Jordbrukets fel att bina dör ut

[ginnies]

Jag tycker det här är så intressant!

Vad kan vi som "vanliga människor" och konsumenter göra mer än att se till att vi har växtlighet som bina gillar i våra trädgårdar? Vad bör vi köpa och inte exempelvis? (närodlat så långt det går är givet ur miljöaspekt)

Det kommer inte att hjälpa något särskilt- kanske t.o.m tvärtom. Vissa bin går bara på vissa blommor, och att skaffa en massa trädgårdsblomster är säkert till viss del bra men problemet är att de kan dra till sig bin som egentligen behöver arbeta på ängsmark.

 

[Ainon]

De flesta bönder lever inte på marginalerna.

Beror på vilken kategori du talar om, de stora gamla jordbruken som gått i arv, kanske inte. Men de mindre tycker jag alla kämpar för att få det att gå runt, speciellt de som inte ärvt gården. Bidragen för jordbruk är anpassat för stora jordbruk som går i arv, inte för små/nya jordbrukare som börjar litet enligt sin plånbok och kunskap och ökar eftersom.

 

[ginnies]

Eh, jo! Min grannbonde har tre söner och INGEN av dem vill ta över gården (han är 70+) trots att det är ett välfungerande jordbruk med full maskinpark som de skulle få mer eller mindre gratis. De har sett sin pappa slita med dålig lönsamhet och en massa krånglig byråkrati.

Dålig lönsamhet? Ett välfungerande jordbruk med full maskinpark - ja då har pappan fått en rätt bra sparad slant må jag säga.

 

[ginnies]

Beror på vilken kategori du talar om, de stora gamla jordbruken som gått i arv, kanske inte. Men de mindre tycker jag alla kämpar för att få det att gå runt, speciellt de som inte ärvt gården. Bidragen för jordbruk är anpassat för stora jordbruk som går i arv, inte för små/nya jordbrukare som börjar litet enligt sin plånbok och kunskap och ökar eftersom.

Där håller jag med.

 

[Ainon]

Som privatperson utan så mycket mark kan man engagera sig i ex en slåtterförening. Vi har upplåtit del av vår mark till en lokal förening och de, förutom att skapa blommande ängar, gör andra miljöer bin (vilda!) trivs i på platsen, ex en gigantisk sandhög

 

[Nahar]

Det är som du skriver ingen tvingande regel så jag förstår inte vart du vill komma , det är liksom inte högre bidrag för konventionellt jordbruk- bara högre skörd.

Jo, det är högre bidrag för konventionellt jordbruk eftersom många småskaliga metoder helt enkelt inte går att få lönsamma med nuvarande jordbrukspolitik/bidrag. Om vi nu ska slussa in så enorma summor i jordbruket ska vi i min mening göra jordbruket hållbart, inte bara öka skörd per krona i ett väldigt kortsiktigt system. Det kommer inte hålla - det gör det redan inte på flera ställen i världen. Eller ska vi som i Kina pollinera alla våra grödor för hand för att pollinerarna dött ut?

 

[tanten]

Vi kan komma överens om att det ser lite olika ut i olika delar av Sverige.

Ja verkligen.

Jag bor i mellansverige. Här finns stora områden där åkrarna inte odlas. De står i nån form av träda som eventuellt slås med betesputs, nån gång vartannat år högst. Det som bara för några tiotals år sedan var bärkraftiga jordbruk står nu obrukade.

En del av markerna är betesmark för nöt. men det är bara en liten del. Övrig mark som är i hävd är vall och en liten andel spannmål.

Här omkring är det absolut inte någon brist på växtlighet som gynnar pollinatörer.

 

[ginnies]

Jo, det är högre bidrag för konventionellt jordbruk eftersom många småskaliga metoder helt enkelt inte går att få lönsamma med nuvarande jordbrukspolitik/bidrag. Om vi nu ska slussa in så enorma summor i jordbruket ska vi i min mening göra jordbruket hållbart, inte bara öka skörd per krona i ett väldigt kortsiktigt system. Det kommer inte hålla - det gör det redan inte på flera ställen i världen. Eller ska vi som i Kina pollinera alla våra grödor för hand för att pollinerarna dött ut?

Vad exakt för EU- bidrag är högre för konventionell odling? än om du jämför med giftfritt KRAV?

 

[Nahar]

Vad exakt för EU- bidrag är högre för konventionell odling? än om du jämför med giftfritt KRAV?

Jag jämför inte med kravodling. Jag jämför med t.ex. lieslåtter, skogsträdgård, skogsbete, trädesbruk, och andra metoder som förvisso kan ge bidrag för själva markanvändningen men som inte alls står i proportion till kostnaderna. Särskilt inte när vissa av dessa markslag inte ger bidrag alls trots hög avkastning - men i liten skala och lokalt, och det premieras inte av nuvarande system.

 

[ginnies]

Jag bor i mellansverige. Här finns stora områden där åkrarna inte odlas. De står i nån form av träda som eventuellt slås med betesputs, nån gång vartannat år högst. Det som bara för några tiotals år sedan var bärkraftiga jordbruk står nu obrukade.

Det positiva med det är att marken mår bättre, bla blir det giftfritt, och putsas inte trädan varje år efter ingångsåret så har de antagligen sått i någon blom för insekter osv det är också positivt.

 

[ginnies]

Jag jämför inte med kravodling. Jag jämför med t.ex. lieslåtter, skogsträdgård, skogsbete, trädesbruk, och andra metoder som förvisso kan ge bidrag för själva markanvändningen men som inte alls står i proportion till kostnaderna. Särskilt inte när vissa av dessa markslag inte ger bidrag alls trots hög avkastning - men i liten skala och lokalt, och det premieras inte av nuvarande system.

Men du skrev att det var högre bidrag för konventionell odling?

 

[ginnies]

Jag jämför med t.ex. lieslåtter, skogsträdgård, skogsbete, trädesbruk, och andra metoder som förvisso kan ge bidrag för själva markanvändningen men som inte alls står i proportion till kostnaderna.

Vad är det för stora kostnader med ovan?

 

[Nahar]

Men du skrev att det var högre bidrag för konventionell odling?

I proportion till kostnaderna. Hela diskussionen kom ju av att du menade att det är böndernas fel, men jag för fram att bidragen avsevärt påverkat jordbruket eftersom de helt avgör vad som är lönsamt och inte idag.

 

[Nahar]

Vad är det för stora kostnader med ovan?

Har du någonsin slagit en äng med lie? Tidsåtgången är enormt mycket större, och arbetskraft behövs. Arbetskraft är idag dyrare än maskiner. Skogsträdgård och skogsbete kan en mig veterligen inte få något EU-bidrag för alls, ergo premieras markanvändning som ger bidrag. Trädesbruk, ja, då använder du inte marken=inte lika hög avkastning.

 

[ginnies]

I proportion till kostnaderna. Hela diskussionen kom ju av att du menade att det är böndernas fel, men jag för fram att bidragen avsevärt påverkat jordbruket eftersom de helt avgör vad som är lönsamt och inte idag.

Men det är högre bidrag för KRAV. Så visst finns det val för bönderna att odla marken utan alla dessa gifter. De får högre EU-stöd, generellt mindre skörd.

 

[tanten]

Det positiva med det är att marken mår bättre, bla blir det giftfritt, och putsas inte trädan varje år efter ingångsåret så har de antagligen sått i någon blom för insekter osv det är också positivt.

Nja.
De åkrar som inte brukas besås inte alls. Man låter helt enkelt bli att åka ut på åkern efter sista skärden. Och de får växa igen. Åt ena hållet där jag promenerar är det inne på anra.-tredje året och det är just nu mest tistlar och baldersbrå. Växterna kommer i ilika skeden. Tistlarna kommer tidigt likaså baldersbrån. Efter några år kommer olika gräs och klöver. Övriga örter dröjer ytterligare några år innan de etablerar sig. Så småningom kommer björksly och någon enstaka granplanta.

Det odlas inte så mycket spannmål här och vall besprutas ju aldrig. En hel del odlar krav. Det kan gå år mellan att jag ser traktor med giftspruta.

 

[ginnies]

Har du någonsin slagit en äng med lie? Tidsåtgången är enormt mycket större, och arbetskraft behövs. Arbetskraft är idag dyrare än maskiner. Skogsträdgård och skogsbete kan en mig veterligen inte få något EU-bidrag för alls, ergo premieras markanvändning som ger bidrag. Trädesbruk, ja, då använder du inte marken=inte lika hög avkastning.

Nope jag jobbar inte med lie där jag går, alldeles för dålig markkvalite för det ska fungera, . dessutom kan det vara smart att till viss del beta.

 

[ginnies]

Nja.
De åkrar som inte brukas besås inte alls. Man låter helt enkelt bli att åka ut på åkern efter sista skärden. Och de får växa igen.

Jo det finns de som sår i blomsteräng ( speciella arter -gdk) på trädan. Om de annars inte slår en träda en gång per år så sköts den inte som den ska . Det är ingen träda som får växa igen.

Däremot så finns det jordbruksmark som inte är med i systemet med bidrag och där gör ägarna såklart som de vill just med den biten.

 

[Nahar]

Men det är högre bidrag för KRAV. Så visst finns det val för bönderna att odla marken utan alla dessa gifter. De får högre EU-stöd, generellt mindre skörd.

Och jag anser inte att krav räcker, även om det såklart är bättre än inget.

Nope jag jobbar inte med lie där jag går, alldeles för dålig markkvalite för det ska fungera, . dessutom kan det vara smart att till viss del beta.

Jag har inte sagt något om att det inte ska betas, men vill vi ha bra miljö för pollinerare krävs flera olika typer av miljö på liten yta. Det ger inte konventionellt jordbruk (inte ens krav), eftersom jordbruket idag är för storskaligt - vilket det är till allra största del på grund av EU-bidragens utformning.

 

[ginnies]

Och jag anser inte att krav räcker, även om det såklart är bättre än inget.

Men är du insatt i KRAV ersättningen ?