I händelse av kris

Jag undrar om inte en daglig kamp för överlevnad är precis vad vi är rustade för. Att ha existensiell ångest känns som ett
Jag pratade om det där med kompetenser med en gammal veteranmissbrukare. Jag kom fram till att om det sker någonslags samhällskollaps är jag rätt körd. För honom hade det bara varit en vanlig vecka på jobbet ungefär...
 
Oj vilken intressant tråd!
Vi bor på 4de våningen i en etta, så slås vattnet ut är vi nog körda om vi får för oss att stanna där, mat har vi nog för 2 veckor om vi tänker till lite, men är vägarna framkomliga skulle vi garanterat packa bilen full med allt värdefullt (mat, vapen, djur, etc) och åka hem till mina föräldrar som bor på landet, annars skulle vi nog ta det vi orkar bära och cykla helt enkelt. Hur länge vi skulle klara oss hos mina föräldrar vet jag inte riktigt, men garanterat längre än om vi stannat i vår lägenhet.
 
Jag skulle klara mig bra om jag bara kunde ta mig till sommarstugan. Den ligger på en skärgårdsö som man måste åka färja till. Väl där har vi vedspis, vinterbonat hus, manuell vattenpump, torrdass, ved på tomten, källare för matförvaring. Jag är en hamster som gillar att ha lager så jag har torrvaror och konserver som räcker 1-2 veckor.
 
Det är ju en gammal sanning, den att staden inte inser landsbygdens fulla värde fören en riktig krissituation uppstår. Jag hade gamla bekanta, som lyriskt beskrev hur man under ransoneringen (andra världskriget)förväntansfullt åkte ut till släktingars julbord, på landet. Där borden dignade under gårdens egna produkter. De flesta gårdarna hade egna höns, grisar och kor. Tillgång till fiskevatten och egen odling av vegetabilier. Den hemlagade ostkakan (om man lyckats spara ihop lite mandel) var väl ngt damerna på Östermalmsbon skulle gråtit om de fått se.
 
Jag skulle klara mig hyggligt iaf i en vecka, kanske två. Värme är inga problem och vatten går att fixa plus att jag har utedass :D Mat med god hållbarhet finns alltid.

Blir det en längre kris tar jag mig till särbon (tar mig dit på mindre än en tank bensin) och där kommer vi att klara oss bra (vi kan förskansa oss och skjuta på ryssen när den kommer :angel: :D).
 
Det är intressant att flera skriver att tråden "att de kommer att klara sig" men blir det total kris så spelar det inte någon roll vad du har. De som inte har kommer att stjäla från dig. Den som klarar sig bäst är krasst den som har tillgång till mest och bäst vapen.

Vapen ain't a problem :angel:

/ihop med en jaktgalning som har full vapengarderob
 
Men om vi tittar på faktiska kriser. Det är väl i väldigt liten mån som folk har klarat sig genom att individuellt bygga upp lager i hemmen?

Alla berättelser på temat från andra världskriget jag har hört (mormor och morfar var drabbade), handlar om samarbete mellan civila. De hjälptes åt. Det jag läst om blitzen i London tyder på samma sak.

Hemma i mitt trapphus uppstår också alltid samarbete när det behövs. Vid strömavbrott, när det nån gång inte finns vatten, vid snöstorm. Alla börjar genast titta till varandra och se till att alla klarar sig. Så har det varit i alla trapphus jag har bott i.

Jag tror helt enkelt inte att krissituationer vanligen förvandlar oss till monster. Och jag tänker att de som tror det, nog borde jobba lite med sig själva. De är ju potentiellt samhällsfarliga personer.
 
Jag undrar mest om man måste betala på tex sitt bolån om det blir krig? Eller slipper man det då? Om elektroniken slås ut och man inte kan betala som vanligt varje månad, ska man då lösa en trave cash och ge till banken? Om bankomater mm inte funkar, hur ska man få fram det då? Är det riktigt krig känns ju ens bolån väldigt oviktigt.
 
Men om vi tittar på faktiska kriser. Det är väl i väldigt liten mån som folk har klarat sig genom att individuellt bygga upp lager i hemmen?

Alla berättelser på temat från andra världskriget jag har hört (mormor och morfar var drabbade), handlar om samarbete mellan civila. De hjälptes åt. Det jag läst om blitzen i London tyder på samma sak.

Hemma i mitt trapphus uppstår också alltid samarbete när det behövs. Vid strömavbrott, när det nån gång inte finns vatten, vid snöstorm. Alla börjar genast titta till varandra och se till att alla klarar sig. Så har det varit i alla trapphus jag har bott i.

Jag tror helt enkelt inte att krissituationer vanligen förvandlar oss till monster. Och jag tänker att de som tror det, nog borde jobba lite med sig själva. De är ju potentiellt samhällsfarliga personer.
Enda gången är väl i zombie-filmer eftersom man måste akta sig för de smittade. Så de som tror att man klarar sig bäst själv vid kris har nog sett för mkt på zombie-filmer.
 
Många är väl tomma?

Det finns mer resurser i många än man tror. Men man bör väl medföra eget täcke om möjligt.

Det finns ju sanhällsresurser för kris.
Inte hur mycket som helst, Men det finns planer för var folk ska ta vägen. Matförsörjning. Hygien.
 
Men om vi tittar på faktiska kriser. Det är väl i väldigt liten mån som folk har klarat sig genom att individuellt bygga upp lager i hemmen?

Alla berättelser på temat från andra världskriget jag har hört (mormor och morfar var drabbade), handlar om samarbete mellan civila. De hjälptes åt. Det jag läst om blitzen i London tyder på samma sak.

Hemma i mitt trapphus uppstår också alltid samarbete när det behövs. Vid strömavbrott, när det nån gång inte finns vatten, vid snöstorm. Alla börjar genast titta till varandra och se till att alla klarar sig. Så har det varit i alla trapphus jag har bott i.

Jag tror helt enkelt inte att krissituationer vanligen förvandlar oss till monster. Och jag tänker att de som tror det, nog borde jobba lite med sig själva. De är ju potentiellt samhällsfarliga personer.
Det kan kanske vara så som du beskriver i början men när mateb tryter och krisen inte förbättras så kan du nog glömma mysig grannsamverkan.
 
Det finns mer resurser i många än man tror. Men man bör väl medföra eget täcke om möjligt.

Det finns ju sanhällsresurser för kris.
Inte hur mycket som helst, Men det finns planer för var folk ska ta vägen. Matförsörjning. Hygien.
Det är mycket olyckligt att du sprider felaktig information. När regeringen meddelar höjd beredskap eller krig och skyddsrummen ska användas ska var och en ta med sig mat, id-handlingar, varma kläder hygienartiklar osv. Sånt som man har hemma i sin krislåda.
 
Det kan kanske vara så som du beskriver i början men när mateb tryter och krisen inte förbättras så kan du nog glömma mysig grannsamverkan.
Men alltså, vad är du ute efter? Först förfasas du över att folk inte är ordentligt preppade och förberedda, trots att vi är flera som förklarat att det inte funkar med aktuell livssituation (vilket inte vore jättesvårt att förstå). Sen säger du att folk i städer i princip är dödsdömda ändå med alla smittor och plundrare och allt som kommer bli, varför ska vi då vara förberedda?

Vill du säga att alla borde flytta ut på landet och bli självförsörjande, för att vara redo, OM det blir kris? Eller vill du bara påpeka att du är bättre än andra? För annars fattar jag faktiskt inte vad du är ute efter.
 
Men alltså, vad är du ute efter? Först förfasas du över att folk inte är ordentligt preppade och förberedda, trots att vi är flera som förklarat att det inte funkar med aktuell livssituation (vilket inte vore jättesvårt att förstå). Sen säger du att folk i städer i princip är dödsdömda ändå med alla smittor och plundrare och allt som kommer bli, varför ska vi då vara förberedda?

Vill du säga att alla borde flytta ut på landet och bli självförsörjande, för att vara redo, OM det blir kris? Eller vill du bara påpeka att du är bättre än andra? För annars fattar jag faktiskt inte vad du är ute efter.
Jag orkar inte. Tar du åt dig? Vi diskuterar i en tråd om ett möjligt scenario.
Alla får väl göra sina val. Varför skulle jag vara ute efter något? Jisses.
 
Jag orkar inte. Tar du åt dig? Vi diskuterar i en tråd om ett möjligt scenario.
Alla får väl göra sina val. Varför skulle jag vara ute efter något? Jisses.
Nej, men jag upplever att du säger emot exakt allt som alla säger som har andra lösningar än du själv. Blir inte direkt trevliga diskussioner av det, så vill du ha en faktiskt diskussion och anser att alla får göra sina egna val kanske du ska fundera på hur du uttrycker dig. ”Jisses” är liksom inte heller optimalt i så fall, utan spär bara på ”jag har rätt - du har fel”-attityden.
 
Nej, men jag upplever att du säger emot exakt allt som alla säger som har andra lösningar än du själv. Blir inte direkt trevliga diskussioner av det, så vill du ha en faktiskt diskussion och anser att alla får göra sina egna val kanske du ska fundera på hur du uttrycker dig. ”Jisses” är liksom inte heller optimalt i så fall, utan spär bara på ”jag har rätt - du har fel”-attityden.
Det är din tolkning.
Många är naiva och tror att grannarna kommer hjälpa varandra i en extrem kris. Jag tror inte det.
 
Men om vi tittar på faktiska kriser. Det är väl i väldigt liten mån som folk har klarat sig genom att individuellt bygga upp lager i hemmen?

Alla berättelser på temat från andra världskriget jag har hört (mormor och morfar var drabbade), handlar om samarbete mellan civila. De hjälptes åt. Det jag läst om blitzen i London tyder på samma sak.

Hemma i mitt trapphus uppstår också alltid samarbete när det behövs. Vid strömavbrott, när det nån gång inte finns vatten, vid snöstorm. Alla börjar genast titta till varandra och se till att alla klarar sig. Så har det varit i alla trapphus jag har bott i.

Jag tror helt enkelt inte att krissituationer vanligen förvandlar oss till monster. Och jag tänker att de som tror det, nog borde jobba lite med sig själva. De är ju potentiellt samhällsfarliga personer.
Är alla oförberedda blir det ju svårt att hjälpa varandra. Att ha en viss beredskap gör ju att samhället i första hand kan ge stöd till de som bäst behöver det, samtidigt som det ger en möjlighet att hjälpa andra.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Hundrädda
  • Hjälp mig utvärdera rasförslag?
  • Uppdateringstråd 29

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp