Jag är så jävla trött på min ångest

[Lillefrun]

Jag brukar inte svära eller säga sådana saker men just nu är det precis det jag känner. Jag har i princip ständig ångest men idag tog den över styret helt.

Jag hade bestämt mig för att cykla till stan för att fixa några ärenden. Jag har haft ångest hela dagen så den satt ju i själva kroppen redan när jag började cykla,kände mig rädd och som att något hemskt skulle hända men jag försökte skjuta bort dom tankarna. Men sen tog ångesten över allt, jag ramlade med cykeln över mig i en hög av stora vassa stenar. Jag kunde inte hantera kroppen varken när jag satt på cykeln eller när jag ville resa mig upp. Jag tror det var någon form av en panikattack och att jag svimmade.

Tre unga killar hjälpte mig upp, frågade om dom skulle följa mig hem. Men jag sa att jag fixar det,

Jag som redan var rädd för att cykla känner att jag aldrig vill cykla igen,

Och skaka så mycket i en panikattack så att man ramlar av en cykel har jag aldrig hört om heller.

Det var knappt jag tog mig hem, slog i huvudet med dörrar och kunde knappt se eller gå.

Så mina ärenden blev ju inte fixade och jag har hundarna att gå ut med och jag kan knappt skriva här. Känner mig konstig fast det gått en liten stund.

Kan man verkligen svimma av panikångest funderar jag på. Och hur hade jag så mycket ångest att jag inte kunde cykla. Det var oavsett varför jätte läskigt.

 

[Araminta]

Jag vet inte om ångest kan ge en sådan reaktion men jag hade nog bollat det hela med någon sjukvårdskunnig. Är du helt säker på att du inte slagit i huvudet i fallet?

 

[MiniLi]

Det är ovanligt att svimma av ångest, undantaget vid blod-/nålfobi där det blir en helt annan reaktion i kroppen.
Däremot kan hög ångest orsaka frånvaroattacker och liknande, men svårt att säga om det kan ha varit aktuellt i ditt fall. Hur äter du nu?
Utifrån din historik skulle jag söka vård. Jag vet inte alls hur du mår i övrigt nu men det kan ju vara allt ifrån att du svimmade pga för lite mat till något med hjärtat relaterat till din ätproblematik?

 

[Lillefrun]

Det är ovanligt att svimma av ångest, undantaget vid blod-/nålfobi där det blir en helt annan reaktion i kroppen.
Däremot kan hög ångest orsaka frånvaroattacker och liknande, men svårt att säga om det kan ha varit aktuellt i ditt fall. Hur äter du nu?
Utifrån din historik skulle jag söka vård. Jag vet inte alls hur du mår i övrigt nu men det kan ju vara allt ifrån att du svimmade pga för lite mat till något med hjärtat relaterat till din ätproblematik?

Då var det nog inte bara ångesten som var problemet.

Jag kände egentligen innan jag gav mig iväg att det inte var optimalt för att jag var så yr och trött. Har slarvat rejält med maten igen, det har gått lite upp och ner med det. Och senaste tiden har det gått ner. Men jag känner att det vore konstigt att jag som ändå är normalviktig nu skulle kunna svimma. Känns som det bara är när man är underviktig som det kan hända?

 

[EmmaBovary]

Då var det nog inte bara ångesten som var problemet.

Jag kände egentligen innan jag gav mig iväg att det inte var optimalt för att jag var så yr och trött. Har slarvat rejält med maten igen, det har gått lite upp och ner med det. Och senaste tiden har det gått ner. Men jag känner att det vore konstigt att jag som ändå är normalviktig nu skulle kunna svimma. Känns som det bara är när man är underviktig som det kan hända?

Om du upplever yrsel samtidigt som du slarvar med maten så låter det väl kanske som något som kan ha ett samband trots att du är normalviktig?

Hur gick det förresten med din MR du pratade om i vintras? Du har säkert skrivit det här, men missat..

 

[Lillefrun]

Jag vet inte om ångest kan ge en sådan reaktion men jag hade nog bollat det hela med någon sjukvårdskunnig. Är du helt säker på att du inte slagit i huvudet i fallet?

Nej jag funderar själv på om jag slog i huvudet. Jag ringde bara mamma efteråt när jag fortfarande hade hög ångest och var jätte förvirrad och yr och hon kunde inte förstå vad jag sa för jag kunde inte prata. Det låser sig ibland fast det var jag som ville prata och ringde. Men mamma är bortrest i ett par veckor och jag vill inte störa pappa för han ska ha middag med vänner och jag vill att han ska vara glad.

Men jag tror att det är okej fysiskt, även huvudet, det kunde ha blivit mycket värre.

 

[Lillefrun]

Om du upplever yrsel samtidigt som du slarvar med maten så låter det väl kanske som något som kan ha ett samband trots att du är normalviktig?

Hur gick det förresten med din MR du pratade om i vintras? Du har säkert skrivit det här, men missat..

Jo det kan hänga ihop men det känns liksom som att kroppen ”överreagerar ” just nu. Är forfarande yr och svag i hela kroppen. Kroppen och huvudet vill olika saker.

 

[Araminta]

Nej jag funderar själv på om jag slog i huvudet. Jag ringde bara mamma efteråt när jag fortfarande hade hög ångest och var jätte förvirrad och yr och hon kunde inte förstå vad jag sa för jag kunde inte prata. Det låser sig ibland fast det var jag som ville prata och ringde. Men mamma är bortrest i ett par veckor och jag vill inte störa pappa för han ska ha middag med vänner och jag vill att han ska vara glad.

Men jag tror att det är okej fysiskt, även huvudet, det kunde ha blivit mycket värre.

Det där låter mindre bra. Har du talsvårigheter i vanliga fall? Oavsett: sök vård! Ring 1177 åtminstone.

Och jo. Man kan svimma av för lite mat även som normalviktig. Jag är normalviktig och har sett stjärnor flera gånger av kombinationen lite mat + fysisk ansträngning.

 

[Lillefrun]

Det där låter mindre bra. Har du talsvårigheter i vanliga fall? Oavsett: sök vård! Ring 1177 åtminstone.

Och jo. Man kan svimma av för lite mat även som normalviktig. Jag är normalviktig och har sett stjärnor flera gånger av kombinationen lite mat + fysisk ansträngning.

Ja jag får alltid höra att jag pratar för snabbt och för tyst. Hakar upp mig på ord och säger fel eller bara inte kan säga det på samma sätt som jag tänker.

Jag tror fallet idag var min totala chock, jag har på riktigt haft som en fobi och väldigt rädsla för att cykla. Det kom i vuxen ålder. Men så köpte jag en ny fin cykel för att ta mig runt lättare och snabbare. Så det här var säsongens tredje eller fjärde tur bara men nu vill jag aldrig cykla mer

 

[yamyam]

Ang panikångest, jag brukar kunna skaka okontrollerat och dissociera. Jag har aldrig svimmat av ångest (och aldrig i övrigt heller), så just den biten vet jag ingenting om. Men dissociation kan ge väldigt märkliga upplevelser. Om du inte känner till det redan kan det vara bra att läsa om, ifall det är något du känner igen dig i kan det hjälpa att veta om för att förstå sig själv


Tycker förövrigt absolut du ska kontakta 1177 om du inte känner dig ok! Inga konstigheter att vända sig dit

 

[manda]

Utöver ångesten och matstrul som jag inte kan säga så mycket om, så är det inte helt ovanligt med ofrivilliga ryckningar/skakningar vid långcovid. Många faktorer som kan spela in i detta för dig, och det går såklart inte att veta bara över nätet. Men det låter värt att höra med vården vad de råder dig att göra nu. Definitivt.

Ta hand om dig.

(Jag har rätt mycket ryckningar efter covid och de kan verkligen hindra mig att göra vanliga saker. Det skulle inte gå att cykla när de drar igång.)

 

[MiniLi]

Då var det nog inte bara ångesten som var problemet.

Jag kände egentligen innan jag gav mig iväg att det inte var optimalt för att jag var så yr och trött. Har slarvat rejält med maten igen, det har gått lite upp och ner med det. Och senaste tiden har det gått ner. Men jag känner att det vore konstigt att jag som ändå är normalviktig nu skulle kunna svimma. Känns som det bara är när man är underviktig som det kan hända?

Det är inte ens bmi som avgör om kroppen är i svält eller inte och det är inte bmi som avgör om kroppen tar skada. Jag tror säkert att dina behandlare har sagt det till dig tidigare?

Ta dina symptom på allvar och sök vård akut om du känner dig sådär yr eller om du kollapsar igen.

 

[MiniLi]

Jo det kan hänga ihop men det känns liksom som att kroppen ”överreagerar ” just nu. Är forfarande yr och svag i hela kroppen. Kroppen och huvudet vill olika saker.

Jag tycker du ska åka till akuten nu.

 

[Lillefrun]

Det blev värre och värre, skakningar, yrsel, otrolig trötthet så jag knappt orkade höja huvudet, jag tappade delvins synen, vinglade och hade svårt att stå och gå normalt, tydligen var jag knappt kontaktbar. Pappa förstod inte alls vad jag sa och jag visste knappt var vi var.

Ambulansen var på väg men pappa hann hitt snabbare och skjutsade upp mig till akuten. Men vi fick åka hem snabbt, orsaken var att jag hade så lite näring och för lågt blodsocker så att kroppen inte fungerar. Svält helt enkelt. Jag behövde åka hem och äta sa dom på akuten. Och söka hjälp för anorexin men jag har ju redan hjälp där. Jag tycker ju att jag äter massor men när pappa frågade för någon timme sen om jag ätit idag insåg jag att jag inte gjort det. Mat försvinner här och där.

Igår mådde jag så dåligt psykiskt att det var svårt att inte ta alla tabletter jag har. Det är så otroligt tufft nu. Och jag är tänkte inte ens på att matbristen kunde få mig att känna så. Trots 18 år med det här.

 

[Tualma]

Å, men du ❤! Kram ❤.

 

[MiniLi]

Det blev värre och värre, skakningar, yrsel, otrolig trötthet så jag knappt orkade höja huvudet, jag tappade delvins synen, vinglade och hade svårt att stå och gå normalt, tydligen var jag knappt kontaktbar. Pappa förstod inte alls vad jag sa och jag visste knappt var vi var.

Ambulansen var på väg men pappa hann hitt snabbare och skjutsade upp mig till akuten. Men vi fick åka hem snabbt, orsaken var att jag hade så lite näring och för lågt blodsocker så att kroppen inte fungerar. Svält helt enkelt. Jag behövde åka hem och äta sa dom på akuten. Och söka hjälp för anorexin men jag har ju redan hjälp där. Jag tycker ju att jag äter massor men när pappa frågade för någon timme sen om jag ätit idag insåg jag att jag inte gjort det. Mat försvinner här och där.

Igår mådde jag så dåligt psykiskt att det var svårt att inte ta alla tabletter jag har. Det är så otroligt tufft nu. Och jag är tänkte inte ens på att matbristen kunde få mig att känna så. Trots 18 år med det här.

Om det blir svårt att få i dig mat eller om symptom håller i sig kanske du ska söka psykiatriska akuten. Du kanske behöver komma in och få hjälp med maten. Ta symptomen på allvar, kroppen säger ifrån tydligt och då är det viktigt att lyssna!

 

[Lillefrun]

Om det blir svårt att få i dig mat eller om symptom håller i sig kanske du ska söka psykiatriska akuten. Du kanske behöver komma in och få hjälp med maten. Ta symptomen på allvar, kroppen säger ifrån tydligt och då är det viktigt att lyssna!

Jag är ganska säker på attjag skulle kunna bli inlagd för min bipolära sjukdom för det förslaget har jag fått många erbjudanden om det och på öppenvården säger dom att det kan bli tal om inläggning för maten. Kanske LPT eftersom dom vet att jag hatar sjukhuset och vägrar och inte kan ta beslutet om sånt för jag får panik.

Det känns så fel att äta när jag är så som jag är. Jag klarar inte en inläggning. Men kroppen skriker att den vill ge upp nu. Huvudet skriker NEJ! nej jag försöker gå emot.

 

[Pilot]

Fan vad bra gjort att du ringde både din pappa och ambulans!

 

[Lillefrun]

Fan vad bra gjort att du ringde både din pappa och ambulans!

Tack, jag ville be om hjälp igår men vågade inte. Lät det vara över natten men det blev ju ohållbart. Så jag är stolt över att jag vågade.

 

[Lillefrun]

Jag har faktiskt tagit lite tag i det hela och fått i mig något. Jag har fixat både lunch och mellanmål. För att orka.

Men problemet är att jag har ett visst tvång kring hur mycket jag måste röra mig varje dag och jag är inte uppe på den gränsen. Ligger bara i soffan. Pratade med mamma och hon stöttade. Nu kommer tanken att jag MÅSTE ut och gå minst en timme till men jag fattar på ett plan att om jag vilar upp mig idag så är jag ju piggare imorgon när jag ska på långpromenad i skogen. Tror jag ska be mormor om en lite kortare runda.

Och det värsta med mat är ju att man måste göra om det flera gånger varje dag.