Jag ska inte skaffa hund.

Någon av bichonerna. Jag tycker även att du ska titta på tibbe och cairnterrier.
Tibbe... Tibetansk terrier? Spaniel? Något annat? Jag är hund-newbie, som sagt! :D

Cairnterrier har jag tyvärr lite dålig erfarenhet av, och överlag är jag inte helt övertygad om att terrier-mentaliteten är något för mig.
 
Min mamma rådfrågade flera uppfödare om klippning av pälsen pga en skada hos en av hundarna. Men alla svarade likadant, att pälsen aldrig blir sig lik. Pälsen blir sprödare och tappar kvalitén.

Och dom hade alltså klippt ner flertalet hundar och sen väntat minst 1 år på att pälsen ska växa ut ordentligt?

För oftast så tycker jag att det är hörsägen.

Jag vet inte alltså. Det är ju en päls som växer hela tiden. Den är ju mer som hår än päls. Jag har själv aldrig varit med om sämre päls på såna hundar och har sett många klippta.
 
Bichon var det första jag tänkte på innan du skrev det! Var dock beredd på att pälsen kan vara helt fruktansvärt bebismjuk och en tov/smutsmagnet. Om det inte finns planer på att ställa ut så skulle jag klippa ner den.
Slänger in en bubblare: funderat på vinthund? Tänker italiensk eller whippet. Valp/unghundsperioden kan vara som att ha en velociraptor i hemmet, men annars är de för det mesta lugna inomhus och är förhållandevis nöjda om de får sträcka ut i en inhägnad rastgård några gånger i veckan. De kan vara lite "svårtränade" iom att de tröttnar snabbt men om du inte har stora tävlingsambitioner bör det inte vara något större problem. Huruvida de passar med katt beror på medfödd jaktinstinkt och socialisering, så det kan vara svårt att veta i förväg.
 
Tänkte cocker spaniel (och amerikansk cocker spaniel) när du nämner agility och rallylydnad, har sett flera trevliga. Bolonka har vi haft en som är en riktig agilityraket, men rally har jag ingen aning om. Ett par dvärgschnauzer i min närhet är fantastiska i båda grenarna, men det kan man få lite olika, har jag förstått ;) @Fetaost
 
Min mamma rådfrågade flera uppfödare om klippning av pälsen pga en skada hos en av hundarna. Men alla svarade likadant, att pälsen aldrig blir sig lik. Pälsen blir sprödare och tappar kvalitén.
Klipper ner pälsen med jämna mellanrum på alla mina och den kommer tillbaks precis som innan varenda gång. Det där handlar nog om att den inte är så fin typ 2 månader efter klippning, men man får ge det lite mer tid än så. Min klipptes nu för 4 månader sedan och hon ser ut precis som innan klippningen. Känner man på henne så känner man att vissa strån är korta fortfarande, men det handlar bara om tid.

Hon har bra kvalité på sin päls, får aldrig tovor trots att hon är ganska långhårig och pälsen blir tjock och VARM (vilket är största anledningen till att jag klipper henne).
 
Whippet? Vi har vår första (men definitivt inte sista) whippet nu och han är otroligt trevlig och okomplicerad.

De är ju lättskötta pälsmässigt, dock frusna och behöver täcke när det är kallt/regnigt, men i övrigt inte några direkta krav förutom att få springa och sträcka ut ordentligt - kan man bara ge dem chansen att springa lösa en stund varje dag, eller i alla fall typ varannan dag, så tror jag de är nöjda och glada med "bara" vettiga promenader i övrigt.

Vi är vana vid bruksraser (schäfer, rottis, hh och beauceron) men har båda länge varit intresserade av whippet och nu när det till slut blev en så har vi fallit helt för deras charm. Vår valp är snart 6 månader och vi diskuterar redan hur länge vi ska vänta innan vi skaffar nästa whippet. ;)

Verkar vara lite blandat med hur intresserade de är av att träna saker men många verkar tycka det är kul med rallylydnad, viltspår etc. Vår valp är väldigt glad för att träna saker och jag hoppas kunna tävla lite rallylydnad med honom framöver.
 
Tänkte cocker spaniel (och amerikansk cocker spaniel) när du nämner agility och rallylydnad, har sett flera trevliga. Bolonka har vi haft en som är en riktig agilityraket, men rally har jag ingen aning om. Ett par dvärgschnauzer i min närhet är fantastiska i båda grenarna, men det kan man få lite olika, har jag förstått ;) @Fetaost
En Dvärgschnauzer kräver i regel en del mental aktivering (min arbetskygge är ett av undantagen :cautious:)
 
Tack hörni, skönt att höra att jag inte är helt fel ute i mina funderingar!

@linnsan Löwchen var jag lite nyfiken på, men jag avskräcktes av att SKK:s beskrivning av dem inleds med "Rasen är ingen soffliggare, utan vill gärna göra något varje dag". Jag har noll erfarenhet av att tyda SKK:s beskrivningar så jag vet inte om jag överdriver lite, men för mig ringer det lite varningsklockor där då det låter som en hund som kanske inte skulle vara särskilt nöjd med ett liv där det enda som händer några dagar i veckan är de vanliga promenaderna. Tänker att det inte direkt räknas som "göra något" i en hunds liv? :p Eller är det jag som överdriver?

Nu har jag bara erfarenhet från en individ, men mitt ex passar en bichon havanais ibland. Han tycker jättemycket om den men han jämför med vår borderterrier som verkligen var en arbetsnarkoman och smart som tusan. Han säger att denna hunden är dum som ett spån och verkligen nöjer sig med promenader och lite (lite) inomhuslek. Jag har träffat den en del också och jag delar hans uppfattning. :D
 
Tibbe... Tibetansk terrier? Spaniel? Något annat? Jag är hund-newbie, som sagt! :D

Cairnterrier har jag tyvärr lite dålig erfarenhet av, och överlag är jag inte helt övertygad om att terrier-mentaliteten är något för mig.
Min cairnterrier, som jag hade i 14 år, levde de första 3 åren ett liv väldigt likt det du beskriver i trådstarten och det fungerade utmärkt för oss! Dagliga promenader, "vardagsaktivering" (lite lydnadsträning, trickträning, godissök mm) och att få vara med på det vi gjorde (åka till stallet, besöka folk, badutflykt osv) räckte bra för honom, både de åren vi bodde i lägenhet i stan och senare när vi flyttat till villa på landet. Men jag GILLAR terriermentaliteten, och det har de ju, så gillar du den inte ska du nog välja någon annan ras! I övrigt tycker jag att cairnterriern väldigt mycket stämmer in på sin slogan "världens bästa kompis" - pigg o glad, gillar allt o alla, med på allt liksom!
 
Whippet? Vi har vår första (men definitivt inte sista) whippet nu och han är otroligt trevlig och okomplicerad.

De är ju lättskötta pälsmässigt, dock frusna och behöver täcke när det är kallt/regnigt, men i övrigt inte några direkta krav förutom att få springa och sträcka ut ordentligt - kan man bara ge dem chansen att springa lösa en stund varje dag, eller i alla fall typ varannan dag, så tror jag de är nöjda och glada med "bara" vettiga promenader i övrigt.

Vi är vana vid bruksraser (schäfer, rottis, hh och beauceron) men har båda länge varit intresserade av whippet och nu när det till slut blev en så har vi fallit helt för deras charm. Vår valp är snart 6 månader och vi diskuterar redan hur länge vi ska vänta innan vi skaffar nästa whippet. ;)

Verkar vara lite blandat med hur intresserade de är av att träna saker men många verkar tycka det är kul med rallylydnad, viltspår etc. Vår valp är väldigt glad för att träna saker och jag hoppas kunna tävla lite rallylydnad med honom framöver.
Fungerar det att släppa dem lösa då där det inte är inhägnat? Med tanke på jakten.
 
Jag ska inte skaffa hund.

Nej, det ska jag alltså inte. Nix, näpp, nein. Inte alls.

Men... Som förberedelse inför den dagen jag känner att det faktiskt är rätt att skaffa hund, vill jag gärna bolla lite rasvalsfunderingar med er. Sedan kan jag återgå till att drömma om Den Stora Dagen i några år till :D

Jag har aldrig haft en egen hund, men har mycket erfarenhet av att passa andras och har tagit varje chans jag fått att få hänga med hundar. Men jag kan alltså ingenting om hundträning utan är helt inställd på att behöva läsa in mig en massa på ämnet.

Jag bor i en lägenhet i storstad (dock marklägenhet med trädgård), jobbar heltid och känner inte att jag vill ta på mig något som kräver en massa aktivering eftersom jag är helt ny inför situationen och inte vet om/hur/vad jag kommer att vilja och hinna träna. Det sista jag vill ha är en ledsen, understimulerad hund! En vanlig dag lär innebära totalt ca 90 min promenader och lite lydnadsträning/annan mental stimulering hemma, men mer än så vågar jag inte utlova. Jag skulle gärna testa agility och rallylydnad, men det är inget jag vågar garantera att vi kommer att pyssla med regelbundet.

Jag är alltså ute efter en mycket enkel sällskapshund, rätt och slätt. Den får gärna vara social, tillgiven och tycka om främlingar eftersom den förmodligen kommer att spendera en del tid hos svärmor och/eller kompisar under dagarna. Den bör också kunna bo med en katt. Eftersom vi bor i lägenhet (och är lite ärrade efter att ha passat en oerhört skällig, understimulerad stackars dvärgpinscher) är vi även ute efter en tyst hund som inte skäller när det går folk i trapphuset och liknande. Jag förstår att detta handlar mycket om uppfostran, men det underlättar ju om utgångsläget är hyfsat liksom.

Jag har inga direkta önskemål vad gäller utseende och storlek, men en hund åt det mindre hållet (typ max 50-60 cm i mankhöjd) känns spontant mer lockande.

Jag har alltid haft siktet inställt på Bichon Havanais (alltså verkligen alltid, sedan jag var 10 år gammal och min bästa kompis hade en :D), som verkar vara en frisk och enkel ras som stämmer in på i princip alla mina önskemål. Jag har också fått för mig att de inte fäller särskilt mycket vilket är ett stort plus. Men jag vill ändå höra med er om det finns någon annan ras som skulle kunna tänkas passa, som jag inte tänkt på? Tibetansk terrier har jag ganska nyligen fått upp ögonen för och tänker att det kanske kunde passa? Cavalier King Charles vore också av intresse egentligen, men hälsoläget gör att de går bort.

Några tankar om det här?
Papillon så klart!
Sociala, intelligenta glädjesprinklers som tycker allt är kul. De hänger med glädje med på heldagsturer utan att uppvisa någon trötthet eller ovilja. Men kan även ligga och chilla i soffan om man är sjuk 1 vecka.
Världens bästa kompisar som vill vara med och vill göra rätt. Frisk ras också!

Alla mina har varit himla enkla och utan problem oavsett situation. Man kan ta med dem överallt utan konstigheter. Och de funkar fint hos hundvakt etc. Mina nära och kära brukar slåss om att få ha mina pappisar om jag ska bort. Vissa ber mig åka bort. Så de får låna.. :laugh:
Pappisar är väldigt lättlärda och atletiska i kroppen(snabba, smidiga och iom att de är så lätta är de också uthålliga) och är perfekt till agility, rallylydnad etc.

Pälsvården är minimal. De har sån silkig päls som smuts glider av. Mina kan ju gegga ner sig i stallet. Men det mesta rasar bara av. Jag borstar min typ en gång i månaden. Och då är det främst öronen som behöver borstas. Den pälsen är lite strävare och tovar sig lättare.
 
Fungerar det att släppa dem lösa då där det inte är inhägnat? Med tanke på jakten.

Nu är jag helt ny som whippetägare men det verkar variera mycket från hund till hund. Många släpper nog bara i inhägnade områden. Vi har en träningsplan på ca 1 hektar, den är inte inhägnad, visserligen finns det mycket vilt häromkring men det brukar aldrig vara vilt synligt när vi är ute på planen och gräset hålls kortklippt eftersom det är en träningsplan så inget vilt kan ligga och trycka där. Förhoppningsvis är ytan stor nog att han håller sig på planen. De är ju främst synjagande så om det inte dyker upp något vilt så är väl risken kanske inte jättestor.
 
Min mamma rådfrågade flera uppfödare om klippning av pälsen pga en skada hos en av hundarna. Men alla svarade likadant, att pälsen aldrig blir sig lik. Pälsen blir sprödare och tappar kvalitén.

Jag har trimmat både malteser blandningen, masen, corgin och flertalet andra hundar och har aldrig varit med om att pälsen skulle vara permanent skadad även fast när folk ställer frågan i ras grupper mm så sägs den aldrig bli sig lik.
Jag tycker att på nån av flertalet hundar så borde jag märkt av det om det var nåt vanligt förekommande 🤔.
 
Vill tillägga att det i vissa fall tagit tid, uppåt året innan pälsen är sig lik men den har kommit tillbaka i sitt ursprungliga skick till slut.
 
Slår (ännu) ett slag för kortklippt havanais. Pigg och glad, hänger med på det mesta men kräver inte alltid något.
Jag tror att den skulle passa i ditt liv- och du i hundens 😊

(Min avatar är en fantastisk liten havanais)
 

Liknande trådar

Övr. Hund Hur har ni har tvåhundsägare vars partner inte delar hundintresset "fått igenom" skaffandet av en andra hund? Jag skulle så gärna ha en...
4 5 6
Svar
110
· Visningar
5 588
Senast: LaMagia
·
Övr. Hund Hejsan! Jag och min kille är otroligt sugna på en hund. Han vill ha nu-nu-nu medan det är jag som bromsar eftersom jag såklart vill att...
2 3
Svar
50
· Visningar
4 437
Senast: hollypolly
·
Övr. Hund Jag har gått och blivit sjuk, tror jag. Har fått bland annat utmattningssyndrom och dom har hittat nånting avvikande i min hjärna. Under...
Svar
13
· Visningar
1 737
Senast: Guldaskig
·
Övr. Hund Hej, Ytterliggare ännu en vilken ras tråd men tänkte kika med experterna ;) Jag har gått ganske länge nu i hundtankar och funderar på...
2 3
Svar
57
· Visningar
5 175
Senast: Praefatio
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp