Jag vågar inte säga ifrån! :/

Lycanthrope

Trådstartare
Några av er har säkert läst tråden om svärföräldrarna och hunden, de går ju ut med honom väldigt mycket men använder helt andra kommandon osv.
Jag tycker jättemycket om dem och uppskattar givetvis att de går med vovven, dock är det inte så kul att se hur han har förändrats (vad gäller uppfostran).

Huset är snart klart och då vill jag sköta hunden själv, jag har fått ett bra arbetsschema med delade pass så jag är hemma 2-3 timmar på dagen när jag jobbar dagtid osv, jag vill sköta honom själv. Jobbar jag em/kväll får de gärna ta en promenad med honom eftersom jag vet att både de och han uppskattar det, sambon har så mycket annat att göra.

Jag har gnällt lite på sambon när jag tyckt att något varit fel med hur de hanterat hunden och han tycker då att jag ska säga det till dem, idag provade jag.... :crazy:
Svärfar är ute och pysslar med bilen och jag sitter i sambons rum (där vi bor just nu). Hör hur han ropar på vovven om och om igen, och jag går ut och ser honom titta efter vovve som verkar ha sprungit sin kos. (Han får inte vara lös på gården eftersom han vandrar iväg).
Jag säger snällt att han inte får vara lös eftersom han rymmer varpå jag i stort sett blir utskälld av svärfar i stil med (detta skriks alltså ut); "han var lös nyss men nu är han borta! Jag åker och hämtar honom då!" Svärfar slänger igen motorhuven, hoppar in i bilen och SMÄLLER igen dörren och kör iväg i 100km/h (nja, men väldigt fort iaf så gruset flyger) och kommer strax tillbaka i samma fart.

Jag uppskattar inte att bli skälld på för att jag värnar om MIN hunds säkerhet, samt de som går på vägen och bor i närheten.
Det är lite olika saker jag skulle vilja be dem om, tex att vi ska använda samma kommandon och att han INTE får vara lös eftersom det finns risk att han går iväg, men nu vågar jag inte :(
Jag ringde sambon och "gnällde" av mig lite men han blir bara grinig på mig..

:(
 
Sv: Jag vågar inte säga ifrån! :/

Du får väl börja hålla hunden i närheten av dig? Varför satt du inne och hunden var ute, hade du haft hunden hos dig hade det inte hänt.

De tar ju över hunden för att ni/du låter dem göra det. Börja tacka nej till "hjälpen"!

Att du inte vågar prata med svärfar tycker jag är ännu värre. Hade ni tänkt skaffa barn nån dag? VEM ska uppfostra dem då...?

Krasst uttryck, odla lite stake nu. Är det din hund eller inte? Ska de få göra som de vill med din hund för att du inte vågar säga ifrån...?
 
Sv: Jag vågar inte säga ifrån! :/

Svärfar gick nog i försvarsställning där, då han insåg att han faktiskt tappat bort din hund...!
Jag tror också att du får hålla hunden mer hos dig själv. Å andra sidan tror jag inte att svärföräldrarna nödvändigtvis "förstör" dina kommandon, det är ju ofta så att en hund lyder en ägare väldigt bra men totalt ignorerar en annan i familjen. Så om du har bra kontakt med din hund och tränar den så den lyder kommandona med dig, kan du nog vara ganska lugn. Tror jag.
Bäst vore ju, om ni kunde leva mer åtskilda liv, dina svärföräldrar och du och din man. Jag vet, för jag har levt många år i samma hus som mina svärföräldrar, och...ja, det var inte hälsosamt, så att säga...:angel:
 
Sv: Jag vågar inte säga ifrån! :/

Är det din hund eller inte? Ska de få göra som de vill med din hund för att du inte vågar säga ifrån...?

Jag tror de kommer bli väldigt ledsna om de inte längre får gå ut med honom osv när vi ändå bor i samma hus men ja det är min hund.

Jag går inte alls samma typ av promenader som dem, misstänker att jag kommer få klagomål på det.. Svärfar går säkert 2h varje morgon på helgerna och 1-2h på kvällen och någon h efter jobbet med.

Jag går inte lika långt däremot tar jag några dagar i veckan med hunden när jag rider och så tränar jag mycket istället, tex spårning, lydnad och sådant då jag anser att det ger mer med denna hund istället för att bara gå, gå och gå.

Någon gång vill jag ha barn, ser framför hur jag kommer vara mycket beskyddande också. Självklart ska vi uppfostra vårat barn men då kommer vi också bo i eget hus. Jag tror det kommer bli bättre med hunden också så fort vi flyttar in i vårat hus.
 
Sv: Jag vågar inte säga ifrån! :/

Jag förstår precis hur du menar. Skit jobbigt. Ja bor granne med mina svärföräldrar. Fast jag har mer problemet med svärmor att hon talar om för mig vad jag ska göra och inte, då kokar det i mig för jag har ett eget liv med hennes son och ingen har med det att göra.

Men vad ska man göra? Att säga till är faktiskt inte så roligt, att bli ovänner eller skapa en viss spänning när man bor så inpå varandra?

Jag blir faktiskt ledsen på henne ibland. Ofta säger hon
- Ne nu måste du hem och laga mat till (min kille)
WHAT?? Det bestämmer väl inte hon? Åhh..

Tyvärr så kan inte jag ge några råd för jag har själv besväret, dock kan jag tala om lite grann vad de får göra med min hund eller inte..
 
Sv: Jag vågar inte säga ifrån! :/

KL

Svärfar har bett om ursäkt nu och menade att han blev arg på sig själv och därför råkade ryta till.
Så det är lungt denna gång iaf.

Längtar dock oerhört tills huset är klart så vi kan leva vårt liv, jag och sambon.
 
Sv: Jag vågar inte säga ifrån! :/

KL

Svärfar har bett om ursäkt nu och menade att han blev arg på sig själv och därför råkade ryta till.
Så det är lungt denna gång iaf.

Längtar dock oerhört tills huset är klart så vi kan leva vårt liv, jag och sambon.

Tills dess biter du ihop :).

Dra inte in sambon i det utan håll honom utanför dina känslor/åsikter om svärföräldrarna.
 
Sv: Jag vågar inte säga ifrån! :/

Skogstrollet skrev:
Att du inte vågar prata med svärfar tycker jag är ännu värre. Hade ni tänkt skaffa barn nån dag? VEM ska uppfostra dem då...?

Krasst uttryck, odla lite stake nu. Är det din hund eller inte? Ska de få göra som de vill med din hund för att du inte vågar säga ifrån...?

Fast jag och sambon har gemensamt barn och jag skulle inte tala om för svärföräldrarna att dom inte får göra si och så för att det går stick i stäv med vad jag och sambon bestämt för regler kring vår dotter.

Det är min sambos business att förklara för hans familj och vise versa :)
 
Sv: Jag vågar inte säga ifrån! :/

Fast då måste du ju tala om för din sambo att du känner så ?

Som Skogis skrev så uppfattade jag det också, din sambo tyckte att du skulle klara dig själv och säga ifrån till hans föräldrar.

Min sambo skulle aldrig säga så :)
 
Sv: Jag vågar inte säga ifrån! :/

Jobbigt vet jag inte men han tycker väl det känns obekvämt.
Jag är noga med att förklara för honom att jag gillar hans föräldrar, problemet är att jag inte gillar hur de hanterar min hund.
Även lite annat har varit jobbigt och då kan han inte heller säga ifrån..

Han är ganska mesig i allmänhet :o
 
Sv: Jag vågar inte säga ifrån! :/

Vad du ska göra med dina svärföräldrar vet jag inte men jag håller med skogstrollet. Man får prata med den det berör. Gnäller du av dig hos sambon sätter du honom i en tråkig sits. Jag har en fd sambo som inte gjorde något annat än att gnälla på min familj och det är inte roligt.

Vad det gäller olika kommandon. Min sambo använder andra kommandon än jag. Hunden lyssnar på sambons när han är med honom och mina när han är med mig. Skulle tro att hundpensionatet som han vistas på ibland använder sin uppsättning kommandon också. Jag ser inte det som ett jättestort problem, tränar vidare med mina kommandon.
 
Sv: Jag vågar inte säga ifrån! :/

Min sambo använder också lite annorlunda kommandon och det funkar bra, men hans föräldrar har 100 olika kommandon tillt=Vovve skiter fullständigt i dem. Ändå envisas de med att ha honom lös på gårdsplan (när han ska vara bunden!) trots att han inte kommer när de ropar.
 
Sv: Jag vågar inte säga ifrån! :/

Min sambo använder också lite annorlunda kommandon och det funkar bra, men hans föräldrar har 100 olika kommandon tillt=Vovve skiter fullständigt i dem. Ändå envisas de med att ha honom lös på gårdsplan (när han ska vara bunden!) trots att han inte kommer när de ropar.

Men då förstår jag inte alls varför du ska envisas med att dom ska ha ngt med din hund att göra öht?

Din hund = ditt ansvar!
Om du inte klarar av att säga till dina svärföräldrar och din sambo inte är till ngn hjälp, får du helt enkelt se till att ha hunden vid din sida 24/7.
 
Sv: Jag vågar inte säga ifrån! :/

Var glad att dina svärföräldrar tycker om hundar;) Det gör inte mina (eller framförallt sambons mamma) och det hittas jämt på ursäkter för att inte hundarna ska tas med...

För övrigt tycker jag nog att du ska bita ihop och inse att hunden ändå mår bra. Håller med om att hunden bör vara bunden om den sticker, men annars är min far likadan med mina hundar - okonsekvent och rörig, men de mår inte särskilt dåligt av det.
 
Sv: Jag vågar inte säga ifrån! :/

men annars är min far likadan med mina hundar - okonsekvent och rörig, men de mår inte särskilt dåligt av det.
Nej inte min heller om man ska tänka så, såhär mycket har han aldrig blivit matad från bordet innan :D :crazy:

Jag är väldigt noggrann med sådant men numera läggar han huvudet i knät och dregglar när man äter.. TACK liksom..

LÄNGTAR tills huset är klart!
Det är slutspurten nu! :D
 
Sv: Jag vågar inte säga ifrån! :/

Men nu måste jag reda ut:

Är det din hund & dina regler eller är det er ( du + sambo ) hund & era regler?
 
Sv: Jag vågar inte säga ifrån! :/

Jobbigt vet jag inte men han tycker väl det känns obekvämt.
Jag är noga med att förklara för honom att jag gillar hans föräldrar, problemet är att jag inte gillar hur de hanterar min hund.
Även lite annat har varit jobbigt och då kan han inte heller säga ifrån..

Han är ganska mesig i allmänhet :o

Då undrar jag igen. Hur kommer det att gå den dagen svärmor/svärfar (troligtvis) börjar lägga sig i er barnuppfostran...?

Se det här som ett guldläge att träna på kommunikation, för tro mig, det här vill du ha löst innan magen börjar svälla. (Om ni överväger barn i framtiden alltså.)
 
Sv: Jag vågar inte säga ifrån! :/

Men nu måste jag reda ut:

Är det din hund & dina regler eller är det er ( du + sambo ) hund & era regler?
Min sambo har inga regler så det är nog min hund och mina regler då!
Sedan lyssnar jag självklart om sambon föreslår något. Det är ju vårat hem och våra djur.

Då undrar jag igen. Hur kommer det att gå den dagen svärmor/svärfar (troligtvis) börjar lägga sig i er barnuppfostran...?

Se det här som ett guldläge att träna på kommunikation, för tro mig, det här vill du ha löst innan magen börjar svälla. (Om ni överväger barn i framtiden alltså.)
Då kommer jag skriva en gnäll-tråd på buke :angel:

Ska se till att ta tag i detta, men tror det kommer bli bättre när vi bor i eget hur såklart, även om det är på samma gård. Men då är det lättare att ha kontroll.
 

Liknande trådar

Övr. Hund Jag vet inte vad jag ska göra. Jag har i dagsläget tre hundar, en 11-årig labradorblandning, en 8-årig storpudel och en 3-årig... 2
Svar
23
· Visningar
2 144
Senast: __sofia__
·
Övr. Hund Vi har bestämt oss för att utöka familjen med en hund. Nästa år kommer jag påbörja en utbildning på distans och kommer då vara hemma... 3 4 5
Svar
83
· Visningar
8 755
Senast: Farao
·
  • Låst
Övr. Hund Jag har problem med min hund. Att flytta hit var det bästa beslutet för mig, men från att vara relativt okomplicerad, om en husky kan... 20 21 22
Svar
425
· Visningar
37 786
Senast: Snurrfian
·
Övr. Hund Jag har en pomeraniantik på 6 år, som är en väldigt känslig individ. Det har tagit fram tills i år att få henne trygg nog att vara ensam... 2 3
Svar
49
· Visningar
6 135
Senast: lilstar
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp