Hur inleder du ett telefonsamtal när du ringer upp?

[Lager]

Det är skillnad på privata samtal och på samtal i tjänsten såklart.

När jag ringer på iphone till en vän så ser ju denne att det är jag som ringer redan på telefonen innan hen svarar. Då säger jag "hej hur är det? / har du tid" eller något åt det hållet lite beroende på vilken tid det är på dygnet, etc.

När jag ringer i tjänsten så måste jag ju presentera mig korrekt, med hela namnet och var jag ringer ifrån. Undantag om jag ringer en person som jag redan har mycket kontakt med på kort tid och vi redan är igång med ett samarbete/projekt. Då säger jag förnamn+förkortning.

 

[athena_arabians]

Ringer jag privat använder jag bara förnamnet. I jobbet alltid förnamn-efternamn och företaget jag jobbar för.

Ringer jag privat inom byn till någon jag bara är ytligt bekant med använder jag också förnamn-efternamn. Hjälper inte det säger jag Xxs dotter (pappas namn). Då vet alla vem jag är

 

[athena_arabians]

@Lager: Så är det för mig också, är det ett pågående projekt där man har redan har tät kontakt känns efternamnet överflödigt (det är dessutom oftast ganska få personer direkt inblandade). Man får anpassa efter situationen helt enkelt.

 

[Balahé]

Om jag ringer i tjänsten presenterar jag mig med förnamn, titel och varifrån jag ringer. Att uppge efternamn här hjälper inte, vi är flera som har samma förnamn och det är lättare för de vi träffar att minnas vad personen de hade kontakt med jobbar med än vad den har för efternamn. Vissa minns inte ens mitt förnamn utan bara vad jag jobbar med. Ringer jag till kollegor på andra företag eller myndigheter används ovanstående plus efternamn.

Privata samtal brukar inledas med "-Hej, det är *förnamn*. Hur är det?" Är det någon god vän som är upptagen ofta kan det också bli ett "Vad gör du?" eller "Har du tid att prata?". Ringer jag som privatperson till ett företag eller en myndighet blir det oftast för- och efternamn och varför jag ringer.

Efternamnet ser jag dock ingen anledning att säga i de fall jag får börja med att prata med en växel som sedan skall koppla mig till den jag söker. Undantag givetvis om det är ett ställe jag ofta har kontakt med. Annars får växeln nöja sig med att jag hälsar, uppger förnamn och ärende så att de vet vilken telefonkö de skall sätta mig i.

 

[Fan of Bill]

Så gör jag också, men innan jag fortsätter brukar jag fråga om jag ringer olämpligt.

Samma här, förutom att jag förutsätter att om någon svarar i telefonen så är det inte olämpligt, för i så fall låter man väl helt sonika bli att svara eller? Och skulle det visa sig vara olämpligt då får väl personen säga det?

 

[Snurrfian]

Samma här, förutom att jag förutsätter att om någon svarar i telefonen så är det inte olämpligt, för i så fall låter man väl helt sonika bli att svara eller? Och skulle det visa sig vara olämpligt då får väl personen säga det?

Men det beror väl rätt mycket på vem det är som ringer? Om det kommer upp ett okänt nummer på min mobil så svarar jag även om jag kanske inte har tid, det finns så många alternativ att det skulle vara ett viktigt samtal så jag vill inte välja bort det. Men är det då säg en försäljare så talar jag raskt om att jag inte har tid. Eller om jag nu ser att det är ett nummer som jag känner igen men vid en tidpunkt den inte brukar ringa så svarar jag för att kolla om det har hänt något. Men om det är tex min mamma så svarar jag inte eftersom hon är helt omöjlig att få hejd på om jag inte har tid att prata.

 

[kryddelydd]

Hur börjar du när du ringer upp någon som inte är vän, släkting eller ens bekant med men som du kanske talat med några gånger?

Personen svar, säg med sitt förnamn, och då säger du?

Om jag förväntar mig att personen vet vem jag är:

"Hej, det här är Kryddelydd." om personen inte självklart kopplar, beskriver jag kort hur vi träffats för att påminna vederbörande om vem jag är.

Om jag inte förväntar mig att personen vet vem jag är:

"Hej, jag heter Kryddelydd och..."

 

[kryddelydd]

Jag brukar presentera mig som ni skrivit ovan: -Hej, det är Anders Efternamn (ibland gårdens namn också) och de flesta brukar då säga Hej eller Hej Anders men ibland svarar en del: - Hej, Anders Efternamn, vilket känns lite underligt. Ungefär som att de uppfattar det som lite udda att jag presenterat mig med efternamnet.

Jag tar också ofta med efternamnet, det blir liksom lite tydligare så.

 

[Görel]

Och då tar du dem i örat? "Anna vem?"

Det beror på varför de ringer. Vill de bara meddela tid för förhör eller liknande spelar namnet ingen roll, men vill de ha ut sekretesselagd information och jag ska journalföra förfrågan frågar jag vad de heter mer än Anna.

 

[Hedinn]

Privat blir det nog presentation med förnamn och kort ärende, om personen bör veta vem jag är då. Efternamn också om det är mer tveksamt att personen kopplar med enbart förnamn.

Är det inte privat så blir det förnamn och företagsnamn (två små företag med få personer jag ringer för då), så efternamn känns i de fallen överflödiga.

 

[Thomasine]

Ringer jag i tjänsten presenterar jag mig alltid med för- och efternamn samt företag oc det oavsett om jag ar pratat med motparten tidligare. Det gäller också om jag ringer till en myndighet i ett privat ärende.

Privat presentar jag mig bara med förnamn om det någon jag känner väl, brukar också fråga om jag stör. Ringer jag någon jag inte känner väl eller inte alls tar jag med efternamnet och ärendet.

 

[starcraft]

Ringer jag i tjänsten så presenterar jag mig med förnamn och företagets namn. Jag ringer oftast i samband med beställningar, så efternamn är oftast irrelevant, men förnamn brukar de skriva som referens. Vet de inte vem jag är frågar de efter kundnummer, men jag ringde ju oftast i alla fall 1-2 ggr i veckan till samma ställen så de kände igen mig.

Privat är det oftast förnamn och kort mitt ärende. Typ "hej det är xx, jag ringer för att höra om yy". Efternamn känns oftast irrelevant, men i halv officiella sammanhang kan det vara lämpligt. Mitt efternamn är dessutom långt och tydligen krångligt, så det brukar villa bort folk mer än hjälpa...

Frågade förut ofta om jag ringde lämpligt, men det gör jag inte längre. Anser att är det olämpligt har personen i andra änden två val. 1 inte svara 2 upplysa mig att tidpunkten är fel

 

[athena_arabians]

Frågade förut ofta om jag ringde lämpligt, men det gör jag inte längre. Anser att är det olämpligt har personen i andra änden två val. 1 inte svara 2 upplysa mig att tidpunkten är fel

Jag håller med om det där, jag har aldrig fattat varför folk svarar och direkt säger "Jag kan inte prata nu". Varför ens svara då? Jag är antingen helt oanträffbar dvs telefonen är avstängd eller så är den på. Ser jag att det är någon jag inte vill eller hinner prata med så avvisar jag med ett meddelande att jag ringer senare.

 

[Raderad medlem 6459]

Frågade förut ofta om jag ringde lämpligt, men det gör jag inte längre. Anser att är det olämpligt har personen i andra änden två val. 1 inte svara 2 upplysa mig att tidpunkten är fel

Jag frågar för att vara artig och för att inte riskera att börja babbla på och därmed tvinga personen att avbryta och ba eeeh jag kan inte prata nu.

Jag säger alltid när jag ringer "heeeeeej det är niffe! Hur äre? Haru tid att prata eller?". Och då svarar de alltid "JAMEN FÖR DIG HAR JAG JU ALLTID TID!!!". Såklart .

 

[pellemojj]

Brukar säga : "Ah det är XXX " eller : "Ah hallå?" när jag svarar. Ringer jag upp myndigheter m.m så är det : "Hej, det är Förnamn Efternamn och jag ringer ang detta." Är det sambon som ringer så säger jag bara : "Hej babe!" eller "Vad har du på hjärtat?"

 

[Kiwifrukt]

Om det är en person som jag "känner" så pass "väl" att personen vet vem jag är om jag bara presenterar mig med förnamn gör jag det, men annars säger jag "Hej, det är *förnamn, efternamn*" och lite beroende på situationen kanske även varför jag ringer. Har ett relativt vanligt förnamn, men ett ovanligt efternamn, så om människan i andra änden åtminstone känner mig flyktigt vet hen vem jag är om jag använder efternamnet.
Sen har jag telefonskräck, så jag inleder ofta även mer "vänskapliga" telefonsamtal i en überformell och skitnödig ton, men det är en annan femma.

 

[aprilmaj]

Samma här, förutom att jag förutsätter att om någon svarar i telefonen så är det inte olämpligt, för i så fall låter man väl helt sonika bli att svara eller? Och skulle det visa sig vara olämpligt då får väl personen säga det?

Den som svarar vet ju inte hur lång tid mitt ärende tar. Personen kanske bara har några minuter över medan jag behöver prata i en kvart. Därför tycker jag att det är bättre att fråga om det passar eller om jag ska ringa senare.

 

[astronaut]

Brukar oftast säga "Hej, det är astronaut" men ibland kan jag bli för ivrig och börja rabbla så fort de har svarat för att sen säga "Just ja, det är astronaut". Håller mig lite mer i skinnet om jag pratar med någon myndighet eller liknande.

 

[TheRedLightning]

Det beror helt på, i jobbet så blir det "hej, jag heter xxx och är chaufför på xxx...." och sen ärendet. Privat blir det väl mer "hej, det är xxx..." och sen ärendet.

 

[FeatherCloud]

I tjänsten presenterar jag mig formellt - "Hej, det här är Förnamn Efternamn på XX-kontoret", alt XX-förvaltningen, beroende på vad den jag ringer till kan tänkas relatera till bäst.

Privat - högst olika beroende på vem jag ringer till. Men bara förnamn så länge det är någon jag känner.