Hur skulle du reagera?

[MiaMia]

Jag håller inte med. Det har passerat stretagisk inkompetens och är medvetet elakt. Han trycker till henne för att straffa henne för att hon hade fräckheten att be honom om hjälp. Det är utstuderat och direkt elakt.

Och sättet som barnen dras in i det. Vore väl en sak om vuxen straffade vuxen, men att barnen också blir utan mat.
Men det är säkert medvetet också, för det sätter TS i situationen att behöva rädda det någorlunda och blir därmed mer fokuserad på att lösa barnens konkreta matsituation framför att reagera på och bemöta sambons beteende.
Sedan tillkommer ju effekten på längre sikt att barnen lär sig att det ligger i deras intresse att det alltid ska vara mamma som sköter maten och börjar agera/tänka utifrån det.

 

[Cambrie]

Nä inte ok, om han vet om att ni inte äter det och var sugen på det hade han kunnat köpa med en pizza hem, det är inte såååå svårt... Jag hade tappat det som många andra.

 

[Hermelin]

Jag hade ju tappat det om jag fick en sån kommentar. Nån måtta får det väl vara på oförmågan att ta familjeansvar.

Det här!

Helt oacceptabelt beteende från en person som man ändå tror vill leva ihop med övriga familjemedlemmar.

 

[JohannaB]

Låter som typisk strategisk inkompetens... Medvetet göra fel när partnern vill att han drar sitt strå till stacken, partnern blir less på att det blir fel och slutar fråga, och han kan glida vidare utan att behöva anstränga sig.

Precis detta!
Råkar ut för det (inte hemma men på jobbet och inom hobby) både nu och då och blir vansinnigt arg av det. Sambon är definitivt disträ och tänker på sig själv och kan glömma av att jag ju också skulle vara ledig och hemma dagen efter, det är helt okej. Men strategisk inkompetens gör mig vansinnig!

 

[Zinfernia]

Så här, minst 9 dagar av 10 så fixar jag middag till familjen, sambo och våra tre barn. Barnen hjälper till ibland och ytterst sällan lagar sambon mat.

Jag planerar nästan all mat och ser till att det finns ingredienser hemma. Alla äter inte allt men om jag vet att någon i familjen inte gillar det som tillagas så har jag oftast ett alternativ (tillagad mat) men de får oftast tillaga det själva. Jag lagar nästan aldrig, kanske en gång per år, något som sambon inte gillar. Men då har jag alltid sett till att jag lagat något annat som han äter eller att det finns något enkelt han gillar att typ bara värma.

Eftersom han jobbar heltid och jag inte gör det så har det naturligt blivit en sådan uppdelning.

Idag pratade jag med sambon innan han åkte till affären. Konstaterade då att "du får handla något vi kan äta, jag har inget planerat och det finns typ bara mackor i frysen"

Han kommer hem och har handlat mat som bara han och ett av barnen äter. Vi andra tre äter det inte ens under hot om svält...

Så jag och två av barnen fick äta mackor till middag

Jag fattar inte hur han tänkte och jag är för ledsen och sårad just nu för att kunna fråga utan att det kommer utmynna i ett "gräl". Men jag vill ändå ha er åsikt, är jag helt galen som blir ledsen? Och hur kan jag ta upp det med honom utan att det blir anklagande?

Att du är orolig för att ställa honom mot väggen och ifrågasätta hans beteende och istället väljer att vänta för att inte riskera ett gräl ger mig riktigt obehagliga vibbar. Vad är du rädd för? Vad har han gjort tidigare i er relation som gör att du drar dig för en så nödvändig diskussion?

Jag blir mörkrädd över hans beteende men jag blir faktiskt lika orolig över ditt. Det är inte sunt att inte kunna/få/våga bli riktigt förbannad på sin partner när han beter sig på det här sättet.

 

[Shaggy]

Jag kör med strategisk inkompetens på jobbet. Jag dricker inte kaffe och jag kokar därmed inte kaffe. Givetvis kan jag lära mig koka kaffe om jag vill men jag vill inte utan gubbarna som pimplar den drycken får också vackert koka den.
Med det sagt. Min kvarvarande tanke när jag läser den här tråden är att det här är ytterligare en skilsmässa i antågande som kommer komma helt ur det blå.

 

[Fd Diabetikern]

Helt ärligt hade jag blivit fly förbannad och bara fixat mat till mig och barnen och enbart sånt han inte gillar.

Sen hade jag lämnat

Frågade kollegan vad HAN tyckte och han bara - Men är sambon dum i huvet på riktigt? Så gör man bara inte, Tycker han inte om sin familj?

 

[SiZo]

När det blir såhär, att männen använder strategisk inkompetens för att komma undan så är det lätt att svara med "Jag gör det själv nästa gång istället".

Vad händer om du sätter dig ner med honom och talar om att det här är nu hans ansvar tills han lär sig hur man gör. Då kan ni börja dela upp det igen.

Och gör han fel - skicka tillbaka honom till affären. Låt honom inte komma undan. Gör det ännu jobbigare för honom att göra fel.

Nu förutsätter jag att du känner dig trygg att göra en sådan sak. OM du inte gör det så är det bättre att börja planera för att gå isär. Man ska vara trygg med sin partner.

 

[the_connemara]

Jag håller inte med. Det har passerat stretagisk inkompetens och är medvetet elakt. Han trycker till henne för att straffa henne för att hon hade fräckheten att be honom om hjälp. Det är utstuderat och direkt elakt.

Jag ändrar mig, du har fan rätt!

 

[Piaff]

Jag hade blivit fly förbannad och inte brytt mig det minsta ifall jag lät anklagande när jag tog upp det. SKOGSTOKIG. Framförallt för barnens skull, om min sambo inte handlade mat till vårt barn hade han åkt ut ögonblickligen.

 

[Keb71]

Och sättet som barnen dras in i det. Vore väl en sak om vuxen straffade vuxen, men att barnen också blir utan mat.
Men det är säkert medvetet också, för det sätter TS i situationen att behöva rädda det någorlunda och blir därmed mer fokuserad på att lösa barnens konkreta matsituation framför att reagera på och bemöta sambons beteende.
Sedan tillkommer ju effekten på längre sikt att barnen lär sig att det ligger i deras intresse att det alltid ska vara mamma som sköter maten och börjar agera/tänka utifrån det.

Ja, hur får det barnen att känna sig?
Det barn som fick äta det som bara barnet och pappa äter - känner det sig utvald av pappa och/eller får dåligt samvete gentemot syskonen som fick äta mackor?
Barnen som fick äta mackor - hur känns det för dem? (har en känsla av att de inte törs fråga pappa varför han inte köpte mat åt dem...)
Att medvetet göra skillnad på sina barn är ta mig f-n bland den värsta misshandeln en förälder kan ägna sig åt!

 

[stjarnhimmel]

Jag undrar hur relationen ser ut i övrigt. Jag gissar att det inte är enda gången sånt hänt?
För mig är det helt sjukt att inte bry sig/ säga att man glömmer att ens familj ska äta. Då har man ju svår demens eller liknande.
Varför bryr han sig inte om sin familj? Och vill och klarar du att leva med en sån person?

 

[Görel]

Att inte bry sig om vad partnern kan äta är en sak, men att ignorera vad en barn kan äta är riktigt illa och uselt föräldraskap.

 

[tanten]

TS inlägg beskriver en situation.

Det får mig att undra över hur vardagslivet ser ut i övrigt?

 

[Roheryn]

Jag hade blivit så otroligt förbannad på ett sånt beteende! Och skit samma, TS, om det blir ett fullskaligt gräl om/när du tar upp detta - låt det bli det då, låt skiten träffa fläkten och låt honom förstå hur otroligt besviken, ledsen och arg du är!!

 

[Piaff]

TS inlägg beskriver en situation.

Det får mig att undra över hur vardagslivet ser ut i övrigt?

Jag tänker samma, det känns som att när en sån här situation tas upp och man sen får mer kontext så undrar man hur folk kan vilja leva i dessa skräprelationer? Men svaret är väl oftast att det blivit så normaliserat i ens vardag att man gör precis allt för den här skaran mansbebisar för att de övertygat kvinnan om att det inte finns nåt bättre därute.

 

[Luff]

Jag tänker att en skulle starta grupper här och där i landet som söker upp dylika personer och läser upp pamfletter för dom. Väldigt passivt och lågmält på lämplig plats.

Typ; Här ser vi en man som låter sin familj gå hungrig. Han är medelålders och gift och gillar inte sina barn och sin fru. Han agerar omoget och är inte ens kapabel att få fram ett mål mat till hela familjen. Dessutom är han så aggressiv i sin framtoning att barn och fru inte kan ens ifrågasätta varför han bara köpte mat till 2 personer och inte till hela familjen.

 

[Rumpnissen]

Jag fattar inte hur han tänkte och jag är för ledsen och sårad just nu för att kunna fråga utan att det kommer utmynna i ett "gräl". Men jag vill ändå ha er åsikt, är jag helt galen som blir ledsen? Och hur kan jag ta upp det med honom utan att det blir anklagande?

Eftersom han uppenbarligen är en fulländad rövhatt finns det ingen sätt för dig att ta upp detta utan att det blir gräl. Att anklaga honom för att inte måna om dig och två av barnen låter helt rimligt.

Dumpa arslet.

 

[MacGyver 2.0]

Att medvetet göra skillnad på sina barn är ta mig f-n bland den värsta misshandeln en förälder kan ägna sig åt!

Eller att förminska och håna barnet, speciellt inför andra och börja med "minns du när du gjorde det och det" med ett hånfullt flin, det har jag erfarenhet av. Det finns många sätt att misshandla barn på.

 

[MacGyver 2.0]

Dumpa arslet.

Amen to that, det lär inte bli bättre iallafall för den smaken kärlet har den behåller det och även om han bönar och ber lär han falla tillbaks till samma stadie rätt snart.