Fy.. Det där har hänt mig en gång, fast i mitt fall är jag nästan övertygad om att jag blev drogad. Jag är sån att jag kan dricka "hur mycket som helst" utan att nåt egentligen händer mer än att jag blir full, glad och sen somnar jag, typ. Förutom en gång på en tentaslask med nästan uteslutande manliga studenter som jag aldrig träffat och jag, en kompis och min sambo, vid den tiden var vi rätt nya som par. Jag o sambon uppehöll oss på lite olika håll under festen, jag umgicks med min kompis och han med sina, inget konstigt med det.
Det sista jag minns ordentligt är att jag sitter vid ett bord med en massa killar och sen spårar det _fullständigt_. Kommer bara ihåg svaga fragment och många av de minnen jag har har jag tydligen hallucinerat ihop, enligt kompisen som var där.
I alla fall, en fruktansvärd kväll och min sambo skämdes ihjäl och var SÅ besviken på mig. Jag var helt knäckt och lovade honom (så klart!) att det aldrig mer skulle ske, men framförallt lovade jag mig själv samma sak. Vilken hemsk känsla att vakna upp dagen efter utan att ha en aning om vad man har gjort och man har blivit totalt personlighetsförändrad.
Jag har ständigt den händelsen i bakhuvudet efter det, och det har aldrig upprepats även om min sambo har sett mig kalasfull och jätteglad flera gånger sen dess.
Jag är väldigt tacksam för att jag fick en andra chans, för han hade egentligen kunnat dumpa mig efter det, felet hade varit helt och hållet mitt eget. Jag hoppas att jag hade gett honom samma ärliga chans, men om det hade upprepats så hade jag lämnat, och jag tror detsamma om min sambo om jag hade betett mig likadant fler gånger.
Kan tillägga att drog-teorin inte är helt tagen ur det blå då staden har haft mycket problem periodvis med att tjejer blivit drogade när de varit ute på helgerna, jag och en kompis blev t.o.m varnade ett par gånger av en akutsjuksköterska som sa att det förekom frekvent emellanåt, framförallt sommartid.