Jag sitter i ett dilema. För några veckor sedan bytte företaget jag är anstäld på ägare. Eftersom det varit mycket misskött så har det blivit rejäla omorganisationer och rutinändringar. Företaget har varit misskött på nivån, citat:
"Det här företaget är inte misskött, det är misshandlat"
Nu är det en person som fått ändrade arbetsuppgifter som ställer till problem, h*n har blivit av med sin titel men har kvar lönen och har numera ett mycket friare jobb som passar henom bättre eftersom h*n nu får jobba med det h*n tycker är roligast (jag är nästan lite avundsjuk).
Igår säger denna person
"Det gamla bolaget var bättre och jag får med mig fler och fler ur personalen" fritt citerat
Jag svarade spontant på den första mindre allvarliga biten med att jag inte höll med för man kan inte driva ett företag med en svag ledare som inte vågar ta beslut och utan gemensamma mål där alla i personalen drar åt sitt håll. Tyvärr försvann den andra delen ur minnet medans jag la ut texten om den första men det är ju den andra delen som är riktigt allvarlig. Vad vill h*n egentligen uppnå med det här?
Till saken hör att det här inte överaskar mig eftersom personen ifråga vägrar ändra på något i sitt arbetsätt och inte släpper in sin efterträdare utan förtalar den personen inför personalen i produktonen. Min tolkning efter att ha hört personen tala under den här tiden är att h*n är bitter över att inte ha fått ta över vd rollen.
Nu är frågan vad gör jag? Jag och denna persons efterträdare har tagit upp dessa problem med den nya chefen. Chefen är mer än trött på henom eftersom h*n även markerar mot chefen, men jag känner varje gång jag säger något att jag skvallrar och ibland känns det som om det ligger på förföljelsenivå. Tyvärr är det exakt så illa som jag framställer det och nu med det här...
Jag känner att jag av lojalitet mot företaget och de som blir uppviglade mot den nya ägaren och ledaren måste prata med chefen men samtidigt så måste jag kunna samarbeta med den här personen om h*n inte får kicken och h*n är extremt långsint. Tyvärr är jag garanterat den enda som har hört den här kommentaren så det kan inte komma från någon annan är just mig.
"Det här företaget är inte misskött, det är misshandlat"
Nu är det en person som fått ändrade arbetsuppgifter som ställer till problem, h*n har blivit av med sin titel men har kvar lönen och har numera ett mycket friare jobb som passar henom bättre eftersom h*n nu får jobba med det h*n tycker är roligast (jag är nästan lite avundsjuk).
Igår säger denna person
"Det gamla bolaget var bättre och jag får med mig fler och fler ur personalen" fritt citerat
Jag svarade spontant på den första mindre allvarliga biten med att jag inte höll med för man kan inte driva ett företag med en svag ledare som inte vågar ta beslut och utan gemensamma mål där alla i personalen drar åt sitt håll. Tyvärr försvann den andra delen ur minnet medans jag la ut texten om den första men det är ju den andra delen som är riktigt allvarlig. Vad vill h*n egentligen uppnå med det här?
Till saken hör att det här inte överaskar mig eftersom personen ifråga vägrar ändra på något i sitt arbetsätt och inte släpper in sin efterträdare utan förtalar den personen inför personalen i produktonen. Min tolkning efter att ha hört personen tala under den här tiden är att h*n är bitter över att inte ha fått ta över vd rollen.
Nu är frågan vad gör jag? Jag och denna persons efterträdare har tagit upp dessa problem med den nya chefen. Chefen är mer än trött på henom eftersom h*n även markerar mot chefen, men jag känner varje gång jag säger något att jag skvallrar och ibland känns det som om det ligger på förföljelsenivå. Tyvärr är det exakt så illa som jag framställer det och nu med det här...
Jag känner att jag av lojalitet mot företaget och de som blir uppviglade mot den nya ägaren och ledaren måste prata med chefen men samtidigt så måste jag kunna samarbeta med den här personen om h*n inte får kicken och h*n är extremt långsint. Tyvärr är jag garanterat den enda som har hört den här kommentaren så det kan inte komma från någon annan är just mig.
