Juvertumörer

SiZo

Trådstartare
Det hela började med att min ena tik började slicka på den andra tikens juvet något enormt, så jag började leta igenom henne efter knölar där men hittade ingenting alls. Men jag hittade en konstig knöl på tiken som slickade. Helt platt, och jättekonstig, oregelbunden form. Tid bokades på Ultuna och remiss för OP skrevs.

De har lite väntetid där, nu i coronatider, och jag upptäckte tyvärr att hennes tumör växte. Den är inte ett dugg platt längre. Så dum som jag är så googlade jag såklart på vad det kunde betyda. Och troligen är den då malignt i typen och har vi oflyt så har det spridit sig, och då går det rätt fort efter vad jag har förstått. Jag kände att jag inte kunde vänta på Ultuna och hörde av mig till en annan klinik där vi fick tid redan på tisdag. Vi gör om röntgen på lungorna direkt innan operation för att verkligen vara säkra på att det iaf inte finns något mer synligt.

Undertiden så har jag såklart i samma veva som första veternärbesöket hittat en knöl i juvret på min andra tik. Jag bestämde mig för att avvakta lite eftersom hon är skendräktig, och den inte var större än ett halvt knappnålshuvud, så jag kan ju ha känt fel. En vecka senare hade hon 3 knölar, i 3 olika juverdelar, på olika sidor. Så henne ska veterinären kika på på tisdag också.

Dessa två hundar är helsyskon. Jag är nu livrädd att de ska ha någon form av cancergen, precis som vi människor kan ha, som gör att jag kommer förlora dem båda inom en väldigt snar framtid.

Jag vet inte riktigt vad jag vill med tråden, kanske behöver jag bara skriva av mig och be om lite tumhållning? För er som inte vet så förlorade jag förra året även två hästar, något som jag inte alls har återhämtat mig ifrån mentalt än. Jag hade då tenta dagarna efter varje avlivning så det var bara att lägga sorgen i ryggsäcken och jobba vidare liksom.

Jag vet ärligt talat inte vad jag tar mig till om jag behöver ta bort båda mina små :cry::cry::cry:
 
Det hela började med att min ena tik började slicka på den andra tikens juvet något enormt, så jag började leta igenom henne efter knölar där men hittade ingenting alls. Men jag hittade en konstig knöl på tiken som slickade. Helt platt, och jättekonstig, oregelbunden form. Tid bokades på Ultuna och remiss för OP skrevs.

De har lite väntetid där, nu i coronatider, och jag upptäckte tyvärr att hennes tumör växte. Den är inte ett dugg platt längre. Så dum som jag är så googlade jag såklart på vad det kunde betyda. Och troligen är den då malignt i typen och har vi oflyt så har det spridit sig, och då går det rätt fort efter vad jag har förstått. Jag kände att jag inte kunde vänta på Ultuna och hörde av mig till en annan klinik där vi fick tid redan på tisdag. Vi gör om röntgen på lungorna direkt innan operation för att verkligen vara säkra på att det iaf inte finns något mer synligt.

Undertiden så har jag såklart i samma veva som första veternärbesöket hittat en knöl i juvret på min andra tik. Jag bestämde mig för att avvakta lite eftersom hon är skendräktig, och den inte var större än ett halvt knappnålshuvud, så jag kan ju ha känt fel. En vecka senare hade hon 3 knölar, i 3 olika juverdelar, på olika sidor. Så henne ska veterinären kika på på tisdag också.

Dessa två hundar är helsyskon. Jag är nu livrädd att de ska ha någon form av cancergen, precis som vi människor kan ha, som gör att jag kommer förlora dem båda inom en väldigt snar framtid.

Jag vet inte riktigt vad jag vill med tråden, kanske behöver jag bara skriva av mig och be om lite tumhållning? För er som inte vet så förlorade jag förra året även två hästar, något som jag inte alls har återhämtat mig ifrån mentalt än. Jag hade då tenta dagarna efter varje avlivning så det var bara att lägga sorgen i ryggsäcken och jobba vidare liksom.

Jag vet ärligt talat inte vad jag tar mig till om jag behöver ta bort båda mina små :cry::cry::cry:
Det är väldigt sällan elakartade juvertumörer har hunnit sprida sig om de upptäcks och opereras bort i tid. Jättebra att du har inplanerat veterinärbesök!
Jag skulle rekommendera dig att operera hundarna så snart som möjligt och skicka knölarna för analys. Är det stora knölar (över 1 cm) eller om de sitter mellan två juver behöver juvrena oftast tas bort. Annars börjar man med att ta bort enbart knölarna (om de är under 1 cm) och inväntar sedan analyssvaren.
 
Det är väldigt sällan elakartade juvertumörer har hunnit sprida sig om de upptäcks och opereras bort i tid. Jättebra att du har inplanerat veterinärbesök!
Jag skulle rekommendera dig att operera hundarna så snart som möjligt och skicka knölarna för analys. Är det stora knölar (över 1 cm) eller om de sitter mellan två juver behöver juvrena oftast tas bort. Annars börjar man med att ta bort enbart knölarna (om de är under 1 cm) och inväntar sedan analyssvaren.
Båda hundarna kommer givetvis opereras, den ena redan på tisdag som står i texten ;)


De kommer då ta bort samtliga juver i den lymfkanalen + lymfkötlarna i ljumsken eftersom det verkar växa och då öka chansen för att man verkligen får bort allt. Hundarna är ju bara 5 och av liten sort, så även om det är snälla tumörer så kommer ju fler dyka upp så småningom med tanke på deras ålder.

50% verkar vara elakartade enligt de sidorna jag har läst på, så att säga att det väldigt sällan är elakartade känns lite väl generöst :p

Hunden med flera, väldigt små knölar har på ena sidan dem ner mot ljumsken, så pass att jag inte är hundra på om det är juvertumörer eller några andra konstiga knölar (en knöl och sedan typ lite "smågrus", men svårt som sagt på en skendräktig tik). Men hon har inga sådana på andra sidan, och den andra hunden har inga såna så att det är något som inte ska vara där är jag hyffsat säker på.

Sen är frågan hur man gör med OP på henne, som har på båda sidor. Man kan väl inte ta båda sidor på en gång? Blir väl lite väl mycket att försöka få ihop gissar jag. Men iomed att det verkar växa i en rasande fart även på henne så vill man ju inte direkt vänta heller.
 
Båda hundarna kommer givetvis opereras, den ena redan på tisdag som står i texten ;)


De kommer då ta bort samtliga juver i den lymfkanalen + lymfkötlarna i ljumsken eftersom det verkar växa och då öka chansen för att man verkligen får bort allt. Hundarna är ju bara 5 och av liten sort, så även om det är snälla tumörer så kommer ju fler dyka upp så småningom med tanke på deras ålder.

50% verkar vara elakartade enligt de sidorna jag har läst på, så att säga att det väldigt sällan är elakartade känns lite väl generöst :p

Hunden med flera, väldigt små knölar har på ena sidan dem ner mot ljumsken, så pass att jag inte är hundra på om det är juvertumörer eller några andra konstiga knölar (en knöl och sedan typ lite "smågrus", men svårt som sagt på en skendräktig tik). Men hon har inga sådana på andra sidan, och den andra hunden har inga såna så att det är något som inte ska vara där är jag hyffsat säker på.

Sen är frågan hur man gör med OP på henne, som har på båda sidor. Man kan väl inte ta båda sidor på en gång? Blir väl lite väl mycket att försöka få ihop gissar jag. Men iomed att det verkar växa i en rasande fart även på henne så vill man ju inte direkt vänta heller.

Jag skrev att det är sällan elakartade juvertumörer metastaserar.

Att operera bort hela juverraden i förebyggande syfte hos hund är inte längre något som rekommenderas, då det sällan är nödvändigt.
De nyaste rekommendationerna är att ta så lite som möjligt initialt (enligt det jag skrev ovan) och sedan invänta provsvar innan mer radikal kirurgi tas till.
Detta gäller för hund (hos katt ser det annorlunda ut).
 
Jag skrev att det är sällan elakartade juvertumörer metastaserar.

Att operera bort hela juverraden i förebyggande syfte hos hund är inte längre något som rekommenderas, då det sällan är nödvändigt.
De nyaste rekommendationerna är att ta så lite som möjligt initialt (enligt det jag skrev ovan) och sedan invänta provsvar innan mer radikal kirurgi tas till.
Detta gäller för hund (hos katt ser det annorlunda ut).
Jag vet att det inte är rekommendationen. Hela juverraden kommer inte tas, utan bara de som sitter ihop via lymfan, det är 2 st på hund 1 om jag inte minns fel (Hon har bara 8 juver totalt). Just eftersom det har kommit väldigt fort. För en månad sedan hade ingen av dem någon knöl alls. Nu har hon en knöl som ser ut som en whiskeyflaska i formen, med en golfboll där korken skulle vara. Inte så stort såklart, helt platt från början, nu är den nog 5 mm tjock och 1-1,5 cm lång.

Den andra vet jag inte hur vi ska göra med eftersom hon har på båda sidorna. Får se vad veterinären säger på tisdag om henne. Kompisen har ju markerat på hennes juver så jag ska se om hon väljer ut något juver specifikt så tar vi nog det först om inte veterinären har någon annan plan.
 
Jag vet att det inte är rekommendationen. Hela juverraden kommer inte tas, utan bara de som sitter ihop via lymfan, det är 2 st på hund 1 om jag inte minns fel (Hon har bara 8 juver totalt). Just eftersom det har kommit väldigt fort. För en månad sedan hade ingen av dem någon knöl alls. Nu har hon en knöl som ser ut som en whiskeyflaska i formen, med en golfboll där korken skulle vara. Inte så stort såklart, helt platt från början, nu är den nog 5 mm tjock och 1-1,5 cm lång.

Den andra vet jag inte hur vi ska göra med eftersom hon har på båda sidorna. Får se vad veterinären säger på tisdag om henne. Kompisen har ju markerat på hennes juver så jag ska se om hon väljer ut något juver specifikt så tar vi nog det först om inte veterinären har någon annan plan.

Problemet är att man kommit fram till att olika juverdelar kan ha kontakt både längst med och tvärs över, så de gamla rekommendationerna gäller inte längre, eftersom juverdel 1 på höger sida skulle kunna ha kontakt med juverdel 4 på vänster sida till exempel. Det finns tyvärr inget bra sätt att ta reda på exakt hur lymfgångarna går hos en individ.
Men det låter som att ni har en plan så det blir nog bra. Lycka till!
 
Problemet är att man kommit fram till att olika juverdelar kan ha kontakt både längst med och tvärs över, så de gamla rekommendationerna gäller inte längre, eftersom juverdel 1 på höger sida skulle kunna ha kontakt med juverdel 4 på vänster sida till exempel. Det finns tyvärr inget bra sätt att ta reda på exakt hur lymfgångarna går hos en individ.
Men det låter som att ni har en plan så det blir nog bra. Lycka till!
Vilket skit!
Då kan man nog anta att de 3 som har knölar på ena tiken sitter ihop på något sätt.

Ja vi får väl se. Med min otur så är båda hundarna avlivade inom 6 månader. Jag hoppas givetvis att det inte ska bli så, men försöker vänja mig vid tanken på att vara hundlös ifall det skulle inträffa.
 
Vilket skit!
Då kan man nog anta att de 3 som har knölar på ena tiken sitter ihop på något sätt.

Ja vi får väl se. Med min otur så är båda hundarna avlivade inom 6 månader. Jag hoppas givetvis att det inte ska bli så, men försöker vänja mig vid tanken på att vara hundlös ifall det skulle inträffa.

Min lilla hund fick knölar som var i strl som riskorn under ett löp. Vet bestämde att ta bort ena radens juver och tog en knöl lokalt på andra raden. De ville eg ta båda rader. Men IOM att hon var så liten fanns inte hud nog.
De var alla godartade och hunden läkte fort. De varnade för att det kunde göra ont främst längst bak då hon rörde sig. Men hon var opåverkad inom några dagar.
1-2 år senare återkom knölar i andra sidans juver under löp. De tog då bort den sidan med.
Den gången var hon betydligt mer smärtpåverkad 2 dagar. Men efter det var hon ok.
Efter båda op behandlade jag med en lampa som sägs påskynda läkningen. Vet inte om det funkade eller ej. Men det skadade iaf inte.
Sista op var det en knöl som var malign. Men iom att de var så små var veterinären hoppfull och sa att man kan hoppas de inte kommer tillbaks.
Hon är 10 år nu och det är 2 år sedan sista operation. Än verkar hon må utmärkt.❤️

Håller tummarna för dina med!
 
Vilket skit!
Då kan man nog anta att de 3 som har knölar på ena tiken sitter ihop på något sätt.

Ja vi får väl se. Med min otur så är båda hundarna avlivade inom 6 månader. Jag hoppas givetvis att det inte ska bli så, men försöker vänja mig vid tanken på att vara hundlös ifall det skulle inträffa.
Det ska nog gå bra! :heart
 
Nu är Lilla damen opererad och den biten gick bra. Vi upptäckte ytterligare en knöl så eftersom det då skulle bli 3 sår så fick varje op sår bli mindre sår.


Hon var otroligt nedstämd och ledsen igår, och tyvärr så har det inte bättrat på sig idag. Jag har ringt veterinären och hört mig för lite och vi bestämde oss för att klippa bort tejpen runt såren för att se om det var problemet och avvakta en timme.

Det blev ingen omedelbar skillnad, så vi får se om vi får åka dit igen för lite dropp och mer smärtis. Hon har än så länge inte ätit eller druckit för egen maskin sedan operationen, men verkar inte uttorkad än iaf.

Jag kan inte lyfta upp henne heller, hon har ju sår både längst bak, längst fram och sedan vid knölen längre fram på bröstet. Så ska hon lyftas så måste hon lägga sig ner, rulla över på rygg, och sedan lyftas så. Då verkar hon hyfsat nöjd. Men det är ju knepigt att få till överallt. Såren är väldigt stora för att bara ha tagit ett juver känns det som. Lätt 7 cm på den bakersta, på en hund på 7 kilo.

Och så hon skrek när vi tog bort plåstrena :cry::cry::cry: Mammahjärtat blöder 💔
 
Väldigt fundersam om detta är normalt?
Rodnaden behandlar vi med honung enligt ordination av veterinären, och det hjälper! Med skiten sprider sig ju! Det rödaste på bilden fanns inte vid återbesöket kl 15 idag. Ni ser vart det har varit rött innan. Såret är fint och ser inte infekterat ut så jag förstår verkligen ingenting.

Nu är hon riktigt pigg och det vibrerande i hela henne på promenaden, så pass att vi fick ha koppel på inne en stund efter hemkomsten tills jag hade gjort tillräckligt små bitar godis att kasta i den långhåriga mattan.
 

Bifogade filer

  • IMG_20200511_224436.jpg
    IMG_20200511_224436.jpg
    472,5 KB · Visningar: 85
Väldigt fundersam om detta är normalt?
Rodnaden behandlar vi med honung enligt ordination av veterinären, och det hjälper! Med skiten sprider sig ju! Det rödaste på bilden fanns inte vid återbesöket kl 15 idag. Ni ser vart det har varit rött innan. Såret är fint och ser inte infekterat ut så jag förstår verkligen ingenting.

Nu är hon riktigt pigg och det vibrerande i hela henne på promenaden, så pass att vi fick ha koppel på inne en stund efter hemkomsten tills jag hade gjort tillräckligt små bitar godis att kasta i den långhåriga mattan.

Det är jättevanligt att det blir så vid mastektomi av de bakersta juverdelarna.
Köp Hirudoid-salva på apoteket och smörj, det hjälper kroppen att snabbare lösa upp hematomen.
 
Det är jättevanligt att det blir så vid mastektomi av de bakersta juverdelarna.
Köp Hirudoid-salva på apoteket och smörj, det hjälper kroppen att snabbare lösa upp hematomen.
Får prova det!

Det konstiga är ju att det försvinner helt i princip, bara vi smörjer med honung, och sedan kommer det tillbaks någon annanstans.

KL

Idag har matte upptäckt att hund kan slicka trots tratt :banghead: Så vi behöver köpa ny, större tratt. Vet inte om hon når till såret, men låret med märket är nu utan honung. Mums :d:d:banghead:

Jag tror inte hon har slickat såret, det ser ut att vara gott om honung kvar där (jag undviker av förklarliga skäl att peta med fingrarna!). Det har väl inte börjat klia än som tur är, så hon har inte verkat intresserad av att slicka själva såret, utan mer runtom.

Blir en tripp till affären idag och hoppas på att vi hittar en som är liiite större. Har en känsla av att nästa storlek säkerligen är gigantisk på henne :cautious:
 
Varför ha honung på ett blåmärke ? Känns märkligt :) Min Mini fick blåmärken efter sin kastrering, men det försvinner ju efter en tid :)
Ja jag förstår inte heller honungen faktiskt i syfte att få bort blåmärken. Känns mest som att det blir kletigt. Det som hjälper mot blåmärken är hirudoid eller heparinsalva 😊 Men såklart kan man bara avvakta också!

TS det är normalt att hematomen flyttar på sig.
 
Varför ha honung på ett blåmärke ? Känns märkligt :) Min Mini fick blåmärken efter sin kastrering, men det försvinner ju efter en tid :)
Ja jag vet inte heller :confused:
Jag hade ju aldrig kommit på den tanken själv utan lyssnade på veterinären och tänkte att jaaaa, det skadar ju iaf inte så jag kan väl lika gärna prova.


@Malibu_Stacy Kletigt är bara förnamnet :wtf: Vi har honung överallt snart tror jag.
 
Nu har ytterligare en fundering väckts. Den här hunden har alltid varit lat. Aldrig bjudit in till bus, tar inga egna intiativ till rörelse riktigt, väldigt chill, och får inte en tiondel så många ryck som helsystern. Pigg på promenader, men inte så pigg som hon borde vara med de raserna som är i henne. Jag åkte in och kollade henne för 2-3 år sedan för att dubbelkolla att hon inte var sjuk. De hittade inget, vi provade metacam en vecka utan skillnad. Och veterinären bedömde att det nog var sån hon var bara.

Nu äter hon onsior och hon har aldrig varit såhär pigg i hela sitt liv. Det kan förstås bero på uppdämd energi, och att hon faktiskt inte får springa av sig än.

Men jag börjar såklart fundera nu. Hon har den konstigaste benställningen fram jag någonsin har sett på en hund. Så det vore ju inte superkonstigt om hon har någon förslitningsskada :/

Blir nog till att boka utredning för den biten igen när hon är frisk från detta.
 

Liknande trådar

Hundhälsa Igår när jag klämde igenom min vorsteh tik hittade jag en knöl i ena juvret mellan frambenen. Tänkte då att ja, men det är kanske en...
Svar
15
· Visningar
12 548
Senast: belladonnas
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Burkfisk
Tillbaka
Upp