Samtidigt jag blir superwoozy av ryggbedövning och hade inte kunnat hålla i bebin eller något sådant utan den hade ju då fått ligga bredvid i en korg eller ngt, jag hade inte kunnat vrida mig eller lyfta upp eller så och nog inte klarat att hålla i famnen i fem timmar i den sängen utan att riskera tappa, och personalkontakt var minimal och lätt underbemannad så ingen annan hade kunnat göra det heller (jag förlorade iofs mycket blod så det kan vara därför, å andra sidan var jag lika borta när jag fick ett ben ihopskruvat under ryggbedövning, å tredje sidan gav de mig kanske lugnande innan medan alla inte får det? Eller att jag blir mer påverkad av mediciner o ryggbedövning än normalt, eller att jag fick andra värktabletter än Ipren-Alvedon (som jag tål dåligt) och bara Ipren Alvedon och inget annat är det normala.) . Nu fick han vara i famnen hos pappa och mormor.Om jag hade fått önska något kring mitt snitt (som var akut efter långt värkarbete och att jag blev sjuk) så hade det varit att vi inte hade blivit separerade under uppvaket, så tips är att kolla upp dom möjligheterna. Har en kompis som födde sitt första barn med snitt pga sätesläge, och sen födde andra barnet vaginalt relativt okomplicerat. Det får mig, som hade en tydlig önskan om vaginal födsel, att få lite hopp inför vårt nästa barn.
Gissar dock att om de sjukhus som låter en ha barnet under uppvaket har de någon där som kan ta hand om det eller ser till att ge mediciner innan som gör att man inte riskerar tappa det utan har full styrka i armar och huvud helt klart direkt.
Senast ändrad: