Jag blir så trött! Klimakteriet och Mirena.

Bukefalos 30 år!

Jag haft väldigt riklig mens och satte in en Mirena. Första 6 månaderna blödde jag cirka 2/3 av alla dagar, i varierande mängd. Pratade med en gynekolog som sa att det sannolikt var för att slemhinnan aldrig blev tillräckligt tunn. Jag använde därför Cerazette i några månader, blev nästan blödningsfri under tiden jag tog dem och har nu varit utan 4-5 månader.
Har på den tiden haft enstaka blödningar, en gång som mens och ibland lite spottings. Men väldigt sällan.
Jag hoppas nu att det här håller i sig!
 
För att förtydliga mitt inlägg ovan, jag hade alltså Mirena och cerazette samtidigt, för att sedan fortsätta med enbart Mirena. Enligt gynekologen var den en metod som ofta fungerade.
 
Frågar för en kompis...
Hur länge kan en hormonspiral sitta egentligen?
Jag har nog haft min 2 år för länge, men den gör sitt jobb fortfarande (fick liiite mens typ 2 h/mån med start förra året) så.. Minst det i alla fall. Litar inte på den som säkert preventivmedel dock.

De ska egentligen sitta 3-5 år beroende på sort.
 
Frågar för en kompis...
Hur länge kan en hormonspiral sitta egentligen?
Kan inte "din kompis" googla?

Jag har förstått att man ska byta med 5 års mellanrum om man använder spiralen som preventivmedel. Om man har den i samma syfte som jag så kan man ha den upp till 8 år.
 
Kan inte "din kompis" googla?

Jag har förstått att man ska byta med 5 års mellanrum om man använder spiralen som preventivmedel. Om man har den i samma syfte som jag så kan man ha den upp till 8 år.
Kan tydligen inte googla bra nog för att hitta upp till 8 år... Tack😃
 
@Ray Jag hade fel. Det var precis tvärtom.
En enkel googling kav mig detta svar som första svar.


1740122296011.webp
 
Hur har det gått?
Tillhör dem som inte kan gå på minipiller typ cerazette då jag blöder hela tiden. Rekordet var 66 dagar i sträck. ”Nej men såå kan du inte ha det” sa barnmorskan och satte in en Mirena. Ut askan i elden liksom, för nu kunde jag lägga till en fantastisk smärta till blödningarna. Efter ca 6-7 månader lugnade blödningarna ner sig och kom någorlunda regelbundet. Cykel på ca 21 dagar och blödningar i 10-14 dagar med bara lite värk. Kunde dock ha syndaflodsblödningar en fm för att sedan bara ha lite i några dagar och sen fors igen. Gick till gyn som konstaterade myom på som max 2,5 cm. Sa även hon att Mirena skulle vara det bästa för mig. Efter 1,5 år stod jag inte ut med det längre, småblödde återigen närsomhelst och vågade inte gå ut utan binda. Mirenan togs ut. Blödde konstant i tre veckor efter det, men sedan en paus… en välbehövlig paus från mens i två veckor (minus att ägglossningen gav smärta och ömma bröst och förstoppning i en av dem). Sedan mens igen. Normalt hoppades jag, tills igår. Åter igen en syndaflod och smärtor från h-lvetet som jag inte känt sedan veckan efter jag satt in spiralen när jag satt i bilen på jobbets parkering och panikringde akuten bara för att få höra att det är normalt så långe du inte får feber. Igår låg jag en halvtimme i sängen och bara blundade och andades och väntade på att Iprenen skulle kicka in. Så var ju lördagen förstörd.
Ska på uppföljning om ca tre månader. Gyn sa ngt om en medicin som jag inte minns namnet på men som var på försök, dock väldigt dyr. Någon som vet vad hon kan ha pratat om?
 
Hur har det gått?
Tillhör dem som inte kan gå på minipiller typ cerazette då jag blöder hela tiden. Rekordet var 66 dagar i sträck. ”Nej men såå kan du inte ha det” sa barnmorskan och satte in en Mirena. Ut askan i elden liksom, för nu kunde jag lägga till en fantastisk smärta till blödningarna. Efter ca 6-7 månader lugnade blödningarna ner sig och kom någorlunda regelbundet. Cykel på ca 21 dagar och blödningar i 10-14 dagar med bara lite värk. Kunde dock ha syndaflodsblödningar en fm för att sedan bara ha lite i några dagar och sen fors igen. Gick till gyn som konstaterade myom på som max 2,5 cm. Sa även hon att Mirena skulle vara det bästa för mig. Efter 1,5 år stod jag inte ut med det längre, småblödde återigen närsomhelst och vågade inte gå ut utan binda. Mirenan togs ut. Blödde konstant i tre veckor efter det, men sedan en paus… en välbehövlig paus från mens i två veckor (minus att ägglossningen gav smärta och ömma bröst och förstoppning i en av dem). Sedan mens igen. Normalt hoppades jag, tills igår. Åter igen en syndaflod och smärtor från h-lvetet som jag inte känt sedan veckan efter jag satt in spiralen när jag satt i bilen på jobbets parkering och panikringde akuten bara för att få höra att det är normalt så långe du inte får feber. Igår låg jag en halvtimme i sängen och bara blundade och andades och väntade på att Iprenen skulle kicka in. Så var ju lördagen förstörd.
Ska på uppföljning om ca tre månader. Gyn sa ngt om en medicin som jag inte minns namnet på men som var på försök, dock väldigt dyr. Någon som vet vad hon kan ha pratat om?
Tackar som frågar.

Tja, njo...nu har jag haft Mirena i 7 månader och just nu känner jag mig ganska hoppfull. Hade, vid ca 6 månader, haft små blödningar till och från och plötsligt, från ingenstans, som en liten ballong som sprack - hängde tvätt och kände "det där var nog något annat". Tur att jag var hemma för trosskyddet var långt ifrån tillräckligt. Blödde den kvällen och sen inget mer. Efter det vågar jag inte ha bara trosskydd då jag är på jobb eller någon annanstans, utan känner att jag vill ha binda :mad:

Nån rikligare eller längre blödning har jag inte haft sedan februari, men känner mig osäker. Tydligen kan vad som helst hända...

Hade telefontid hos gyn och hon sa att hon inte kan göra så mycket mera - eventuellt skriva ut Provera igen. Kände ändå att jag vill vänta och se någon månad till. Nu, som sagt, känner jag mig försiktigt hoppfull.
 
Here we go again...🤬

Efter månader med, typ, flytningsblödningar med ojämna mellanrum började jag känna mig lite mera trygg. Blödningarna höll på många dagar, men jag kände mig relativt avslappnad i det.

...men igår - en liten molande värk i magen och rygg på dagen och sparsam blödning. På kvällen - störtblödning!! Som tur hade jag precis kommit hem från en heldagsutflykt med vänner. Blödningen höll i sig och jag var tvungen att gräva fram jätteblöjorna jag köpte i Grekland för två år sedan då helvetet började. Alternativet hade varit att tillbringa natten på toastolen, för inga bindor är bra nog.

Sov skit. Ringde till gynavdelningen på sjukan i morse och fick en tid på onsdag.
Nu på dagen har det varit lugnare, men jag är fånge i mitt hem. Vågar inte gå någonstans. Jag är trött, ledsen, uppgiven och desperat. VARFÖR VARFÖR kan inte den här skiten lämna mig ifred nu?? Jag vill kunna leva! 😥
 
Var till gyn idag - en, för mig, ny gynekolog som verkade duktig, förstående men lite virrig. Hon sade genast "så här kan du ju inte ha det!" och undrade om någon pratat om hysterektomi. Jag har ju bara väntat på att någon skulle ta upp det. Hon förespråkar operation och hoppas att de övriga i teamet håller med. I så fall blir det operation om några veckor. Till dess ska jag äta gulkroppshormon varje dag för att blödningen ska sluta och hållas borta.

Prov togs på både slemhinna och livmoderhals, "bara för att", men gyn ogillade mia myom och trodde absolut att det är de som ställer till det.

Jag blev sjukskriven hela veckan och så får vi hoppas att gulkroppshormonerna hinner göra sitt till dess.

Fy fan vilken pärs, men nu ser jag en liten ljusglimt iaf. Operation är inte kul, men det här är rent ut sagt VIDRIGT!
 
Suck!
Jag skrev här om mina helt galna blödningar för ca 1½ år sedan. Jag fick Provera utskrivet för att ta det 10 dagar per månad + tranexamsyra vid behov. Blödningarna minskade men blev oregelbundna och ändå onödigt rikliga.

I början av september fick jag hormonspiral. Blödde pyttelite länge efter det. Sen var det 60 dagars paus och jag hann redan känna mig hoppfull över att vara av med skiten...men så fick jag blödningar igen. Sparsamma men utdragna. Höll på i 14 dagar ☹️ Efter det har jag haft sparsamma, men dock, blödningar 2 veckor i månaden. Jag håller på att bli galen!! Fyllde 57 för ett tag sedan och orkar verkligen inte med det här mera. Jag vill vara fri!!

Jag har läst att det ofta tar 3-6 månader innan läget är stabilt med Mirena. Nu har det gått 5 månader...
Har telefontid till gyn om en månad.

Ni som har erfarenhet av hormonspiral - berätta gärna hur det funkade för er efter insättning.
Provera var helt verkningslöst för mig, rena sockerpillren bara.
Har provat x antal hormonella preventivmedel, inget funkar. Blödde som en tok och kunde till slut inte leva ett normalt liv, det slutade aldrig helt. Hade uppehåll på några timmar istället för dagar innan det satte igång igen. Fick till slut prova denna Ryeqo som funkar jättebra. Har varit helt blödningsfri i två år tror jag det är nu. Det tog ett tag att vänja kroppen så i början kunde det strula lite, speciellt om jag slarvade med att hålla tiden jag tog medicinen. Men efter det så har det funkar klockrent verkligen. Men den är dyr som tusan så inte helt lätt att få den utskriven. Men i mitt fall var det enda lösningen, det eller en hysterektomi.
 
Provera var helt verkningslöst för mig, rena sockerpillren bara.
Har provat x antal hormonella preventivmedel, inget funkar. Blödde som en tok och kunde till slut inte leva ett normalt liv, det slutade aldrig helt. Hade uppehåll på några timmar istället för dagar innan det satte igång igen. Fick till slut prova denna Ryeqo som funkar jättebra. Har varit helt blödningsfri i två år tror jag det är nu. Det tog ett tag att vänja kroppen så i början kunde det strula lite, speciellt om jag slarvade med att hålla tiden jag tog medicinen. Men efter det så har det funkar klockrent verkligen. Men den är dyr som tusan så inte helt lätt att få den utskriven. Men i mitt fall var det enda lösningen, det eller en hysterektomi.
Jag käkade Ryeqo ett tag här under hösten också, men gav upp efter några veckor. Exakt precis allting blev sämre, så jag återgick till att ta Provera varje dag igen. På Provera varje dag blöder jag i princip varje dag lite, men väldigt lite....hittills... Är fortfarande livrädd för störtblödningar. Tänk...snart behöver jag aldrig mera vara rädd för störtblödningar. Aldrig mera planera för att "eventuellt blöda". Fy f_n så skönt det ska bli!

Tänk bara det att inte gå med nattbinda modell XL varje dag - för säkerhets skull.
 
Grattis! Vad härligt! Hoppas att både operationen och tiden efter blir lika smidig för dig som den var för mig! (jag var skitnervös innan men allt gick verkligen mycket bra)
Tack! Ser inte fram emot själva operationen, men ser fram emot tiden som förhoppningsvis kommer en tid efter den.
 
Jag käkade Ryeqo ett tag här under hösten också, men gav upp efter några veckor. Exakt precis allting blev sämre, så jag återgick till att ta Provera varje dag igen. På Provera varje dag blöder jag i princip varje dag lite, men väldigt lite....hittills... Är fortfarande livrädd för störtblödningar. Tänk...snart behöver jag aldrig mera vara rädd för störtblödningar. Aldrig mera planera för att "eventuellt blöda". Fy f_n så skönt det ska bli!

Tänk bara det att inte gå med nattbinda modell XL varje dag - för säkerhets skull.
Förstår känslan, hoppas op går bra och du blir fri från blödningar. Det är obeskrivligt att plötsligt få livet tillbaka igen
 
Tjohoo, hemma efter operationen. Allt har gått bra hittills och min eländiga livmoder är ett minne blott.
Härligt! Hoppas återhämtningen går snabbt och smidigt! :) Vet inte vilken operationsmetod du fick, men jag som opererades med titthålsteknik kände mig rätt off de första 2-3 dagarna, men det vände snabbt och jag mådde väldigt bra väldigt tidigt - hoppas du får det likadant!!
 

Liknande trådar

Hästnyheter

Bukefalos, Radannonser

Allmänt, Dagbok

Barn

Hund

Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp