Jag blir galen! Hur får jag min familj att kunna tänka själva?!

[Badger]

Det enda som jag tycker låter vettigt där är föräldrakurs. Men resten, det är ju ingen omsorg om barnet. Mamma lär femåringen att klara sig själv med skorpor och frukt medan pappa ... spelar dataspel?

OM det blir en separation här så får ju pappan växla upp helt enkelt, han måste ta sitt föräldraansvar. Det är ju ett rätt trist alternativ för en kvinna att stanna kvar hos en hösäck för att hon är rädd att barnen inte klarar sig hos honom. Hon får väl vara boendeförälder om han brister i omsorg och så får han ha umgänge och lära sig hur man tar hand om barn.

Nej, men det är ju som om ts är motorn för hela familjen. Ingenting alls händer om hen inte är inblandad? Självklart har ingen 15 åring något ansvar för ett småsyskon, men? (man får väl anta att 15 åringen åt en macka och inte svalt tills ts kom hem?)

Sedan är det ju Buke som ofta säger att man inte kan ändra män och inte bör heller anstränga sig speciellt mycket för att göra det. Denna verkar ju helt blåst, känns oerhört svårt att kunna ändra på? Men han kanske ändrar sig själv om de skiljs åt? Men om inte så är ju som sagt barnet fast hos honom och är hungrigt och ser på TV hela dagar och det är en lösning på det jag letade. Kringå stenen i problemlösningen.

 

[Badger]

Fast om barnet är uppe kl 7 och åt frukost kl 12 är ju även det för lång tid utan mat. Jag tycker inte att en femåring själv ska behöva ha koll på hur mycket teve hon får titta på och framförallt inte behöva ta sig mat själv.

Nej självklart är det fel. Men det är ju onekligen som att barnet i realiteten är ensamt hemma. Varken syskon eller pappa kommer att utföra någon som helst omsorg förutom vid eventuell kroppsskada? Och det verkar inte möjligt att ändra på. Ev skulle man ju kunna be ett 13 årigt grannbarn vara barnvakt.

 

[Badger]

Så en femåring ska täcka upp för pappans bristande föräldraskap? Det är fullkomligt orimligt.

Ja självklart är det orimligt.

 

[Badger]

Så en femåring ska täcka upp för pappans bristande föräldraskap? Det är fullkomligt orimligt.

Jo onekligen men, hm, min 5-7 klarade vissa instruktioner när jag skickade till äldre släkting. Du måste gå ut och leka varje dag och du får inte ta orimliga mängder godis, du får inte använda plattan hela dagen. Han klarade absolut att se till att äldre släkting tog ut honom + kusiner varje dag. Jag ville inte tjata på svärmor. Är lite osäker på ålder osv.

 

[hundtant]

Nej, men det är ju som om ts är motorn för hela familjen. Ingenting alls händer om hen inte är inblandad? Självklart har ingen 15 åring något ansvar för ett småsyskon, men? (man får väl anta att 15 åringen åt en macka och inte svalt tills ts kom hem?)

Sedan är det ju Buke som ofta säger att man inte kan ändra män och inte bör heller anstränga sig speciellt mycket för att göra det. Denna verkar ju helt blåst, känns oerhört svårt att kunna ändra på? Men han kanske ändrar sig själv om de skiljs åt? Men om inte så är ju som sagt barnet fast hos honom och är hungrigt och ser på TV hela dagar och det är en lösning på det jag letade. Kringå stenen i problemlösningen.

Att "kringgå stenen" är alltså att låta honom sitta kvar vid datorn medan barnen får klara sig bäst de kan och mamma bränner ut sig i sina ansträngningar att hålla familjen uppe. Kan han inte bete sig som en normal förälder får man ju kasta stenen i sjön.

 

[hundtant]

Jo onekligen men, hm, min 5-7 klarade vissa instruktioner när jag skickade till äldre släkting. Du måste gå ut och leka varje dag och du får inte ta orimliga mängder godis, du får inte använda plattan hela dagen. Han klarade absolut att se till att äldre släkting tog ut honom + kusiner varje dag. Jag ville inte tjata på svärmor. Är lite osäker på ålder osv.

Men det handlar väl inte om vad barnet kan? Utan om just vad som är rimligt. Det du beskriver är orimligt, du medger det ju till och med själv.

 

[Badger]

Att "kringgå stenen" är alltså att låta honom sitta kvar vid datorn medan barnen får klara sig bäst de kan och mamma bränner ut sig i sina ansträngningar att hålla familjen uppe. Kan han inte bete sig som en normal förälder får man ju kasta stenen i sjön.

Ja absolut, men hon vill ju inte göra det eftersom stenen och barnet då tillbringar mer kvalitetstid tillsammans?

Hur tänkte du ändra stenen?

 

[Badger]

Men det handlar väl inte om vad barnet kan? Utan om just vad som är rimligt. Det du beskriver är orimligt, du medger det ju till och med själv.

Ja, definitivt, vad är din lösning?

De har gått på familjerådgivning. Jag föreslog föräldrautbildning.

Åldern på barnet hittade jag på fritt. Barnet kan lika gärna vara 1 eller 7.

 

[hundtant]

Ja, definitivt, vad är din lösning?

De har gått på familjerådgivning. Jag föreslog föräldrautbildning.

Åldern på barnet hittade jag på fritt. Barnet kan lika gärna vara 1 eller 7.

Har de? Jag fattade det som att de skulle gå. Och som jag skrev så tycker jag att föräldrautbildning vore bra, för båda.

Jag skulle inte ändra stenen, till annat än att han skulle bli en mycket ensam sten. Men han måste ta sitt ansvar, han måste ändra sig, jag eller Mirre kan inte ändra honom. Om jag ska tycka något så är det att hon ska lämna honom, och om han sedan inte ger barnen tillräcklig omsorg när han har dem får hon göra orosanmälan. Soc kan knappast kräva att hon ska gå in och styra upp det hos ett ex.

Ålder på barnet var inte min poäng, utan att det är orimligt att ansvaret för att få mat och en vettig vardag ska ligga på barnet. Vad ditt barn klarade hör ju inte hit.

 

[Badger]

Har de? Jag fattade det som att de skulle gå. Och som jag skrev så tycker jag att föräldrautbildning vore bra, för båda.

Jag skulle inte ändra stenen, till annat än att han skulle bli en mycket ensam sten. Men han måste ta sitt ansvar, han måste ändra sig, jag eller Mirre kan inte ändra honom. Om jag ska tycka något så är det att hon ska lämna honom, och om han sedan inte ger barnen tillräcklig omsorg när han har dem får hon göra orosanmälan. Soc kan knappast kräva att hon ska gå in och styra upp det hos ett ex.

Ålder på barnet var inte min poäng, utan att det är orimligt att ansvaret för att få mat och en vettig vardag ska ligga på barnet. Vad ditt barn klarade hör ju inte hit.

Ja och jag skrev att det var orimligt men just nu verkar ju (antar jag) varken utskällning, gräl, förklaringar, eller som jag hade uppfattat det familjerådgivning nå fram.

Men det kan ju vara så såklart att "slutade med familjerådgivning" betydde att de hade kommit fram till att det var vad de skulle göra framöver, inte något de slutat med precis.

Men tänker att föräldrakurs nog vore väldigt bra också, de är tydligen enligt forskning väldigt effektiva, gratis och varje kommun verkar ha en. De ska tydligen ha kvarvarande effekt i många herrans år efter att de genomgåtts.

Det är väl klart att han måste ändra sig. Men han verkar sakna förmåga att förstå att barn tex behöver mat. Det är en ganska grundläggande nivå av förmåga som saknas.

 

[Mabuse]

Hur gammal är dottern? Är ni hemma för sportlov? Gick inte 15 åringen och 12 åringen ut alls hela dagen? Ignorerar de småsyskon?

Om yngsta dottern är typ 5 borde det gå att säga till henne att hon inte får titta på TV mer än en timma och att hon får ta frukt och bröd osv att äta. Barn som är runt 5 eller så brukar kunna leka själva utan en vuxen.

De åt kanske frukost jättesent? vid 12?

Mannen vet jag inte ens vad jag ska säga om. Men om du säger till barnet att hon inte får se TV hela dagen och måste gå ut och att det finns skorpor och frukt att äta och sådant så klarar hon väl att vara hos mannen utan dig. Annars föräldrakurs? https://www.hassleholm.se/omsorg-och-stod/stod-for-familjen/foraldrakurs

Jag har en trettonåring, och även om han en skoldag utan problem fixar frukost, klär på sig, packar väskan och tar sig till skolan i tid, så skulle han utan vidare kunna tillbringa en ledig dag i pyjamas, mestadels i soffan/sängen och strunta i att fixa något vettigt att äta för att han inte orkar.

Jag tänker att man kanske inte ska överskatta tonåringars energi på lediga dagar, men just därför behövs ju en vuxen i hemmet som styr upp det hela (om man tänkt sig att det ska hända något mer under dagen än möjligtvis påklädning). Så det låter väldigt optimistiskt som förälder att parkera framför datorn/TVn en hel dag, och förlita sig på att barnen sköter sig själva på ett ordentligt sätt.

 

[Mabuse]

Ja och jag skrev att det var orimligt men just nu verkar ju (antar jag) varken utskällning, gräl, förklaringar, eller som jag hade uppfattat det familjerådgivning nå fram.

Men det kan ju vara så såklart att "slutade med familjerådgivning" betydde att de hade kommit fram till att det var vad de skulle göra framöver, inte något de slutat med precis.

Men tänker att föräldrakurs nog vore väldigt bra också, de är tydligen enligt forskning väldigt effektiva, gratis och varje kommun verkar ha en. De ska tydligen ha kvarvarande effekt i många herrans år efter att de genomgåtts.

Det är väl klart att han måste ändra sig. Men han verkar sakna förmåga att förstå att barn tex behöver mat. Det är en ganska grundläggande nivå av förmåga som saknas.

Jag tänker att han såklart förstår det, men är lat. Timmarna gick väl där framför datorn, och det var rätt skönt att bara ta det lugnt. Och i nåt skede inser man att "Herregud, hela dagen har gått, och snart kommer sambon hem! Jag snor ihop en ugnspannkaka för annars lär hon ju gå i taket alldeles."

Helt enkelt, lat och sätter sina egna behov (skönt att löka i soffan) framför barnens (de borde få mat och styras upp).

 

[Badger]

Jag har en trettonåring, och även om han en skoldag utan problem fixar frukost, klär på sig, packar väskan och tar sig till skolan i tid, så skulle han utan vidare kunna tillbringa en ledig dag i pyjamas, mestadels i soffan/sängen och strunta i att fixa något vettigt att äta för att han inte orkar.

Jag tänker att man kanske inte ska överskatta tonåringars energi på lediga dagar, men just därför behövs ju en vuxen i hemmet som styr upp det hela (om man tänkt sig att det ska hända något mer under dagen än möjligtvis påklädning). Så det låter väldigt optimistiskt som förälder att parkera framför datorn/TVn en hel dag, och förlita sig på att barnen sköter sig själva på ett ordentligt sätt.

Absolut, jag har också en trettonåring och han skulle definitivt sitta framför datorn en hel dag och antagligen glömma borsta tänderna om jag inte hade gett instruktioner innan jag drog. Men om jag hade gjort det skulle han alternera läsa och spela, och gå ut en sväng och kanske borsta tänderna. Men oavsett vad jag sa skulle han anfallit bröd smör och ost typ två gånger under dagen. Jag hade nog trott att han skulle dragit in ett småsyskon i räderna. Haken i det hela är kanske faktiskt att föräldern är hemma? Om han inte vore det skulle nog lillasyster kanske blivit vaktad?

 

[Badger]

Jag tänker att han såklart förstår det, men är lat. Timmarna gick väl där framför datorn, och det var rätt skönt att bara ta det lugnt. Och i nåt skede inser man att "Herregud, hela dagen har gått, och snart kommer sambon hem! Jag snor ihop en ugnspannkaka för annars lär hon ju gå i taket alldeles."

Helt enkelt, lat och sätter sina egna behov (skönt att löka i soffan) framför barnens (de borde få mat och styras upp).

Ja timmar kan onekligen förvinna snabbt i ett spel.

 

[Hajfisk]

Började nytt jobb idag efter att ha varit hemma ett tag. Sambon jobbar helg så han är ju hemma när jag jobbar. Dottern vaknade strax innan jag gick vid 7 i morse, så jag startade tv:n åt henne då (i tron om att hon skulle sitta EN STUND) och fick som alltid väcka sambon. Kom hem vid 16, då satt dottern fortfarande kvar vid tv:n! Direkt kom hon och sade att hon bara fått sitta vid tvn för att "pappa bara suttit och spelat dator och tittat på tv hela dagen" De två stora (12 och 15!) hade skitit i att borsta tänderna i morse, när inte jag var hemma och sade åt dem! Det ska fasen inte behövas! De VET vad de ska göra! Sambon hade inte gjort någon lunch heller. Han hade gjort en ungspannkaka tills jag kom hem otroligt nog, men det var det enda sedan FRUKOST som barnen fick att äta! Jag blev förbannad såklart och fick bara höra att jag bara kom hem och gnällde och klagade. Vad är det för jäkla fel på min familj?! Jag kan inte ens gå och jobba utan att komma hem till kaos! Måste jag lev i ett jäkla fängelse resten av mitt liv?! Om jag lämnar nöten måste ju dottern vara där utan mig och då lär väl ingenting bli gjort öhvt. Vad krävs för att få nöten att fatta?!

Vilket fruktansvärt sorgligt inlägg, så ledsamt att läsa. Jättejobbig situation för dig men att bli arg på barnen känns väldigt orättvist. Tyvärr är det även orättvist mot dig att du måste ta ditt föräldraansvar och skydda dessa barn från en partner som inte verkar ta något föräldraansvar alls. Familjerådgivning kan vara ett bra sätt att få till en fungerande separation, att det skulle förändra en förälder som inte ens förstått eller bryr sig om barns grundläggande behov är nog att hoppas på för mycket dock.