Hur ska man hantera en jobbig situation?

[Two]

Jag känner mig ledsen, arg, besviken och nedstämd.
Jag och min pojkvän har varit tillsammans i snart 7 år och nu till hösten så sökte han högskola och valde då en skola ca 9 mil ifrån staden vi bor i nu. Vi har bott tillsammans i 4 år hemma hos min pojkvännen och vi planerade att vi skulle flytta och så tillsammans när vi väl har råd att flytta hemifrån. Nu blev han antagen till universitetet i en annan ort, och han tänker flytta dit, vi försökte diskutera det i våras om att han skulle kunna pendla den första tiden då jag ska studera in poäng så jag blir behörig att också söka dit (saknar poäng till att söka högskola då jag blev lurad på mitt slutbetyg på gymnasiet.. Fattas 550p) och flytta dit tillsammans men nu så har han bestämt sig flytta och jag känner så som om att han lämnar mig här ensam och att han inte tänker på mig samt att han inte diskuterar något med mig utan han diskutera med sin mamma om allt istället! Jag kan inte känna glädje för att han kom in på högskolan.. utan för mig så är det sorg och känner att hela min vardag har vänts upp och ned! Han säger att han vill kunna socislisera sig med de andra som bor där och studetar och han vill vara där pga det och att han vägrar pendla (1h dit och sedan 1 h hem ). Jag känner mig extremt ledsen och kan inte tänka på annat just nu och jag vet inte vad jag ska göra... Det blir vi ska vara särbo i ett halvår/år då han flyttar då jag har jobb och sökt kompletterings kurser i stan så kan söka sen och detta gör att jag inte kan flytta med just nu..

 

[Mixoman]

Sv: Hur ska man hantera en jobbig situation?

Flytta med och så pendlar du?

 

[Kilauea]

Sv: Hur ska man hantera en jobbig situation?

Hur gamla är ni? Ni har varit ihop länge, men har ni bott ihop?

För mig vore en timmes pendling klart värt det för att vara med min sambo/fästman och samma sak för honom så Mixomans idé kanske inte är helt fel.

 

[Two]

Sv: Hur ska man hantera en jobbig situation?

Har inget jobb i andra orten och jag har sökt kurser här I stan för stt komplittera mina betyg och kommit in på dem och så måste jag arbeta för att kunna försörja mig tills dess att jag söker högskola och kommer in. Jag är van att han alltid finns där varje dag och helt plötsligt ska vi inte bo ihop då han flyttar och det är svårt att försöka pendla samtidigt som jag ska väga in arbete, plugg och häst..

 

[Two]

Sv: Hur ska man hantera en jobbig situation?

Vi är jämn gamla 23 år. Men han ser det inte så han måste socialisera sig med de andra säger han och att han måste vara där för att kunna göra det ..

 

[Modest]

Sv: Hur ska man hantera en jobbig situation?

Studentlivet är ju en ganska stor del för de flesta som pluggar, kanske är det något du får acceptera om du inte har möjlighet att flytta med? Att din pojkvän skulle stanna kvar i stan och pendla enbart för din skull låter inte som någon lyckad lösning i mina öron.

 

[sky_fly]

Sv: Hur ska man hantera en jobbig situation?

Jag började högskolan för ett halvår sedan och jag kan förstå din sambo i detta läge. Man kan inte socialisera sig på samma sätt när man måste pendla.
Jag känner mig grymt utanför i och med att jag måste passa tågtider och inte alltid kunde hänga med ut, och då bor jag ca 30 min bort enbart.
Har mått rätt så dåligt över det plus att det blev mycket 'skolk' i och med att jag inte pallade gå upp två timmar för att passa tåg och sedan blev sittandes en timma i skolan på morgonen. Billigare (pengamässigt) att vara hemma och plugga när det var föreläsningar.

Nu har jag gett upp det där och skaffat lägenhet på orten, en otroligt stor sten lättade! Studentlivet är som redan nämt, en stor del utav att läsa på högskola och det begränsas oerhört utav att behöva passa tågtider/skaffa skjuts.

Om jag vore dig så skulle jag börja söka jobb i samma ort, flytta dit och läser sedan upp betygen när du blivit skriven på orten.

 

[Casteloro]

Sv: Hur ska man hantera en jobbig situation?

Men du! Det går ju alltid att ändra sig. Flytta med honom (om han vill), läs upp dina kurser där eller på distans och ta studielån. Jag tycker inte att man ska vara rädd för att ta studielån. Vill man så går det!

 

[moiran]

Sv: Hur ska man hantera en jobbig situation?

Har inget jobb i andra orten och jag har sökt kurser här I stan för stt komplittera mina betyg och kommit in på dem och så måste jag arbeta för att kunna försörja mig tills dess att jag söker högskola och kommer in.

Men du kan väl jobba/plugga på nuvarande ort men bo på hans, så att du pendlar istället för honom.

Men jag håller med om att det suger att han inte diskuterar det hela med dig och istället vänder sig till din mor. Varför gör han så? Vet han det själv?

 

[Ramona]

Sv: Hur ska man hantera en jobbig situation?

Fast jag håller med sin pojkvän. Att plugga hör till en viss tid i livet och under den tiden knyter man massor med kontakter som är viktiga för framtiden. Jätteviktiga för framtiden! Så han ska absolut inte stå tillbaka bara för att du inte hänger med i samma takt, han har all rätt att utveckla sig själv och plugga.

Sen blir ju saken verkligen inte bättre av att du känner dig bortprioriterad och mår dåligt över situationen. Det skapar ju en känsla hos honom också där han känner att han kanske måste välja. Ge honom inte dåligt samvete för att han skaffar sig bättre förutsättningar i livet, det kommer ju att gynna dig med en vacker dag ifall ni håller ihop.

 

[Rea]

Sv: Hur ska man hantera en jobbig situation?

Hur blev du lurad på ditt gymnasiebetyg?

 

[Two]

Sv: Hur ska man hantera en jobbig situation?

Gymnasieskolan hittade ingen praktikplats åt mig till sista året då det var lågkonjunktur och jag gick ett yrkesförberedande program och då tyckte dem att de löste problemet med att jag inte hade praktikplats genom att sätta mig på IV dock glömde dem nämna att jag skulle komma och sakna poäng !

 

[CillaW]

Sv: Hur ska man hantera en jobbig situation?

Letade du praktikplats själv?

Gör du det nu?

 

[Lejonelle]

Sv: Hur ska man hantera en jobbig situation?

Tufft för dig förstår jag, samtidigt förstår jag verkligen pojkvännens resonemang. Nu börjar ett nytt kapitel i livet för honom och han vill ta vara på det. Studietiden kommer innebära många förändringar för honom, nya kunskaper, nya vänner och nya sätt att tänka. Jag förstår att du är både ledsen och besviken att "lämnas kvar" men han kan inte hänga upp allt på dig, och inte du allt på honom heller. Att han inte diskuterar det hela med dig utan med sin mamma tyder för mig på att han verkligen vill göra detta för sin egen skull.

Du skriver att du bor "hemma hos honom", jag vet inte vad det innebär. Kan du ta över kontraktet? Har du råd att bo kvar där själv? Annars behöver du nu börja fundera över din egen framtid. Var du vill bo, vad du vill göra i livet. Var du står om sambon, mitt i alla förändringar, känner att han vill gå vidare utan dig. Ni träffades när ni båda två var väldigt unga och det är inte konstigt att utvecklas i lite olika takt. Många behöver ett brejk från varandra, även om det inte blir slut, för att hitta sig själv som vuxen.

 

[hvala]

Sv: Hur ska man hantera en jobbig situation?

Pendla eller vara särbo i upp till ett år, med bara en timmes transport mellan. Är det verkligen så farligt? Jag förstår om du känner dig sviken av din sambo om han undvikit att diskutera saken med dig, men jag ser inte att situationen i övrigt är så besvärlig. Ett år går fort och en timmes transport är verkligen jättelite. Ni kan ändå ses flera gånger i veckan om ni nu väljer att bli särbos.

Det är inte din sambos fel att du har kurser att läsa in och inte vill flytta nu. Bromsa inte hans utveckling utan unna honom den här chansen som han fått. Att han kommit in på utbildningen nu är ingen garanti för att han kommer in nästa år. Jag förstår att han inte vill pendla, det hade jag inte heller velat göra när jag började plugga. Dels hade jag väldigt långa dagar (undervisning oftast 8 h/dag, plus att man förväntades plugga efter skolan varje dag), dels vill man ju lära känna sin klass.

 

[Lovisaleonora]

Sv: Hur ska man hantera en jobbig situation?

Ojdå, här satt offerkoftan hårt.

Det är pojkvännens fel att du är ledsen och nedstämd. Det verkar som din syn är att det är hans uppgift att lösa dina problem, vilket det givetvis inte är. Han har fattat tunga beslut om hur han vill leva, och nu är det upp till dig vad du vill göra med dessa kalla fakta. Självklart är det bästa att bo där man pluggar, inte tu tal om saken. Kan han dessutom lösa det (hitta bostad) kan jag bara gratulera honom.

Nu är det din tur att fatta beslut hur du vill göra. Flytta med eller stanna kvar. Varför är det mer självklart att han ska pendla? Du kan väl lika gärna pendla om ni fortfarande vill bo ihop och är beredda att göra de uppoffringar som krävs för samboskapet.

Att du blev lurad på dina poäng köper jag inte riktigt, det känns återigen som koftan sitter hårt. Jag vet att många, många, många jagar egna praktikplatser - både för att de är tvingade för utbildningens slutförande, men också för att de själva vill välja var de ska vara (något som ger chans till arbete och/eller vettig erfarenhet).

Nä, spotta i händerna och fatta beslut om ditt eget liv. Hur vill DU göra?

 

[Korven]

Sv: Hur ska man hantera en jobbig situation?

Ni kan väl pendla varannan vecka var så ses ni 4 ggr i månaden.

 

[Blueberry]

Sv: Hur ska man hantera en jobbig situation?

Jag tycker att din pojkvän resonerar sunt och förnuftigt.

Och du behöver ta av dig offerkoftan och göra en plan för dig och ditt liv. Antingen bor du kvar, eller så flyttar du med. Antingen så ser du till att skrapa ihop ett fullständigt betyg, eller så gör du inte det. Du kan inte bete dig som en handbroms.
Det är väl inte svårare än så?

 

[Petruska]

Sv: Hur ska man hantera en jobbig situation?

Ni bor alltså sedan fyra år tillbaka i din pojkväns föräldrahem? (Jag hade kastat ut er för länge sen om jag var hans mamma, och jag har en son i er ålder, så jag vet att det inte är tomma ord från min sida.)

För mig låter det som att era liv har stått väldigt stilla i alldeles för många viktiga år. Nu tycks din pojkvän vilja ta itu med livet i normal hastighet, medan du håller foten stenhårt på bromsen.

Som jag ser det handlar ditt problem enbart om att du inte vill eller vågar ta itu med vuxenlivet, medan din pojkvän verkar redo att (äntligen) åtminstone testa att leva som en vanlig ung vuxen.

 

[moiran]

Sv: Hur ska man hantera en jobbig situation?

Ojdå, här satt offerkoftan hårt.

Det är pojkvännens fel att du är ledsen och nedstämd. Det verkar som din syn är att det är hans uppgift att lösa dina problem, vilket det givetvis inte är. Han har fattat tunga beslut om hur han vill leva, och nu är det upp till dig vad du vill göra med dessa kalla fakta. Självklart är det bästa att bo där man pluggar, inte tu tal om saken. Kan han dessutom lösa det (hitta bostad) kan jag bara gratulera honom.

Jag läste nog inlägget lite annorlunda än du. Jag tycker också att pojkvännen ska flytta. Jag tycker däremot att han kunde diskutera det hela med sin sambo istället för sin mamma. Inte för att han skulle byta ståndpunkt, men för att inte TS ska känna sig fullkomligt utanför beslutsfattandet.

Offerkofta eller ej - jag hade också blivit grinig om min sambo plötsligt sa "Nu ska jag flytta till Stockholm för jag har fått ett bättre jobb. Beslutet är klart och det finns inget att diskutera. Du kan följa med om du vill." Som om jag vore ett bihang till honom där mina prioriteringar och egna utveckling inte är något värda i jämförelse men hans. Det kanske är en självklarhet att han flyttar till Stockholm, men jag vill vara med i beslutsprocessen. Kan vi göra si? Kan vi göra så? Kan vi få ihop det här så att det fungerar för oss båda?