. Sen har ju ju gått blabla utbildning bla bla år sedan med blabla innehåll och ... kan jag söka utbildningen då eller behöver jag bla bla som det står i bla bla dokument för jag tänte bla bla innehåll fanns ju med i bla bla utbildning? "
Så sitter man där och försöker stoppa dem för jag är just växel och kan inte svara på sådana frågor utan behöver koppla vidare, och har samtal på kö och en kö utanför receptionen.
Rekordet är en kvinna som pratade oavbrutet i 20 minuter innan hon kom till skott...

 

[kryddelydd]

När min sambo ringer ett ärende (typ beställa pizza, ringa försäkringsbolaget, vården, vad som helst) så säger han "Hej jag heter X och mitt ärende är det här bla bla bla" utan paus. När jag ringer liknande säger jag "Hej, jag heter X" - paus - personen säger hej - "....mitt ärende är bla bla bla".

Är kanske inte en livsavgörande fråga men blev nyfiken på hur andra gör. Pratar ni på direkt eller pausar för att den andra ska kunna hälsa?

Bonusfråga: säger du vad du heter eller bara vad du vill om det gäller sådant där namnet inte verkligen behövs (typ beställa pizza för avhämtning)?

Jag tycker att båda alternativ är OK.

Att presentera sig med minst förnamn när man ringer någon som inte kan förväntas veta vem man är, hör till ren artighet och hyfs tycker jag. Ofta tycker jag att efternamnet också "ska" vara med - till exempel när jag ringde till en arrangör av körtävling. Presenterar mig med för- och efternamn, framför ärendet på ett tydligt sätt.
Möjligen man kan göra avkall på hyfs när man beställer en pizza, men de få gånger jag gör det, brukar jag presentera mig med förnamn.
Normalt hyfs.

Dock verkar det som om många yngre människor inte har känsla för hyfs i telefonsammanhang.
Det är inte alls ovanligt med "hej, det är jag!" eller "hej, det är Karin!" när människor ringer till sjukvården till exempel.
Eller "Hej, jag vill ha XXX" utan att presentera sig alls.
Oartigt.