cambodia
Trådstartare
Hej!
Är lite ny här på kattforumet, har mest hängt på hästsidan förut...
Anyway, för några månader sen tog jag över två kattherrar via blocket, kastrerade såklart. Åtta år, alltid varit innekatter.
Jag ville ha sällskap i min etta (43kvadrat + balkong) och tyckte det verkade som en bra idé. Tänkte också speciellt eftersom de alltid varit inne att det inte skulle bli några problem.
1: Dom hårar som jag vet inte vad! Nåt tips? Våra utekatter vi haft hemma har inte alls varit så?? Har fixat några sorts "piller" från djurbutik som ska vara bra och dom var tydligen goda.
MEN, det är inte det stora problemet.
Den ena av dom verkar vara nöjd med livet, han mest bara "är". Gosar lite, leker om man erbjuder sig, sitter på balkongen ibland eller inne.
Den andra verkar trivas i övrigt, men skriker väldigt ofta.
Inte pratar som vissa katter, utan kan ställa sig i tex badrummet och gallskrika om man inte bryr sig om honom på ett tag. Sen även på nätterna - vilket resulterar i att jag inte får sova ordentligt och då jag börjar 06 om mornarna funkar inte det!
Jag gosar lite, leker lite... inget verkar hjälpa nämnvärt.
Jag och mamma tog ut dom i sele men dom var bara livrädda (dock var han tyst den natten) borde man fortsätta trots rädslan?
Han kan också stå och krafsa på dörrar, tex garderobsdörren (han är inte instängd nån stans, utan bara ändå)...
Ibland får han "freak-outs" och bara far runt, han kan sitta och det bara rycker i skinnet/kroppen på honom. Han har ingen ohyra vad jag kan se.
Inser att han måste vara understimulerad, men vad ska jag göra?!
De har fri tillgång till mat, vatten, kattlåda som rensas två ggr per dag.
Vaccinerade.
De har klätterställning både inne och ute + div leksaker.
Jag jobbar heltid, men man ska väl kunna ha katt trots det?
Vissa dagar är jag borta lite mer då jag är till hästen...
Kan det vara vårkänslor?
Hjälp mig, jag vill inte att min kisse ska må dåligt - och jag vill kunna sova ut, annars funkar jag inte!
(detta sker inte varje dag, men i stort sett)
Mvh, Sandra, Simba och Tiger.
Är lite ny här på kattforumet, har mest hängt på hästsidan förut...
Anyway, för några månader sen tog jag över två kattherrar via blocket, kastrerade såklart. Åtta år, alltid varit innekatter.
Jag ville ha sällskap i min etta (43kvadrat + balkong) och tyckte det verkade som en bra idé. Tänkte också speciellt eftersom de alltid varit inne att det inte skulle bli några problem.
1: Dom hårar som jag vet inte vad! Nåt tips? Våra utekatter vi haft hemma har inte alls varit så?? Har fixat några sorts "piller" från djurbutik som ska vara bra och dom var tydligen goda.
MEN, det är inte det stora problemet.
Den ena av dom verkar vara nöjd med livet, han mest bara "är". Gosar lite, leker om man erbjuder sig, sitter på balkongen ibland eller inne.
Den andra verkar trivas i övrigt, men skriker väldigt ofta.
Inte pratar som vissa katter, utan kan ställa sig i tex badrummet och gallskrika om man inte bryr sig om honom på ett tag. Sen även på nätterna - vilket resulterar i att jag inte får sova ordentligt och då jag börjar 06 om mornarna funkar inte det!
Jag gosar lite, leker lite... inget verkar hjälpa nämnvärt.
Jag och mamma tog ut dom i sele men dom var bara livrädda (dock var han tyst den natten) borde man fortsätta trots rädslan?
Han kan också stå och krafsa på dörrar, tex garderobsdörren (han är inte instängd nån stans, utan bara ändå)...
Ibland får han "freak-outs" och bara far runt, han kan sitta och det bara rycker i skinnet/kroppen på honom. Han har ingen ohyra vad jag kan se.
Inser att han måste vara understimulerad, men vad ska jag göra?!
De har fri tillgång till mat, vatten, kattlåda som rensas två ggr per dag.
Vaccinerade.
De har klätterställning både inne och ute + div leksaker.
Jag jobbar heltid, men man ska väl kunna ha katt trots det?
Vissa dagar är jag borta lite mer då jag är till hästen...
Kan det vara vårkänslor?
Hjälp mig, jag vill inte att min kisse ska må dåligt - och jag vill kunna sova ut, annars funkar jag inte!
(detta sker inte varje dag, men i stort sett)
Mvh, Sandra, Simba och Tiger.