Jobb - arbetssökande och etik

[Mammas]

Jag satt och kollade runt efter lite nya jobb och ramlade över ett på ett företag som ägnar sig åt lån åt privatpersoner. Testade att söka på "Lån trots betalningsanmärkning" och det är första sponsrade träffen, så ja ett "sånt" låneföretag.

Jag har redan ett jobb så jag väljer att inte söka jobbet. Men vad gäller för andra? Har arbetssökande rätt att välja att inte söka jobb de inte vill ha? Och egentligen ännu mer intressant - hur stor hänsyn ska man ta till etik och moral? Nu är väl visserligen a-kassan en försäkring som är frivillig att ha och därmed ska bestämmas av medlemmarna i respektive a-kassa när den ska betalas och inte, men rent generellt, vad anser ni?

Vilka jobb/brancher skulle ni inte kunna arbeta i?

 

[Philosophia]

Jag har ett långt svar och ett kort svar. Jag skriver bara det korta svaret: Så länge de värderingar man har är välgrundade så bör man enligt min mening inte tvingas att ta arbeten som står i strid med dessa. På sätt och vis är det en arbetsmiljöfråga. Ens värderingar är nära förknippade med ens identitet och att tvingas arbeta med något som strider mot ens värderingar blir ett ifrågasättande av den man är.

Men det är en svår fråga - för det är ju inte säkert att ens värderingar är välgrundande. En rasist som tvingas arbeta med nyanlända flyktingar får också sina värderingar ifrågasatta. Och det är ju något som vi skulle anse var bra! Däremot så skulle det så klart inte vara bra för verksamheten och de nyanlända flyktingarna att ha en person med sådana värderingar på arbetsplatsen.

Intuitivt skulle jag säga att det är kränkande att tvingas göra avkall på välgrundade värderingar (och med det menar jag att värderingarna sedan tidigare har stötts och blötts både mot varandra och mot fakta om världen) men att det är fostrande att få icke välgrundade värderingar ifrågasatta. Jag har dock inte något väl utvecklat argument för det än.

 

[Bexzor]

Jag är kluven.

Själv är jag emot pedofiler men jobbar bland annat med dömda pedofiler på LRV. På jobbet försöker jag vara den skötare som jobbet kräver och bortser ifrån min egna värdering. Som förälder är det extra svårt, men om jag inte kan sköta mitt jobb så får jag helt enkelt byta. Bortsett från alla pedofiler jag träffar på så älskar jag mitt jobb. Jag skulle kunna jobba med vad som helst tror jag, en inkomst är en inkomst och det går alltid byta jobb.

 

[Philosophia]

@Bexzor Fast jag skulle riktigt säga att ditt jobb är i strid med dina värderingar - snarare tvärtom. Ditt jobb går ju bland annat ut på att förhindra att de pedofiler som är dömda till vård inte gör utlopp för sin läggning när de skrivs ut. Det borde ju snarast vara helt i linje med dina värderingar.

Jag skulle snarare säga att du i ditt arbete försöker att bortse från dina känslor vad gäller personerna och de handlingar som du har utfört.

 

[Bexzor]

@Philosophia Lite luddigt skrivet kanske, men jag jobbar ute i kommunen. Till oss kommer de när där blir såpass utskrivna från psyk att de ska klara att bo i samhället med stöd. Alla klarar inte det, utan återfall förekommer.

 

[Philosophia]

@Bexzor Fast jag skulle riktigt säga att ditt jobb är i strid med dina värderingar - snarare tvärtom. Ditt jobb går ju bland annat ut på att förhindra att de pedofiler som är dömda till vård inte gör utlopp för sin läggning när de skrivs ut. Det borde ju snarast vara helt i linje med dina värderingar.

@Philosophia Lite luddigt skrivet kanske, men jag jobbar ute i kommunen. Till oss kommer de när där blir såpass utskrivna från psyk att de ska klara att bo i samhället med stöd. Alla klarar inte det, utan återfall förekommer.

Jo, men samtidigt så jobbar du ju med att förhindra återfall. Det var ju min poäng. Och det är ju förhoppningsvis inte i strid med dina värderingar.

 

[TomasN]

Jag har ett långt svar och ett kort svar. Jag skriver bara det korta svaret: Så länge de värderingar man har är välgrundade så bör man enligt min mening inte tvingas att ta arbeten som står i strid med dessa. På sätt och vis är det en arbetsmiljöfråga. Ens värderingar är nära förknippade med ens identitet och att tvingas arbeta med något som strider mot ens värderingar blir ett ifrågasättande av den man är.

Men det är en svår fråga - för det är ju inte säkert att ens värderingar är välgrundande. En rasist som tvingas arbeta med nyanlända flyktingar får också sina värderingar ifrågasatta. Och det är ju något som vi skulle anse var bra! Däremot så skulle det så klart inte vara bra för verksamheten och de nyanlända flyktingarna att ha en person med sådana värderingar på arbetsplatsen.

Intuitivt skulle jag säga att det är kränkande att tvingas göra avkall på välgrundade värderingar (och med det menar jag att värderingarna sedan tidigare har stötts och blötts både mot varandra och mot fakta om världen) men att det är fostrande att få icke välgrundade värderingar ifrågasatta. Jag har dock inte något väl utvecklat argument för det än.

Det där är ju jättesvårt. Vad är välgrundade värderingar? Troligen tycker väl de flesta av oss att vi har välgrundade värderingar. Det går ju inte heller att objektivt säga vad som är en välgrundad värdering. Det är lite som sunt förnuft. Vad är det?

 

[Philosophia]

Det där är ju jättesvårt. Vad är välgrundade värderingar? Troligen tycker väl de flesta av oss att vi har välgrundade värderingar. Det går ju inte heller att objektivt säga vad som är en välgrundad värdering. Det är lite som sunt förnuft. Vad är det?

Det är därför jag skrev det korta svaret. Det är en filosofisk fråga som det inte finns något entydigt svar på. Till viss del kan man dock säga vad välgrundade värderingar är. Eller snarare vad ogrundade värderingar är. Har man värderingar som strider mot varandra så måste måste det vara något vajsing med med minst den ena. Koherens kan ju sägas vara grundläggande logiskt krav.

 

[Petruska]

Jag tycker nog som Philosophia, både om vad välgrundade värderingar är och att de bör tillskrivas viss vikt. Jag kan dock lätt se en praktisk och administrativ svårighet om tex AF/A-kassa skulle acceptera att arbetslösa inte söker de arbeten som står i strid med välgrundade värderingar. Och om jag kan se svårigheter i att avgöra vilka värderingar som är välgrundade, så är det inget mot vilka svårigheter jag kan se i att utveckla att sätt för AF/myndigheter att avgöra detta från fall till fall.

Jag tycker dock att det är sällan att man står i tvivel, vare sig det gäller mig själv eller andra, om huruvida en värdering är välgrundad eller inte. Det syns rätt snabbt på argumentationen, tycker jag. (Det har ingenting att göra med värderingens innehåll.)

 

[skiesabove]

Jag har provat att jobba åt företag vars moral inte överensstämmer med min. Det leder bara till panikångest och djup depression, så om jag blev arbetslös skulle jag vägra att ta de jobben och bli av med a-kassan.

Jag skulle alltså inte förvänta mig att få någon a-kassa.

 

[Petruska]

@skiesabove Nej, det kan du ju helt enkelt inte förvänta dig, men tycker vi att det är rätt att det är så?

 

[Gimlan]

Jag har provat att jobba åt företag vars moral inte överensstämmer med min. Det leder bara till panikångest och djup depression, så om jag blev arbetslös skulle jag vägra att ta de jobben och bli av med a-kassan.

Jag skulle alltså inte förvänta mig att få någon a-kassa.

Men hur skulle du betala räkningar då?

 

[Sol]

När jag var yngre och arbetslös diskuterade jag detta med min handläggare på AF. Jag var vegetarian av etiska skäl och var därför inte villig att söka vissa arbeten. Det gick hon med på. Hon hjälpte mig att rikta in mig på andra områden.

Jag tycker att det måste finnas utrymme för detta, men ett alternativ är ju att söka sådana jobb men att skicka en mindre lockande ansökan.

 

[skiesabove]

Men hur skulle du betala räkningar då?

Jag har ganska mycket att falla tillbaka på, förutom att sambons lön räcker gott och väl om jag slutar pendla, så kan jag plocka upp egna företaget igen, kan sälja av tillgångar, och har dessutom föräldrar/släkt som kan hjälpa mig ekonomiskt om det verkligen skulle gå åt h-vete. Inser att jag är lyckligt lottad.

@skiesabove Nej, det kan du ju helt enkelt inte förvänta dig, men tycker vi att det är rätt att det är så?

Nej, det här systemet gör att folk delas upp i "de-som-har-ett-privat-skyddsnät" och "de-som-inte-har-det".

Jag tycker inte att det är rätt. Men jag har inget förslag på hur det skulle kunna lösas annorlunda, det är ganska fantastiskt att vi överhuvudtaget har en a-kassa i Sverige.

 

[Philosophia]

Jag tycker inte att det är rätt. Men jag har inget förslag på hur det skulle kunna lösas annorlunda, det är ganska fantastiskt att vi överhuvudtaget har en a-kassa i Sverige.

Ofta så löser det sig ju genom att man inte får jobbet om man ger uttryck för sina värderingar på anställningsintervjun. Och jag anser inte att det är ohederligt att göra det, utan snarare ärligt. De flesta företag (oavsett om deras verksamhet är moraliskt tvivelaktig eller dito legitim) månar om att deras anställda delar deras egna värderingar. Jag ser inget fel alls i att på en anställningsintervju ställa frågor om företagets syn på det som man själv anser vara viktiga värden.

Den stora, och utmanande, frågan tycker jag nog inte är om man ska tvingas ta jobb som man anser strider mot ens värderingar, utan om det är moraliskt acceptabelt att tacka ja till dem.

 

[No1]

Nu är väl visserligen a-kassan en försäkring som är frivillig att ha och därmed ska bestämmas av medlemmarna i respektive a-kassa när den ska betalas och inte, men rent generellt, vad anser ni?

Vilka jobb/brancher skulle ni inte kunna arbeta i?

Arbeten som har kollektivavtal - alternativt:
Följer de lagar vi har samt erbjuder löner och förmåner som är jämförbara med branschkollektivet.

Väl på arbetet har man att kravet att uppföra sig och verka professionellt. Att arbeta sida vid sida med oliktänkande ingår och eftersom man inte är på arbetet för att sprida sin religiösa livsåskådning eller annat ovidkommande, ska det heller inte utgöra ett problem att arbeta med oliktänkande.

Har man så pass höga tankar om sig själv att man tackar nej till arbete pga att fixa idéer står högre än viljan till självförsörjning så tycker jag definitivt att man ska uteslutas från akassan.

 

[skiesabove]

Det jag menar med företag som går emot min moral är exempelvis telefonförsäljare. Oavsett hur legitima dom är, kollektivavtal etc. Jag klarar inte av att jobba som det, för när jag gör det så gör jag mot en annan människa det jag inte vill få gjort mot mig själv. Strider alltså mot i princip alla religioners grundregel. Och det känns så förjävligt att jag blir deprimerad av det. Det har ju egentligen inget med oliktänkande/sprida religiös åskådning att göra, det känns helt enkelt fel för mig rent personligt och jag mår dåligt om jag tvingar mig själv att göra saker som känns fel enligt min egen moraliska kompass.

Det är ju ett galet system när arbetslösa tvingas att söka alla jobb som finns inom typ 30 mils radie, för att sedan fara till intervjun och med mening göra dåligt ifrån sig för att de inte vill ha jobbet. Dom måste söka, och måste fara på intervjun om de blir kallade, för att få sin ersättning. Det leder bland annat till att de som ska anställa måste bläddra igenom tusentals ansökningar för att försöka hitta de som verkligen vill ha jobbet.

Viktiga frågor är enligt mig:
Hur ska a-kassan egentligen fungera? Vilka krav ska ställas på arbetslösa för att de ska få sin ersättning? Är det rimligt att kräva att en arbetslös ska söka alla lediga jobb som finns, trots att en del av dem inte är rimliga avståndsmässigt/kompetensmässigt och en del av dem är jobb de inte kan tänka sig att arbeta med?

Var ska gränserna dras?

 

[Petruska]

Väl på arbetet har man att kravet att uppföra sig och verka professionellt. Att arbeta sida vid sida med oliktänkande ingår och eftersom man inte är på arbetet för att sprida sin religiösa livsåskådning eller annat ovidkommande, ska det heller inte utgöra ett problem att arbeta med oliktänkande.

Fast de sakerna handlar om något helt annat, som jag ser det. Det berörs inte ens av TS, och är inte alls det problem som TS tar upp.

Problemet var ju inte att arbeta tillsammans med oliktänkande, utan att utföra arbetsuppgifter/bidra till ett mål som strider mot ens värderingar. Det är ju också ett mycket mer intressant problem, såväl för den anställde som för arbetsgivaren.

 

[No1]

Fast de sakerna handlar om något helt annat, som jag ser det. Det berörs inte ens av TS, och är inte alls det problem som TS tar upp.

Problemet var ju inte att arbeta tillsammans med oliktänkande, utan att utföra arbetsuppgifter/bidra till ett mål som strider mot ens värderingar. Det är ju också ett mycket mer intressant problem, såväl för den anställde som för arbetsgivaren.

Det fanns en fråga och jag gav ett övergripande svar.
Gällande det du belyser var mitt svar att man som icke självförsörjande självklart tar arbeten:

...som har kollektivavtal - alternativt:
Följer de lagar vi har samt erbjuder löner och förmåner som är jämförbara med branschkollektivet.

Dvs fullkomligt normala och erkända yrken/arbeten.

Arbeten som innebär motsatta förhållanden är för mig ok att tacka nej till och du kommer sannolikt heller inte möta problem från vare sig AF eller akassa.
Att som icke självförsörjande tacka nej till ett arbete pga uppfattning om moral, etik, religion är inte ett godtagbart skäl.

 

[skiesabove]

Att som icke självförsörjande tacka nej till ett arbete pga uppfattning om moral, etik, religion är inte ett godtagbart skäl.

Men gör inte en anställd som trivs och är stolt över sitt jobb, ett bättre jobb?

Om vi tar personlig assistent som exempel, där finns ju eldsjälarna som gör ett fantastiskt jobb, och de "dit-tvingade" som inte är så trevliga (eller säkra) för brukaren att vara beroende av.