Ingift rasistisk släkt

[DarkInNight]

Hur står man ut med personer som har åsikter långt utanför ens egna moraliska kompass?

Vanligt folk kan jag välja att inte träffa, men när det blir så här nära?

Just nu vill jag bara vråla i åt släkten att jag aldrig någonsin vill ha något med dem att göra för deras åsikter äcklar mig! Men det blir nog inte så bra, så jag biter mig i tungan och funderar på hur jag ska gå vidare.

Jag behöver mentala verktyg för det har låst sig i mitt huvud. Hur skulle ni gjort?

 

[nightcrawler]

Det är väl bara att låta bli att träffa dom åxå? Man måste inte träffas bara för att man är släkt.

 

[Lager]

Hur står man ut med personer som har åsikter långt utanför ens egna moraliska kompass?

Vanligt folk kan jag välja att inte träffa, men när det blir så här nära?

Just nu vill jag bara vråla i åt släkten att jag aldrig någonsin vill ha något med dem att göra för deras åsikter äcklar mig! Men det blir nog inte så bra, så jag biter mig i tungan och funderar på hur jag ska gå vidare.

Jag behöver mentala verktyg för det har låst sig i mitt huvud. Hur skulle ni gjort?

Finns det inget mellanting mellan att vråla respektive bita sig i tungan?

Vissa saker släpper jag bara inte igenom oemotsagt - typ att en viss folkgrupp är lägre stående, och liknande. Att vara tyst betyder ju att jag godkänner vad som sägs. Däremot går jag inte upp i full kareta direkt och skriker åt folk.

Men varför måste du träffa dem ens? Det finns inget krav på att umgås med sin släkt... Jag har två släktingar med familjer som jag träffar på begravningar enbart.

 

[DarkInNight]

Det är väl bara att låta bli att träffa dom åxå? Man måste inte träffas bara för att man är släkt.

Fast jo det lär jag ju göra, min man umgås, barnen umgås. Det är födelsedagar, jul etc.

Alla är tack och lov inte rasister.

 

[Raderad medlem 94602]

Lider med dig. Har själv en ingift svägerska som är überrasistisk, SD:ar med mundiarré.
Som tur är så är hon bara en person men nog så jobbig att undvika på släktsammankomster

 

[vallhund]

Fast jo det lär jag ju göra, min man umgås, barnen umgås. Det är födelsedagar, jul etc.

Alla är tack och lov inte rasister.

Fast du behöver ju inte följa med?

 

[Petruska]

Jag har i viss mån det problemet med den familj jag blivit ingift i. Jag låter inte kommentarer som jag uppfattar som rasistiska slippa igenom, utan jag säger ifrån. Vid sittande bord. Jag vrålar inte, men jag säger klart och tydligt att jag uppfattar det där som en rasistisk kommentar.

Det är inte särskilt bra för stämningen.

Jag har via min partner låtit framföra till den, trots allt, vettiga majoriteten av hens familj att om de vill umgås och slippa mina kommentarer, har jag all förståelse för att de inte bjuder mig. Det är helt ok. Men jag kommer inte att låta de rasistiska kommentarerna stå oemotsagda om jag blir bjuden och om sådana kommentarer kommer (vilket de alltid gör, förr eller senare).

 

[Modest]

@DarkInNight Jag tänker att du får välja lite hur mycket energi du lägger på det. Jag har också några sådana personer i min släkt. Jag säger ifrån där och då, sen ägnar jag det ingen energi eller tankeverksamhet. Jag umgås dock ganska lite med de här personerna (aktivt val). Spendera högtiderna tillsammans om du vill vara med din familj, ha egentid och gör annat övriga tillfällen på året när de träffas?

 

[Youma]

Fast du behöver ju inte följa med?

Fast hur kul är det att utesluta sig själv från alla familjesammankomster? Man kanske inte vill frysa sig själv ut från familjen för en eller några personers skull?

För alla andras skull (inte minst barnens skull) så ska man nog stanna som en motpol för den dynga som sägs.

 

[cirkus]

Huff - jag hade inte kunnat vara tyst. Jag hade nog bett som att inte hålla på med sitt rasistiska dravvel i närheten av mina öron

 

[vallhund]

Fast hur kul är det att utesluta sig själv från alla familjesammankomster? Man kanske inte vill frysa sig själv ut från familjen för en eller några personers skull?

För alla andras skull (inte minst barnens skull) så ska man nog stanna som en motpol för den dynga som sägs.

Motpol kan du bara vara om du aktivt tar avstånd mot all rasism som framkommer på träffarna.

 

[mandalaki]

Det är inte särskilt bra för stämningen.

Det är likadant som med sexistiska uttalanden/skämt. Det blir den som säger ifrån som pissar på paraden, inte den som gjorde uttalandet. Det är så tröttsamt.

 

[sjoberga]

Motpol kan du bara vara om du aktivt tar avstånd mot all rasism som framkommer på träffarna.

Fast det brukar lugna sig efter de två första motkommentarerna. Säkert bara för tillfället men gott så.

 

[MM]

Jag har några släktingar vars åsikter jag inte delar och säger emot ibland. Allra oftast svarar jag bara med ett jaha eller jasså för jag orkar inte ta diskussionen längre. Har försökt i evigheter men det är lönlöst. Så jag tar ett djupt andetag och undviker ämnen där deras argumentationer gör att jag vill banka ett huvud i väggen, ibland mitt, ibland deras.

 

[athena_arabians]

Tja, jag har av andra anledningar minimal till ingen kontakt med min släkt så jag har inga problem med att låta bli att umgås med ingift släkt...

Men om jag nu skulle umgås med dem finns det inte en suck att jag skulle hålla tyst. Visst, man behöver ju inte vråla men iaf göra sin egen ståndpunkt glasklar och att man inte kommer att finna sig i att lyssna på rasistiskt/sexistiskt dravel utan att säga ifrån. Naturligtvis ger det lite dålig stämning som @Petruska säger men vad är alternativet då?

 

[durachiny]

Vilken nivå av rasistiska åsikter handlar det om?

 

[Lager]

Jag har några släktingar vars åsikter jag inte delar och säger emot ibland. Allra oftast svarar jag bara med ett jaha eller jasså för jag orkar inte ta diskussionen längre. Har försökt i evigheter men det är lönlöst. Så jag tar ett djupt andetag och undviker ämnen där deras argumentationer gör att jag vill banka ett huvud i väggen, ibland mitt, ibland deras.

Jag upplever att emotsägandet inte handlar så mycket om att övertyga den andra parten som det handlar om att markera för det övriga sällskapet.

En övertygad rasist kommer jag sannolikt inte påverka på en släktmiddag, däremot alla övriga människor runt om som inte kan/inte vill säga något. Så det handlar för mig både markera att Jag som person inte håller med, och om att markera att det faktiskt inte är självklart socialt accepterat att häva ur sig vad som helst om andra människor.

 

[Petruska]

Fast det brukar lugna sig efter de två första motkommentarerna. Säkert bara för tillfället men gott så.

I den familj där jag är ingift brukar mina kommentarer tyvärr leda till storslagna ilskeutbrott från de två som står för det allra mesta av rasismen. Att deras fem barn hör och ser alltsammans, hindrar dem inte.

 

[Petruska]

Det är likadant som med sexistiska uttalanden/skämt. Det blir den som säger ifrån som pissar på paraden, inte den som gjorde uttalandet. Det är så tröttsamt.

Jag uppfattar faktiskt att det sakta men säkert står klart för övriga släktingar, att det är själva rasismen som är problemet här och inte det att jag pekar på den. Men det tog ett tag. Och de är ju fortfarande nära familj, så jag är fortfarande helt nöjd med om de vill umgås och slippa mig.

 

[athena_arabians]

Jag upplever att emotsägandet inte handlar så mycket om att övertyga den andra parten som det handlar om att markera för det övriga sällskapet.

En övertygad rasist kommer jag sannolikt inte påverka på en släktmiddag, däremot alla övriga människor runt om som inte kan/inte vill säga något. Så det handlar för mig både markera att Jag som person inte håller med, och om att markera att det faktiskt inte är självklart socialt accepterat att häva ur sig vad som helst om andra människor.

Det köper jag helt, jag ser verkligen inte det som mitt livs stora uppgift att omvända rasister. Det räcker gott att inte humma med utan bara säga att "Jag håller inte med där och det du sa är rasistiskt". Vill de gå upp i limningen av det är det helt och hållet deras problem.

Edit: Vore någon jag tvingas umgås med riktigt rabiat skulle jag banne mig kunna tänka mig att ta med ett par Peltor hörselskydd om de vill börja gapa