Inte föräldraledig alls

[Mitten]

Sv: Inte föräldraledig alls

Vad jag försökte säga är att vill man dela från födseln kan man göra det. Jag lägger inga värderingar i hur man delar, var och en ska väl göra som de tycker är bäst?

För egen del kommer vi köra ett mellanting - vi delar barnledigheten i tre lika delar, den första tar jag, den andra delar vi på, den tredje tar min man. För min kollega passade det bättre att dela från början, för ytterligare någon annan passar det bäst att bägge är hemma på heltid ett halvår, osv.

Det beror ju på omständigheterna, vad man vill, vad man har för jobb, etc.

Jag håller med dig helt här. Det enda jag sa var att om man vill amma kan det vara svårt att räkna med att det går att delamma från dag 1 och man skall blanda amning/flaska. Det var egentligen bara det, i övrigt får folk dela som de vill.

Apropå trygghet har Elina alltid varit precis lika trygg med pappa, trots att jag ammade de första månaderna. Det har aldrig, aldrig varit någon skillnad vad vi kunnat uppfatta. Så har han också tagit stor del i att natta, trösta etc. Men TROTS amningen kunde han trösta lessen bebis lika bra som jag. Jag tror mammor ofta har svårt att lämna över ansvaret helt enkelt, jag tyckte iallafall att det var jobbigt att 'lämna bort henne till pappa' .

 

[Calazirya]

Sv: Inte föräldraledig alls

Huvudet på spiken

Det upplevde jag också som rätt jobbigt i början, att lämna över tröstansvaret. Det är ju ologiskt att man tror att som mamma är man den enda i världen som vet hur man tröstar sitt barn..

.. men å andra sidan, vem har påstått att alla tankar man har direkt efter förlossningen är logiska ?

 

[Kixlin]

Sv: Inte föräldraledig alls

Nio manader betalt men verkligen inte pa full lon. Efter sex veckor far man runt 110 pund per vecka och det ar ju faktiskt ingenting. Sedan har man RATT att vara ledig i ett ar, men som sagt den faktiska betalningen ar ju usel.
Och sjalvklart jobbar de flesta deltid efterat for det ar manga som inte har rad att betala de hutlosa dagisavgifterna.

De andrar ju hela tiden reglerna till det battre, men nar min make var pappaledig for tva ar sedan sa fick han tva veckor och ersattningen var 104 pund/vecka.

Visst, det har du rätt i. Fast sedan beror det också på vilket företag man jobbar för och vad de erbjuder. Det är dyrt för engelska företag med mammaledighet eftersom de måste betala lön både till mamman och till en eventuell vikarie, men mitt företag till exempel ger sex månaders ledighet med full lön, därefter tre månader med ”statutory pay” och därefter ingenting de sista tre månaderna.

De flesta som väljer att jobba deltid på mitt jobb gör det för att de vill ha mer tid med barnen och tycker dagarna på dagis blir för långa, inte främst för att det är för dyrt med barnomsorg. Men som sagt, det beror ju på hur mycket man tjänar också och var man jobbar (där jag jobbar har de flesta en lång pendling vilket ytterligare förlänger dagen).

Annars kan man ju alltid skaffa flera barn tidigt, aldrig någonsin jobba, få hus och barnomsorg betald och sedan leva på skattebetalarna resten av livet... fast det är en annan diskussion som jag inte tänker ge mig in i nu...

 

[EmelieR]

Sv: Inte föräldraledig alls

Nu har jag inte läst hela tråden men början häromdagen o slutet idag....

Här diskuterar vi mycket om vem som ska vara hemma o så- men grund"mamman" som TS skrev om i länken beskrev ju att hon gick till jobbet MED sin 3 dagar gamla bäbis. Jag tror inte ens att jag hade varit välkommen till jobbet för något annat än att hälsa på...
Inte ska väl en baby på 3 dagar behöva asa rundor så mamma kan jobba? Är karriären så viktig? Eller är man så rastlös?
Jag hade inte sagt något om att hon ville jobba- men kan inte en vara hemma och ta hand om familjen? De var ju fler än dessa...
Jag tycker att det ska vara lite större att skaffa barn- inte är jag någon tiger som behöver ut o jaga mat direkt från början.
Men jag kommer nog att extraknäcka lite på mitt jobb efter ett tag- fast utan bäbis på armen då....

 

[Brandgul]

Sv: Inte föräldraledig alls

Här kan jag svara utifrån min situation och jag håller med din väninna, det är otroligt skönt när barnet känner trygghet i båda föräldrarna på ett tidigt stadium.
Jag vet inte om det beror på att min dotter är uppfödd på delvis flaska ( sedan helt flaskbarn ) som hon alltid sett både mig och pappan som likvärdig trygghet.

Det behöver det inte alls vara. Vårt barn har varit lika nöjd med oss båda och jag har ammat. Däremot har jag aldrig lagt mig i hur han skött sonen.

 

[Calazirya]

Sv: Inte föräldraledig alls

Nej det behöver inte vara, men barn är som bekant olika och det kan ju haft betydelse för just vår dotter tänkte jag.

Kanske var jag otydlig, det var alltså inte menat som någon uppmaning till att flaskmata för att barnen ska bli trygga med båda föräldrarna. Trygga med båda kan barn bli ändå, det är väl självklart.

 

[Freyja_bus]

Sv: Inte föräldraledig alls

Apropå trygghet har Elina alltid varit precis lika trygg med pappa, trots att jag ammade de första månaderna. Det har aldrig, aldrig varit någon skillnad vad vi kunnat uppfatta. Så har han också tagit stor del i att natta, trösta etc. Men TROTS amningen kunde han trösta lessen bebis lika bra som jag. Jag tror mammor ofta har svårt att lämna över ansvaret helt enkelt, jag tyckte iallafall att det var jobbigt att 'lämna bort henne till pappa' .

Men där ser man ju hur olika barn är och hur svårt det därför kan vara att planera. My helammades ju och hennes pappa var som sagt med henne otroligt mycket både i början och nu, och ändå var det väldigt tydligt att det var jag som innebar mest trygghet för henne i början (med det inte sagt att hon var otrygg hos sin pappa, hon var ju BETYDLIGT tryggare hos honom än hos någon annan). Efter några månader släppte det som sagt. Om det hade med amning att göra eller inte kan jag ju inte helt säkert svara på, men det kändes så eftersom det bara var tutten som gällde hos mig. Och jag hade inga som helst problem att lämna My till sin pappa, så i vårt fall har det inte med något sådant att göra alls.

Barn är olika helt enkelt och det är därför det är så svårt att planera innan man fått sitt barn och lärt känna det.

Jag bryr mig inte heller om hur andra väljer att göra med föräldraledighet och amning, det gör var och en som man själv vill.

//Julia

 

[Gnarpis]

Sv: Inte föräldraledig alls

Däremot har jag aldrig lagt mig i hur han skött sonen.

Ojoj, jag tror det är väldigt viktigt det där.
Många kvinnor har nog svårt att inte lägga sig i och jag tror inte heller att dom gärna vill erkänna det.
Framförallt kan man tro att man ska vara på ett visst sätt innan barnet kommer, men reagerar inte alls som man trodde man skulle göra när det väl är där.

 

[Mitten]

Sv: Inte föräldraledig alls

Ojoj, jag tror det är väldigt viktigt det där.
Många kvinnor har nog svårt att inte lägga sig i och jag tror inte heller att dom gärna vill erkänna det.
Framförallt kan man tro att man ska vara på ett visst sätt innan barnet kommer, men reagerar inte alls som man trodde man skulle göra när det väl är där.

Skitsvårt! Jag ville lägga mig i jämt . Så jag fick gå därifrån om jag inte kunde vara tyst. Jag ville ju bara hjälpa till, men hörde själv hur dumt det var. Det släppte efter ett tag men jag fick kämpa för det!

Gah vad jobbigt det är att erkänna att man inte alltid är en sån man vill vara!

 

[Gnarpis]

Sv: Inte föräldraledig alls

Gah vad jobbigt det är att erkänna att man inte alltid är en sån man vill vara!

Jag vet! Men många kan inte ens inse det själva!

 

[Mitten]

Sv: Inte föräldraledig alls

Nä det vill inte jag heller göra
Vill också tro att jag är perfekt

 

[Brandgul]

Sv: Inte föräldraledig alls

Skitsvårt! Jag ville lägga mig i jämt . Så jag fick gå därifrån om jag inte kunde vara tyst. Jag ville ju bara hjälpa till, men hörde själv hur dumt det var. Det släppte efter ett tag men jag fick kämpa för det!

Gah vad jobbigt det är att erkänna att man inte alltid är en sån man vill vara!

Jag pratade med andra om hans "misstag". Misstag = inte göra precis som jag. Då slapp jag säga något åt honom, för det han gjorde var faktiskt utmärkt även om vi gjorde det på lite annorlunda sätt. Nu när han är hemma mest är det tvärtom Han kan komma med "vi brukar..." och jag säger att jag gör det på mitt sätt

 

[Mitten]

Sv: Inte föräldraledig alls

Haha det är bra! Att skvallra med andra mammor om alla 'tokigheter' pappan gör . (Eller med andra pappor såklart). Jag och mina vänner har haft många såna diskussioner, fast ibland håller vi med varandras respektive istället. Men jag menar, hans nattning funkar för dem, så varför skall jag berätta hur han skall göra, liksom. Undrar han om något så frågar han väl!
Vi hade samma inställning med hästarna, funkade hans umgängessätt (och det inte var farligt) så fick han göra så, och jag svalde mina åsikter. Vi har väl diskuterat alternativ nån gång men jag hoppas jag inte tjatat.

De enda diskussionerna vi har haft (för barnet då) är väl TVns varande eller icke varande och matvanor, för där spelar det mig någon roll hur han gör - i övrigt är det deras tid och de får umgås som de vill .

 

[oz_joj]

Sv: Inte föräldraledig alls

Vindvissla skrev: Jag tror faktiskt att en majoritet av föräldrar tycker det är roligare att vara hemma med sin nyfödda (som kommer växa upp) än att gå och jobba (jobbet finns alltid kvar och det är oftast inte mycket som händer på ett par månader).

Och du undrar jag varför det är så roligt att vara hemma med en nyfödd men inte ett äldre barn? Men det är givetvis självklart att föräldraledigheten skall vara när barnet behöver det.

Mina barn är 2 och 4 och det är precis lika skoj att vara hemma med dem de dagar jag har hemmadagar (jobbar deltid) nu som när de var nyfödda och jag tror inte Vindvissla menade annat heller men det är ju med nyfödda man startar sin mammaledighet med (oftast). Hon kanske borde ha skrivit barn istället för just nyfödda.

 

[oz_joj]

Sv: Inte föräldraledig alls

Det där är ju olika. Varken jag eller min man kommer ha vikarie när vi är föräldralediga, så då hamnar ju saken i annat läge.

Men du menar alltså att män inte borde planera in föräldraledighet alls, ifall det är så att barnet vägrar annat än amning under sitt första år?

Det låter ju inget vidare, tycker jag.

Tror det är ovanligt att barn vägrar annat än amning under hela första året. Dessutom, tror det är två månader innan man ska säga till om f-ledighet, om man ska byta säg när barnet är 8 månader så kan man börja testa långt innan dess. Märker man att det inte går kan man ju välja att skjuta på pappans ledighet och förlänga mammans eller kämpa på som fasen för att få det att funka. Alla bebisar jag vet om har vid 8 månader ätit annat än mammans bröst och då hade det gått. Men inte alla 4-månaders, inkl våra söner. Tror det är svårare när barnet är 1 månad att gissa hus det funkar vid 3 månader än att vid 6 månader gissa hur det funkar vid 8. Just för att är barnen kring 6 månader brukar de flesta äta annat än bröstmjölk.

 

[oz_joj]

Sv: Inte föräldraledig alls

Fast det går ju faktiskt att pumpa ur och ge i flaska också, om man vill. Så får barnet redan från start två föräldrar som kan ge trygghet. För som sagt, vad hade ni gjort om du blivit sjuk i början? Skulle ert barn stått utan trygghet i livet då?

Våra två pojkar har bägge vägrat flaska. Hade jag blivit sjuk hade det inte funnits annat val än att ta hjälp att få dem att äta något, via BVc eller annat. Antagligen hade de då lärt sig ta flaska. Nu fanns jag frisk med välfungerade amningsbröst som de älskade så vi såg ingen anledning att utifall att jag skulle bli dödssjuk eller hamna på sjukhus ihärdigt fortsätta att envisas, det behövdes inte.

 

[oz_joj]

Sv: Inte föräldraledig alls

Skitsvårt! Jag ville lägga mig i jämt . Så jag fick gå därifrån om jag inte kunde vara tyst. Jag ville ju bara hjälpa till, men hörde själv hur dumt det var. Det släppte efter ett tag men jag fick kämpa för det!

Gah vad jobbigt det är att erkänna att man inte alltid är en sån man vill vara!

och hos oss var det min man som bytte blöja först, som snabbast blev smidig på det. Det var han som vågade bada sonen etc. Ja, vi var nog rätt taffliga bägge som nyblivna föräldrar men han var ofta den som tog initiativet till nya saker.

 

[No1]

Sv: Inte föräldraledig alls

Appropå att inte vilja vara hemma så har vi en god ambassadör även i Sverige:

Det duger inte, Dominika
20 februari 2010, kl 18:11 Skrivet av Alex Schulman

Dominika Pezcynski skriver om sin mammaledighet. Hon berättar att höll hon på “att dö av tristess” när hon blev mamma, så hon återgick till jobbet efter två veckor.

Det som stör mig mest är inte det faktum att hon återgick till jobbet efter bara två veckor. Jag skiter väl i Dominika Pezcynski. Det som verkligen stör mig är att hon går ut och berättar om det här. Hon inte bara berättar om det – hon skryter om det. Hon koketterar med sin egen kärlekslöshet mot sitt barn. Jag finner det sorgligt.

Dessutom uppmanar hon nu andra mödrar att gå tillbaka till jobbet så fort som möjligt, för att inte halka efter i jobb och karriär. Hon säger att sex månader är max-tiden – sen ska barnen in på dagis. Möjligen är hon dum i huvudet. Eller så vill hon provocera, skapa lite liv. Men det duger inte, Dominika. Den här typen av trams kan man hålla på med när man är nitton år. Men inte Dominika, vuxna damen.

-------------------------------------------------------------

Dominika svarar på sin blogg:

Notera gärna att jag publicerar hela Alex inlägg och inte bara ett lösryckt citat, så som han gör från min blogg.

Men Alex, man ska aldrig gissa sig till saker. Du GISSAR att jag inte älskar mitt barn. Du gissar fel.
Jag älskar min dotter mer än någon eller något annat. Du GISSAR att jag skryter om att att jag gick tillbaka till jobbet efter två veckor (MED min dotter, som jag hade på magen i en BabyBjörn medan jag jobbade).
Att jag koketterar med det. Du gissar fel.
Vad jag gör är att flytta fram postitionerna. Jag för kvinnokamp. På bekostnad av att bli offentligt kristiserad. Av dig, bland många andra.
Min dotter är nio år. Jag berättade det här redan då så det du skriver är inget nytt. Inte särskilt originellt. Många andra har redan skrivit exakt samma sak, flera år innan du gjorde det. Jag finner det lite sorgligt.
Alltså att Alex, som jag alltid uppfattat som en högintelligent person visar sig vara så konformistisk. Möjligen är han dum i huvudet. Fast det tror jag inte. Han vill nog bara provovera. Det kan man göra när man är nitton år. Men inte du Alex, du är ju faktiskt en vuxen farbror nu.

 

[Minna86]

Sv: Inte föräldraledig alls

Jag förstår inte att folk (i detta fall Alex Schulman) lägger sig i vad andra gör. Om hon trivs bättre på jobbet så är det väl bättre att hon jobbar! Bebisen är ju ny i världen utanför magen och känner sig ju knappast "hemma" någonstans.
Alla gör det dom trivs bäst med! Det enda man kan trösta sig med är att Alex är man för det är riktigt sorgligt när kvinnor kritiserar kvinnor när det gäller dessa frågor.

 

[No1]

Sv: Inte föräldraledig alls

Jag förstår inte att folk (i detta fall Alex Schulman) lägger sig i vad andra gör. Om hon trivs bättre på jobbet så är det väl bättre att hon jobbar! Bebisen är ju ny i världen utanför magen och känner sig ju knappast "hemma" någonstans.
Alla gör det dom trivs bäst med! Det enda man kan trösta sig med är att Alex är man för det är riktigt sorgligt när kvinnor kritiserar kvinnor när det gäller dessa frågor.

Ha! Ja det kan man kanske tycka.

Fö, lite aktuellt för tråden så skall eu-utskottet rösta om diverse förslag i frågan kvinnors rättigheter och jämställdhet.

Det skall tydligen ha varit den mest aggressiva diskussionen någonsin med mycket upprörda känslor och allt handlar om att man vill lagstadga runt kvinnans...MAMMORS fria vilja.

Förslag som kommit fram men tack och jävla lov skrotats:
* Lagstadgad obligatorisk amning i minst sex månader.
* Mammor förbjuds nattarbete.

Vad som ser ut att gå igenom är obligatorisk mammaledighet i sex veckor i direkt samband med födseln.
För vissa länder är detta att gå framåt, för nordiska länderna är det en tillbakagång.

http://www.dn.se/nyheter/politik/eu-forslag-om-obligatorisk-mammaledighet-1.1049339