Hur resonerande ni när ni bytte jobb?

[Araminta]

Jag tror det är bra för CV:t att byta jobb ibland, åtminstone var femte år. Att ta hand om sitt CV är viktigare än man tror. ( Jag hoppas verkligen att mitt CV är starkt inför den här lågkonjunkturen. För fyra år blev jag uppsagd och hade inte brytt mig om mitt CV på åtta år, men som tur var var det högkonjunktur för fyra år sedan. )

Det är en viktig poäng! Jag har ett bra CV i dagsläget och är inte heller typen som sitter stilla längre stunder. Är nog snarare i riskgruppen att hatta runt lite för mycket.

 

[Araminta]

Jag hade ett jobb jag trivdes med innan jag fick tag på det jobbet jag har idag. Jobbade då på ett säsongsjobb och jobbet jag blev erbjuden var bara ett sommarjobb, visste inte ens då om det skulle leda till något tillsvidare jobb.
Valde att tacka ja då det var ett jobb jag ville prova och se om det var något för mig. Är fortfarande kvar 7 år senare, så i mitt fall lönade det sig att ta chansen på sommarjobbet.

Härligt att läsa att du hittade så rätt! Ibland ska man ju bara kasta sig ut i det

 

[Araminta]

Jag har oroat mig hela våren för att våga byta jobb i och med corona, men när jag äntligen bestämde mig kändes det som en frihet istället, trots att jag trivdes ganska bra på mitt gamla jobb. Nu har jag har börjat se det som att corona även kan ge chans till nya möjligheter, inte bara elände/sjukdom/arbetslöshet.

Känn efter noga, vad säger första magkänslan?

Härligt med en sån positiv känsla trots all oro med kriser etc. Det är så man vill att en förändring ska kännas. Jag tror att min magkänsla har hittat en favorit men jag vågar inte riktigt lita på den fullt ut än. Ska försöka göra lite mercredearch och få lite mer objektiva argument först.

 

[Araminta]

Svåra frågor, särskilt om man (som jag själv) inte är särskilt förändringsbenägen utan gillar kontinuitet och stabilitet.
Jag gjorde det där valet för snart åtta år sedan, möjligen än mer radikalt eftersom jag bytte från ett yrke till ett helt annat inom en helt annan bransch. Det fösta yrket, som jag verkat inom i närmare 25 år, är mitt drömyrke sedan ungdomen. Jag var väl etablerad i branschen och jobbade på relativt hög nivå, trivdes väldigt bra på alla sätt men jag kände att utmaningar och utveckling hade börjat plana ut påtagligt.
Det andra yrket hade jag insyn i via närstående, och det har alltid intresserat mig litet grann. Vad som till slut avgjorde var just möjligheterna till utveckling och till att lära nytt. Erfarenheterna och kompetensen i det första yrket har jag ju fortfarande med mig och använder då och då som extrajobb. (Eller gjorde innan Covid, idag är den branschen död, konkurserna haglar och arbetslösheten är 80-90%.)

Så här i backspegeln kan jag sammanfatta några punkter. Dels som sagt att jag förmodligen skulle ha blivit tvingad att överge det första yrket oavsett, men det är ju litet OT här. Samtidigt har det varit mycket värdefullt att kunna verka där på deltid sedan bytet. Dels att det förmodligen hade blivit outhärdligt att lunka vidare med för litet utveckling och utmaningar. Det nya yrket har varit stimulerande på det viset, det är kvalificerad och relativt komplex verksamhet. Likväl kan jag ibland känna nu efter åtta år att jag vill titta på sätt att bredda eller fördjupa mig, det börjar plana ut litet grann även här...

Häftigt att läsa om din resa! Det är ju den där vågskålen mellan att vara kvar, fokusera smalt och bli bra på det man gör och att våga bryta upp, testa något nytt och bredda sig. Det är en svår balansgång och man vet ju aldrig om man träffat rätt förrän man testat.

 

[Araminta]

Jag har bytt när jag känner att jag inte utvecklas mer på arbetsplatsen.

Om jobbet börjar gå på rutin och/eller jag inte får mental stimulans, och om det då inte går att få en annan form av tjänst där jag är, alt få kompetensutvecklingsmöjlighet. Jag vill känna att jag är i en utvecklingsprocess, både som person och i yrket.

Däremot skulle jag nog inte byta "bara för att", jag byter ju till något. Om jobbet var neutralt och jag erbjöds ett annat jobb med samma förutsättningar / lön / för-nackdelar... Då kan jag ju lika gärna stanna där jag är och typ gå en kurs eller något för att få stimulans.

Just utvecklingsbiten är nog samma-samma. Jag har definitivt kliv kvar att ta på nuvarande arbetsplats. Den nya hade ju som sagt varit helt ny med den utvecklingskurva som det innebär. Annars är just utvecklingsmöjligheter en jätteviktig punkt för min del och det har varit avgörande för mig i andra byten.

Så jag håller i princip med dig. Just i den här situationen finns det dock andra faktorer som gör att jag ändå väger möjligheterna. Ingen arbetsplats är ju perfekt och jag försöker avgöra vilka faktorer som är viktigast för mig.

 

[Araminta]

Yes. Men det låg mycket hos mig.
Medecinerade mig genom hela utbildningen utan att fatta att det var vantrivsel och ångest inför inriktningen. Sen raskt ut i verkligheten med tuffa villkor på arbetsplatsen (AG hade det tufft också - chefen jobbade bra för att reda i eländet med förutsättningarna - men jag var redan beyond that och sjönk som ett sänke i nybroviken). Sen fick jag begrava en familjemedlem inom omständigheter som tangerade de på arbetsplasten förekommande - då kapsejsade jag helt.

Tuff miljö att jobba i, snarare än fel hos specifik AG (ett strukturfel), men främsta felet var hos mig. Rätt männska på åt helvetet fel plats: ville ge tillbaka till samhället av politiska skäl och prioriterade laget före jaget med ett par 100 lax i studiestöd. Snacka björntjänst!

Det låter otroligt tufft och jag hoppas att du är på en bättre plats nu. Det kan vara himla svårt att avgöra vad man själv vill och mår bra av i vissa lägen.

 

[Araminta]

Jag har inget behov att byta så länge jag mår bra på jobbet.
Sa upp mig på vinst och lust för ngr år sen när jag höll på att bli knäckt av chefen.
Det bästa jag någonsin har gjort.
Jag är en sån tråkmåns som i övrigt inte har behov att byta. Lite byter man ibland men under samma arbetsgivare.

Dåliga chefer kan verkligen ta kål på en. Skönt att du hamnat på ett bättre ställe nu! Jag är nog lite av de rastlösare slaget men längtar också efter den där arbetsplatsen där jag kan få tillräckligt med omväxling för att inte bli rastlös.

 

[Araminta]

Hamnade på liknande sett när jag sökte jobb för några år sen. Då ville jag egentligen bort från jobbet och fick erbjudande om ett bättre jobb men med pendlingsavstånd. För mig blev det faktiskt lönen som avgjorde. Jag räknade på vad jag skulle förlora varje månad utifrån pendling och även i fritid och det gjorde att jag valde att stanna

Också en viktig poäng och något jag har i mina övervägningar också. Pendling kostar både tid och pengar.

 

[Sezziyanen]

Nån som har sagt upp sig utan att redan ha ett annat jobb? Verkligen inget jag ser som en smart idé eller skulle rekommendera, men ibland funderar jag på att göra det ändå och helt enkelt pressa som fan på att hitta nått annat under de tre månaderna.

 

[sjoberga]

Nån som har sagt upp sig utan att redan ha ett annat jobb? Verkligen inget jag ser som en smart idé eller skulle rekommendera, men ibland funderar jag på att göra det ändå och helt enkelt pressa som fan på att hitta nått annat under de tre månaderna.

Varför inte "pressa som fan" under de tre månaderna efter att du låtsas att du sagt upp dig?

 

[Sezziyanen]

Varför inte "pressa som fan" under de tre månaderna efter att du låtsas att du sagt upp dig?

Tanken som slår mig är alltså att jag försöker betydligt mer när jag måste försöka, än när jag inte måste försöka. Och jobbet är betydligt lättare och mindre krävande under uppsägningsperioden än annars.

 

[starcraft]

Nån som har sagt upp sig utan att redan ha ett annat jobb? Verkligen inget jag ser som en smart idé eller skulle rekommendera, men ibland funderar jag på att göra det ändå och helt enkelt pressa som fan på att hitta nått annat under de tre månaderna.

Jag säger oftast upp mig utan att ha ett annat jobb. Men så jobbar jag i en bransch där det har gått lätt att få jobb (före corona) och jag har haft ett ordentligt kapital att klara mig på om jag inte skulle få jobb inom kort. Har man inget sånt kapital och/eller jobbar i en bransch med få arbetstillfällen/svårare att få jobb så skulle jag verkligen inte rekommendera det som ett sätt att öka motivationen. Det kan vara rejält tärande med den typen av ekonomisk stress som det innebär att vara arbetslös.

 

[Murphy]

Det låter otroligt tufft och jag hoppas att du är på en bättre plats nu. Det kan vara himla svårt att avgöra vad man själv vill och mår bra av i vissa lägen.

Det var förjävligt. Och gick 5 månader från att jag första gången bröt ihop i omklädningsrummet första gången och slet av mig namnskyltar och IDkort och svor att säga upp mig medan tårarna rann och pulsen slog. Dagen efter meddelade jag detta i arbetslaget och inför chefen på morgonrapporten. Ändå tog det nästan ett halvår innan det blev verklighet...

...och ännu längre innan jag slutat känna samvetskval för det. Samhällsbördan, kollegorna, utbildningen och studielånet. Allt sved! Men när min terapeut resonerade: "du jobbade med att rädda livet på andra - nu har du räddat livet på dig själv genom att våga gå!" så lossnade det till slut.

"jag hoppas att du är på en bättre plats nu"

Haha! Eufemismen och galghumorn! (i vintras hade jag inte orkat garva)
Men yes, jag är i ett bättre skick mentalt och fysiskt idag. Och har ett nytt jobb - nyanställd i annan bransch under Covid! ✌

Tack för omtanken.

 

[TheRedLightning]

Härligt att läsa att du hittade så rätt! Ibland ska man ju bara kasta sig ut i det

Det var lite läskigt att lämna tryggheten jag hade med ett jobb i åtminstone flera månader till att ta ett som bara skulle vara i en månad.
Körde lite på "friskt vågat, hälften vunnet" ångrar det inte idag, men kanske inte hade gjort om samma grej idag nu när jag tänker på det, hade nog velat ha det lite säkrare.

 

[Sezziyanen]

Jag säger oftast upp mig utan att ha ett annat jobb. Men så jobbar jag i en bransch där det har gått lätt att få jobb (före corona) och jag har haft ett ordentligt kapital att klara mig på om jag inte skulle få jobb inom kort. Har man inget sånt kapital och/eller jobbar i en bransch med få arbetstillfällen/svårare att få jobb så skulle jag verkligen inte rekommendera det som ett sätt att öka motivationen. Det kan vara rejält tärande med den typen av ekonomisk stress som det innebär att vara arbetslös.

Nej, jag skulle som sagt inte rekommendera det heller..men ibland undrar jag ändå. Jag tror inte jag har svårt att få ett jobb alls, men det som är mest safe är att få ett liknande jobb jag har idag, och det motverkar ju syftet med att säga upp sig.

 

[lingonben]

Nån som har sagt upp sig utan att redan ha ett annat jobb? Verkligen inget jag ser som en smart idé eller skulle rekommendera, men ibland funderar jag på att göra det ändå och helt enkelt pressa som fan på att hitta nått annat under de tre månaderna.

Jag är på tok för feg för sånt, men har flera kompisar i samma bransch som gjort det. Gemensamt för alla utom en är att de haft kapital undansparat att leva på ett tag, så att de haft tid på sig att leta upp ett nytt jobb de verkligen vill ha eller att få fart på egna företaget. Den som inte hade pengar att leva på hade dessutom missat att det är karens på a-kassan när man säger upp sig själv. Det blev rätt kämpigt för hen ett tag där...

 

[lytesout95]

Nån som har sagt upp sig utan att redan ha ett annat jobb? Verkligen inget jag ser som en smart idé eller skulle rekommendera, men ibland funderar jag på att göra det ändå och helt enkelt pressa som fan på att hitta nått annat under de tre månaderna.

Japp, jag har gjort det. Jag tror att det mesta löser sig och jag trivdes inte på jobbet jag hade. Och det tog inte lång tid så hade det löst sig.

Och det kanske är dags att göra det igen, min ag flyttar vårt kontor till en annan stad så vi får en timmes pendling enkel resa från att ha haft som mina kollegor gångavstånd till mig som har 20 minuter med bil.

 

[Sezziyanen]

Jag är på tok för feg för sånt, men har flera kompisar i samma bransch som gjort det. Gemensamt för alla utom en är att de haft kapital undansparat att leva på ett tag, så att de haft tid på sig att leta upp ett nytt jobb de verkligen vill ha eller att få fart på egna företaget. Den som inte hade pengar att leva på hade dessutom missat att det är karens på a-kassan när man säger upp sig själv. Det blev rätt kämpigt för hen ett tag där...

Ja, jag kanske är lite för feg jag å. Tänkte inte på att få A-kassa dvs, utan att jag har min uppsägningsperiod på mig + ev lite till på egna besparingar att fixa situationen isf. Men visst är det läskigt att göra så.

 

[Luff]

Hade ett finfint bekvämt jobb. All frihet i världen att göra roliga saker. Så jag bytte, 52 år gången. Nu är jag omgärdad av regler, rutiner och låsta dörrar med ett fantastiskt krävande komplext jobb. Jag tog helt rätt beslut.

 

[Ramona]

Också en viktig poäng och något jag har i mina övervägningar också. Pendling kostar både tid och pengar.

Jag jobbar för att jag får lön i grund och botten, så det hade kunnat vara avgörande för mig. Hade jag haft 500 miljoner som låg och skräpade på banken hade jag aldrig haft en anställning.

Högre lön och jag är benägen att byta. Degen ska in och mer deg ger mer frihet och bättre framtidsutsikter. Jag har tackat nej till bra jobb, med roligare arbetsuppgifter än mitt nuvarande, för att de inte kunnat matcha min lön.